Www.klimatanpassning.se



Arbetsmaterial fr?n Sten B 2014-04-011 Allm?ntKlimat- och s?rbarhetsutredningen tillsattes 2005 i efterdyningarna av stormen Gudrun som drabbade Sverige i januari samma ?r. Utredningen var banbrytande med sin breda ?versikt av vilka konsekvenser ett f?r?ndrat klimat kan komma att f? f?r Sverige. Klimat- och s?rbarhetsutredningens delbet?nkande SOU 2006:94 handlade om de stora sj?arna M?larens, Hj?lmarens och V?nerns ?versv?mningsrisker. ?vriga konsekvenser belystes i utredningens huvudbet?nkande SOU 2007:60. I bet?nkandena l?mnades ocks? ett antal ?tg?rdsf?rslag. I f?religgande rapport beskrivs den kunskapsutvecklingen kring det svenska samh?llets s?rbarhet f?r ett f?r?ndrat klimat som skett sedan Klimat- och s?rbarhetsutredningens slutbet?nkande offentliggjordes 2007. Sammanst?llningen ?r baserad p? uppgifter fr?n f?ljande myndigheter och experter:LISTA ?VER SAMARBETSPARTNERS I RAPPORTEN SKA IN H?R Nytt underlag fr?n Lantm?terietLantm?teriet fick som en f?ljd av Klimat- och s?rbarhetsutredningen uppdraget att ”Ta fram en ny h?jddatabas f?r att f?rb?ttra kunskapsunderlaget f?r bed?mningen av risker och planering av ?tg?rder vad g?ller att minimera riskerna f?r ras och skred.” En ny och mycket noggrann h?jddatabas som i dagsl?get t?cker n?rmare 85 % av landets yta har nu tagits fram (Nationell h?jdmodell). F?rhoppningsvis kommer resterande del att g?ras klar till slutet av 2015. Terr?ngmodellen har tillf?rt ny och detaljerad kunskap om markens h?jdf?rh?llanden, vilket har anv?nts i m?nga olika till?mpningar riktade mot klimatanpassning. har den regelbundna flygfotograferingen som g?rs ?ver Sverige blivit mer anv?ndbar f?r analyser tillsammans med h?jddata. Bilderna ?ver en stor del av landet kommer att f?rnyas vart annat ?r och dessutom har den geometriska uppl?sningen ?kats till 25 cm mot tidigare 50 cm i dessa delar av landet. Anv?ndningen av nya flygfotokameror med f?rb?ttrade radiometriska prestanda har ?ven f?rb?ttrat m?jligheterna till tolkning och analys av vegetation, vilket ?r anv?ndbart t.ex. vid analys och uppf?ljning av f?r?ndringar i v?xtligheten. Det projekt som Lantm?teriet bedriver i samverkan med SMHI f?r att skapa en n?tverksbildad redovisning av landets hydrografi i skala 1:10 000 (GGD) kommer att bidra till att analys- och planeringsm?jligheterna ?kar i m?nga typer av till?mpningar. Arbetet med att ta fram en samlad nationell hydrografi i skala 1:10 000 inneh?llande sj?ar, vattendrag och hydrologiskt n?tverk grundas i Inspire krav, uppfyllandet av den svenska vattenstandarden samt anv?ndarbehov. ?Bra data m?jligg?r korrekta bed?mningar bland annat inom milj?sektorn och i klimatanpassningsarbetet.?ven den ?rliga samanst?llningen och tillhandah?llande av satellitbilder med rikst?ckning som sker via ”Saccess” har stor anv?ndning inom klimatanpassningsarbetet, framf?r allt vid uppf?ljning av l?ngsiktiga f?r?ndringar i landskapet. En liknande anv?ndning, fast p? mer detaljerad niv?, finns f?r de historiska flygbilder som Lantm?teriet har tillg?ng till. Dessa h?ller nu p? att digitaliseras och ligger till grund f?r s.k. Historiska ortofoton. Dessa har en stor anv?ndning och tillf?r ?ven stor nytta i f?r?ndringsstudier och i samband med t.ex. restaurering av v?tmarker etc. plattform f?r arbete med naturolyckorEtt omfattande FN-arbete p?g?r f?r att f?rebygga naturolyckor och naturkatastrofer och minimera effekterna av dem. Vid FN:s v?rldskonferens i Kobe, Japan, 2005 samlades delegationer fr?n 168 l?nder och antog en deklaration, Hyogo-deklarationen, och en tio?rsplan - Hyogo Framework for Action (HFA) 2005-2015: Building the Resilience of Nations and Communities to Disasters.Syftet ?r att g?ra v?rlden s?krare mot naturolyckor genom arbete med att reducera risker f?r och minska konsekvenserna av naturkatastrofer. Huvudm?let ?r att f?rluster i liv, sociala, ekonomiska och milj?m?ssiga tillg?ngar orsakade av naturolyckor p?tagligt ska ha minskat ?r 2015. L?nderna har ?tagit sig att f?lja Hyogodeklarationen och HFA och bland annat inr?tta en nationell plattform f?r arbete med kastastrofriskreducering. Sveriges nationella plattform bildades h?sten 2007. Den svenska plattformen ?r myndighetsbaserad och samverkan med andra akt?rer i samh?llet sker i f?rsta hand genom referens- och arbetsgrupper. Plattformen best?r idag av 20 myndigheter och organisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL. I sin budgetproposition f?r 2012 (Prop. 2012/13:1) po?ngterade regeringen vikten av att arbetet i plattformen forts?tter. Regeringen pekade ocks? p? sambandet mellan klimatf?r?ndringar och naturolyckor. ”Arbetet med den nationella plattformen f?r arbete med naturolyckor forts?tter att vara prioriterat, s?rskilt med h?nsyn till samh?llets anpassning till ett f?r?ndrat klimat och behovet av ett samlat st?d till l?nsstyrelser och kommuner som f?rv?ntas p? grund av detta.”Regeringen har i regleringsbrevet f?r 2013 gett f?ljande uppdrag till MSB: ”Myndigheten f?r samh?llsskydd och beredskap ska vara nationell kontaktpunkt f?r Sveriges ?tagande i Hyogodeklarationen och Hyogo Framework for Action 2005–2015. Myndigheten ska ?ven samordna det nationella arbetet genom nationell plattform f?r arbete med naturolyckor. ”Arbetet i plattformen styrs av en tre?rig handlingsplan.Handlingsplan 2013–2015 – Nationell plattform f?r arbete med naturolyckor.Inom ramen f?r Nationell plattform f?r arbete med naturolyckor har flera studier genomf?rts av kvaliteten p? data i den nationella h?jdmodellen. I Skytt (2012) redovisas resultatet av en nationell inventering av till?mpningar av NNH med fokus p? naturolyckor och katastrofriskreducerande arbete. I rapporten av Andersson m.fl., (2012) har syftet varit att unders?ka hur h?jddata fr?n NNH kan f?rb?ttra underlag f?r bed?mningen av skador och p?verkan i kustzonen till f?ljd av f?rh?jda havsniv?er. I MSBs rapport fr?n 2014 (MSB, 2014) sammanfattas fyra effektstudier av havsniv?h?jningar och en till?mpning vid riskinventering av v?g.Nya klimatscenarier2007 kom IPCCs 4:e vetenskapliga sammanfattning av den internationella kunskapen om klimatet, AR4. Den utkom mellan Klimat-och s?rbarhetsutredningens b?da bet?nkanden och fick stor betydelse f?r formuleringarna i huvudbet?nkandet (SOU 2007:60). Merparten av det klimatanpassningsarbete som redovisas i utredningen och som genomf?rts fram till 2013 bygger p? s? kallade SRES-scenarier f?r att beskriva framtidens koncentrationer av v?xthusgaser. I Klimat- och s?rbarhetsutredningen (SOU, 2007) anv?ndes huvudsakligen sex regionala klimatscenarier. Dessa byggde p? en global klimatmodell fr?n Hadley Centre i England (HadCM3/AM3H) och en fr?n Max-Planck-institutet f?r meteorologi i Tyskland (ECHAM4/OPYC3). De globala modellerna baserades p? utsl?ppsscenario A2 respektive B2 som de beskrivs av IPCC (2007) och av Naki?enovi? m.fl. (2000). I till?gg till detta anv?ndes tv? olika regionala modellversioner fr?n Rossby Centre vid SMHI.I september 2013 presenterade IPCC f?rsta delrapporten av sin femte utv?rdering, AR5. Klimatber?kningarna i denna grundar sig p? ett nytt s?tt att beskriva framtida klimatp?verkan, s? kallade RCP:er, som kommer fr?n engelskans "representative concentration pathways". Dessa beskriver fyra olika utvecklingsv?gar f?r framtida koncentrationer av l?nglivade v?xthusgaser, aerosoler samt andra klimatp?verkande faktorer. RCP:erna ?r namngivna efter den niv? av str?lningsdrivning som uppn?s ?r 2100. Olika str?lningsdrivningar motsvarar olika ?kningar av v?xthusgashalter i atmosf?ren. RCP4,5 betyder att koncentrationen av v?xthusgaser i atmosf?ren genererar en str?lningsdrivning p? 4,5W/m2 ?r 2100, j?mf?rt med f?rindustriell niv?. Figur 1 visar en j?mf?relse mellan de tidigare SRES-scenarierna och RCP-scenarierna samt ber?kningar med olika globala klimatmodeller. Figur 1.Historisk och framtida antropogen f?r?ndring av str?lningsbalans (RF) enligt olika SRES- och RCP-scenarier relativt ?r 1750 (modifierad efter IPCC 2013).Inom det europeiska ENSEMBLES-projektet (van der Linden m.fl., 2009) utvecklades ett system f?r samordnade ber?kningar av klimatf?r?ndringar baserat p? ett antal europeiska och n?gra utomeuropeiska globala och regionala klimatmodeller. En del av dessa str?cker sig bara fram till mitten av seklet. Det ?r klimatscenarier fr?n ENSEMBLES-projektet samt n?gra ytterligare fr?n Rossby Centre vid SMHI som utnyttjats i de flesta senare f?rekommande studier f?r klimatanpassning under perioden efter Klimat- och s?rbarhetsutredningen. Nyare regionala klimatber?kningar, baserade p? RCP-scenarier, finns tillg?ngliga genom det internationella CORDEX-projektet HYPERLINK "" h?sten 2013 finns nya regional klimatscenarier f?r ett antal meteorologiska variabler fritt tillg?ngliga och nedladdningsbara p? SMHIs hemsida. Dessa scenarier ?r baserade p? utsl?ppsscenarierna SRES A1B samt RCP 4,5 och 8,5. Den geografiska indelningen ?r Europa, Sverige, l?n distrikt eller avrinningsomr?den ().L?nsvisa och kommunala klimatanalyserInom ramen f?r l?nsstyrelsernas uppdrag att uppr?tth?lla ett regionalt samordningsansvar f?r klimatanpassning har ett stort antal l?nsvisa klimatanalyser kunnat genomf?ras f?r samtliga l?n utom f?r Gotlands l?n . Klimatanalyserna beskriver f?rh?llanden som ?r specifika f?r varje l?n med inriktning mot l?nets viktigaste fr?gest?llningar n?r det r?r effekterna av ett f?r?ndrat klimat. Arbetet att ta fram analyserna har gjorts av SGI, SMHI, WSP och DHI. I de flesta fall ?r dessa analyser baserade p? 16 regionala klimatscenarier och utsl?ppsscenario SRES A1B, men ?ven SRES A2 och SRES B1 finns med. L?nsvisa analyser med RCP scenarier kan numera h?mtas fr?n SMHIs hemsida har gjort f?rdjupade studier baserade p? de l?nsvisa klimatanalyserna. Ett exempel fr?n V?stra G?talands l?n finns i en rapport av K?llerfeldt m.fl. (2012). 2011 gav l?nsstyrelserna i V?stra G?talands och V?rmlands l?n dessutom ut rapporten Stigande vatten med syftet att v?gleda kommunerna i arbetet med ?versv?mningsfr?gan i den fysiska planeringen (L?nsstyrelserna i V?stra G?talands och V?rmlands l?n, 2011). I bilaga 1 visas en sammanst?llning av l?nkar till l?nsstyrelsernas arbete utarbetad av Elin Andersson vid l?nsstyrelsen i J?mtlands l?n.I regleringsbrevet f?r budget?ret 2013 fick l?nsstyrelserna ett uppdrag att r?rande regionala planer f?r klimatanpassningsarbetet med f?ljande lydelse:”L?nsstyrelserna ska sammanst?lla, redovisa och g?ra j?mf?relser av det klimatanpassningsarbete som sker p? kommunal niv?. Utg?ngspunkt f?r arbetet b?r vara bed?mningar om s?rbarhet f?r klimatf?r?ndringar och behov av klimatanpassning. L?nsstyrelserna ska sedan efter samr?d med ber?rda akt?rer utarbeta regionala handlingsplaner f?r klimatanpassning till v?gledning f?r det fortsatta lokala och regionala klimatanpassningsarbetet”.Detta uppdrag ska slutrapporteras senast den 30 juni 2014.Flera kommuner har ocks? genomf?rt detaljerade analyser av kommunens s?rbarhet f?r ett f?r?ndrat klimat. Exempel ?r Malm? (Malm? Stadsbyggnadskontor, 2008), G?teborg (G?teborgs stad, 2009), Helsingborg (Helsingborgs kommun, 2009), Sundsvall (Bergmark, 2011), Kristianstad (Kristianstads kommun, 2011), Stockholm (Stockholms stad, 2013; 2013b). Vellinge kommun som ?r en av landets mest utsatta vid stigande havsniv?er har antagit en handlingsplan f?r skydd mot stigande havsniv?er kunskapscentrum f?r klimatanpassningP? uppdrag av regeringen drivs ett nationellt kunskapscentrum f?r klimatanpassning vid SMHI sedan 2012. Uppdraget l?per till och med ?r 2015. Centrumets roll ?r att vara en nod f?r kunskap om klimatanpassning samt att vara en m?tesplats f?r akt?rer i samh?llets klimatanpassning. Nationellt kunskapscentrum f?r klimatanpassning har f?ljande uppgifter:Fungerar som en nod f?r kunskap om klimatanpassning (n?tverksbyggande, st?tta med expertis, f?rmedla nyheter, f?ra dialog, samverka).Samlar in kunskap som tas fram regionalt, nationellt och internationellt om klimatanpassning (omv?rldsbevakning).Utvecklar kunskap som tas fram regionalt, nationellt och internationellt om klimatanpassning (sammanst?lla, bearbeta, analysera).Tillg?ngligg?r kunskap som tas fram regionalt, nationellt och internationellt om klimatanpassning (driva klimatanpassning.se och kompetensutveckling)?vriga rapporter om det allm?nna kunskapsl?get inom klimatanpassningInom ramen f?r arbetet i den Nationella plattformen f?r arbete med naturolyckor gjordes ?r 2010 en sammanst?llning av myndigheternas uppdrag avseende klimatanpassning (Rydell, m.fl., 2010). Nationell plattform f?r arbete med naturolyckor har ocks? genomf?rt en ?versikt av styrande dokument f?r klimatanpassning och katastrofriskreducering (MSB, 2012). MSB-rapporten Ansvar vid naturolycka (Andersson, 2009) har utarbetats f?r att ge en gemensam bild till myndigheter, kommuner och den enskilde om ansvar, r?ttigheter och skyldigheter vid naturolyckor. Regeringen har ocks? gett MSB i uppdrag att analysera och g?ra en bed?mning av framtida utveckling som kan p?verka arbetet med samh?llets krisberedskap. MSB har valt att l?sa uppdraget bland annat i form av fem tankev?ckande och utmanande framtidsscenarier som visar samh?llsf?r?ndringar som p?verkar samh?llsskyddet och beredskapen. Klimatf?r?ndringen ?r en av dessa. Uppdraget redovisades 2012 (MSB, 2012).Stora forskningssatsningarSedan 2007 har det genomf?rts flera st?rre forskningssatsningar r?rande klimatanpassning. I det f?ljande presenteras de viktigaste med svenskt deltagande med programmens egna ord h?mtade fr?n respektive hemsida.”Mistra-SWECIA ?r ett tv?rvetenskapligt program som skapar ny kunskap och utvecklar forskningsbaserade underlag f?r beslut om klimatanpassning. De forskare som medverkar i programmet studerar hur klimatet f?r?ndras, klimatf?r?ndringars effekter och m?jliga strategier f?r klimatanpassning. Programmet har ett s?rskilt fokus p? skogen och hur svenskt skogsbruk p?verkas av ett f?r?ndrat klimat” () .”Climatools ?r ett forskningsprogram som arbetar med att ta fram en upps?ttning verktyg som underl?ttar f?r samh?llsplanerare och beslutsfattare att anpassa samh?llet till konsekvenserna av klimatf?r?ndringen.” ()”RIMAROCC (Risk Management for Roads in a Changing Climate) ?r ett ERA-NET ROAD-projekt i samarbete mellan SGI, Egis, NGI och Deltares, som l?per 2008-2010. Syftet ?r att utveckla en gemensam metod f?r riskanalys och riskhantering f?r v?gar med h?nsyn till klimatf?r?ndringarna” ”Climate Proof Areas (CPA) ?r ett internationellt projekt om klimatf?r?ndring och hur ett omr?de kan anpassas till ?kad ?versv?mningsrisk. P? internationell niv? deltarf?rutom Sverige, ?ven Nederl?nderna, Tyskland, Belgien och Storbritannien i projektet, som startade 2008 och som kommer att p?g? fram till slutet av 2011”. “CIRCLE-2 is a European Network of 34 institutions from 23 countries committed to fund research and share knowledge on climate adaptation and the promotion of long-term cooperation among national and regional climate change programmes.” ()2 ?versv?mningarEU antog 2007 ett direktiv f?r hantering av ?versv?mningar. I Sverige genomf?rs ?versv?mningsdirektivet genom f?rordning om ?versv?mningsrisker (SFS 2009:956) och MSBFS 2013:1 f?reskrifter om riskhanteringsplaner. MSB ?r ansvarig myndighet och genomf?r arbetet i n?ra samarbete med l?nsstyrelserna. Arbetet genomf?rs i cykler p? 6 ?r och inkluderar klimataspekten.SkyfallI Klimat- och s?rbarhetsutredningens huvudbet?nkande (SOU 2007:60) sammanfattas kunskapsl?get r?rande riskerna f?r skyfall p? f?ljande s?tt: ”?kningen av intensiv nederb?rd ?ver st?rre delen av landet p?verkar dagvattensystemen. K?llar?versv?mningar p? grund av ?verfulla avloppssystem riskerar d?rmed att ?ka.” Detta var i linje med slutsatserna i IPCC AR4. Den allm?nna bilden av att risken f?r kraftiga regn ?kar i ett varmare klimat har sedan dess bekr?ftats av de klimatsimuleringar som tillkommit sedan 2007 (se exempelvis Nikulin m.fl., 2011). I IPCC AR5 beh?ller man ocks? denna st?ndpunkt med f?ljande formulering:”Extreme precipitation events over most of the mid-latitude land masses and over wet tropical regions will very likely become more intense and more frequent by the end of this century, as global mean surface temperature increases.”I rapporten Pluviala ?versv?mningar: konsekvenser vid skyfall ?ver t?torter utarbetad av DHI p? uppdrag av MSB (Hernebring och M?rtensson, 2013) har man studerat hur ?versv?mningar i urbana omr?den, f?rorsakade av extrem nederb?rd, kan f?ruts?gas och hanteras och hur dess konsekvenser eventuellt kan lindras. D?r finns ?ven bed?mningar av inverkan av framtida klimatf?r?ndringar p? f?rekomsten av skyfall i Sverige. Ber?kningar av framtidens skyfall i Sverige har ?ven publicerats av Olsson och Foster (2013).Den 2 juli 2011 intr?ffade ett mycket kraftigt skyfall i K?penhamn som blev mycket kostsamt (Beredskabsstyrelsen, 2012). Detta medf?rde att fr?gan om denna typ av risker accentuerades. Analyser vid SMHI visar att likande fall knappast kan utslutas f?r n?gon av Sveriges st?der. Et skyfall liknande det i K?penhamn anv?nts d?rf?r som, dimensionerande vid projekteringen av V?stl?nken i G?teborg. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att medvetenheten om riskerna med kraftiga skyfall ?kat sedan Klimat- och s?rbarhetsutredningen och att den vetenskapliga bed?mningen att dessa blir intensivare i ett varmare klimat kvarst?r. Framtidens havsniv?erI Klimat- och s?rbarhetsutredningens huvudbet?nkande (SOU 2007:60) sammanfattas kunskapsl?get r?rande havsniv?erna och deras p?verkan p? Sverige p? f?ljande s?tt: ”Havsniv?h?jningen leder till en ?kad ?versv?mningsrisk vid h?gvatten i kustomr?den s?rskilt i G?taland, bland annat ?r G?teborg och Falsterbon?set utsatt. I strandn?ra kustomr?den finns risk f?r omfattande kusterosion, till exempel p? Sk?nes sydkust”.Samt:”Bortom ?r 2100 kommer klimatf?r?ndringen att forts?tta. Bland annat kommer havsniv?n att forts?tta stiga under m?nga hundra ?r. Stora kustomr?den kommer p? l?ng sikt att hotas.”Fr?n IPCC AR4 till IPCC AR5I januari 2007 presenterade IPCC sin fj?rde utv?rderingsrapport (AR4) som utgick fr?n den d? tillg?ngliga klimatforskningen. Sedan dess publicerads ett flertal vetenskapliga artiklar, som betonade risken f?r att v?rldshavet kan komma att stiga i snabbare takt ?n vad IPCC angav. Denna farh?ga framh?lls ocks? i flera internationella syntesrapporter som tagits fram som st?d f?r klimatanpassning i kustomr?den. Detta f?ranledde SMHI att ta fram en kunskapssammanst?llning om havets framtida niv?er i ett hundra?rsperspektiv. Denna publicerades i december 2012 (Bergstr?m, 2012) och rapporten eller dess underlag kom att ligga till grund f?r flera utredningsuppdrag vid SMHI, bland annat f?r olika l?nsvisa klimatanalyser och f?r underlagsrapporten om M?larens reglering till projekt Nya Slussen (Andréasson m.fl., 2011). I den senare formuleras riskerna f?r framtida havsniv?h?jningar p? f?ljande s?tt: ”Mot ovanst?ende bakgrund bed?mer SMHI f?r n?rvarande att det ?r rimligt att anta att en ?vre gr?ns f?r havsvattenytans stigning ?r ungef?r en meter under perioden 1990-2100, sett som ett globalt medelv?rde. Siffran ska korrigeras f?r landh?jning och andra lokala effekter”. Rapporten inneh?ller dessutom ett l?ngre textavsnitt som motiverar formuleringen och som betonar de os?kerheter som omg?rdar fr?gan om stigande havsniv?er.I IPCC AR5 (IPCC, 2013) redovisas nya ber?kningar av havets stigning fram till slutet av ?rhundradet med perioden 1986-2005 som referens. F?r alternativet med de h?gsta utsl?ppen av v?xthusgaser (RCP 8,5) anger man ett intervall p? 52-98 cm.I september 2013 offentliggjorde IPCCs arbetsgrupp WG I sin Summary for Policymakers av den kommande femte utv?rderingsrapporten (AR5) (IPCC, 2013). IPCC redovisar nya ber?kningar av havets stigning fram till slutet av ?rhundradet med perioden 1986-2005 som referens. F?r alternativet med de h?gsta utsl?ppen av v?xthusgaser (RCP8.5) anger man ett intervall p? 52-98 cm (figur 2). Betr?ffande utvecklingen fram till 2300 formulerar IPCC sig p? f?ljande s?tt (IPCC, 2013, sid 20):” It is virtually certain that global mean sea level rise will continue beyond 2100, with sea levelrise due to thermal expansion to continue for many centuries. The few available model resultsthat go beyond 2100 indicate global mean sea level rise above the pre-industrial level by 2300to be less than 1 m for a radiative forcing that corresponds to CO2 concentrations that peakand decline and remain below 500 ppm, as in the scenario RCP2.6. For a radiative forcingthat corresponds to a CO2 concentration that is above 700 ppm but below 1500 ppm, as in thescenario RCP8.5, the projected rise is 1 m to more than 3 m (medium confidence).”Figur 2.Ber?knad stigning av den globala genomsnittliga havsniv?n fram till ?r 2100 (m) med perioden 1986-2005 som referens.Ber?kningarna ?r gjorda med p? process-baserade modeller med tv? olika antaganden om den framtida effekten av utsl?pp av v?xthusgaser (RCP 2,6 respektive RCP 8,5). Den ber?knade sannolika spridningen ?r markerad som ett skuggat omr?de. Till h?ger visas sannolik spridning f?r perioden 2081-2100 f?r alla RCP-scenarier d?r heldragen linje avser medianv?rdet. K?lla: IPCC (2013).Sammanfattningsvis kan vi konstatera att bed?mningarna om framtidens havsniv?er nu ligger n?got h?gre j?mf?rt med tiden f?r Klimat- och s?rbarhetsutredningen men skillnaden ?r inte dramatisk. De h?gsta ber?knade niv?erna enligt IPCC AR5 ligger p? ca 1 meter fram till ?r 2100 utg?ende fr?n perioden 1986-2005. Kunskapen om utvecklingen under ?rhundradena bortom 2100 ?r fortfarande relativt begr?nsad. Lantm?teriet nya nationella h?jdmodell ?r av avg?rande betydelse f?r arbetet med detaljerade analyser av riskerna med stigande havsniv?er.?versv?mningsrisker runt sj?ar och l?ngs vattendragKlimat- och s?rbarhetsutredningens delbet?nkande SOU 2006:94 handlade om de stora sj?arna M?larens, Hj?lmarens och V?nerns ?versv?mningsrisker. ?vriga ?versv?mningsrisker behandlades i utredningens huvudbet?nkande SOU 2007:60. D?r sammanfattas kunskapsl?get p? f?ljande s?tt: ”?versv?mningsrisken i sj?ar och vattendrag ?kar fr?mst i v?stra G?taland och v?stra Svealand samt i delar av Norrland. Bebyggelse och teknisk infrastruktur, s?rskilt v?gar, j?rnv?gar ochdagvattensystem drabbas. Bland annat ?r V?neromr?det utsatt. Kostnaderna f?r ?kningen av ?versv?mningar av byggnader de n?rmaste 100 ?ren uppskattas till mellan 50 och 100 miljarderkronor.”Sedan 2007 har ett stort antal studier genomf?rts som i stort sett bekr?ftar denna riskbild.Metodutveckling sedan 2007F?r att anv?nda klimatmodellernas utdata till att studera exempelvis hydrologiska effekter, kr?vs ett gr?nssnitt mellan klimatmodellen och den hydrologiska modellen. I arbetet med underlag till Klimat- och s?rbarhetsutredningen anv?ndes en ganska enkel metod f?r detta gr?nssnitt, den s? kallade delta-change metoden. D?refter har en ny metod f?r detta utvecklats ben?mnd DBS-metoden (Yang m.fl., 2010). Denna metod bevarar f?r?ndringens statistiska egenskaper p? ett b?ttre s?tt en den tidigare metoden. Denna nya metod ?r numer standard i de flesta till?mpningar som r?r klimatets inverkan p? ras, skred, och ?versv?mningar l?ngs sj?ar och vattendrag. Med st?d av Elforsk har ett omfattande arbete har lagts ner vid SMHI p? att ta fram ett rationellt och kostnadseffektivt produktionssystem s? att ett flertal klimatscenarier kan bearbetas f?r hydrologiska till?mpningar till rimliga insatser (Andréasson m.fl., 2011) och i samband med arbetet med en ny reglering av M?laren utvecklades ber?kningsmetoderna f?r reglerade sj?ar.M?larenMSB har haft regeringens uppdrag att utreda konsekvenser av en ?versv?mning av M?laren. Uppdraget redovisades under v?ren 2012 (MSB, 2012). Fokus var att studera en ?versv?mnings konsekvenser p? s?dana verksamheter som ?r viktiga f?r samh?llets funktionalitet. F?rutom att ge regeringen en samlad analys och bed?mning av konsekvenserna av en ?versv?mning i M?laren har inriktningen varit att stimulera fortsatt utveckling och hantering av ?versv?mningsfr?gor. I rapporten konstaterar MSB bland annat att:”Risken f?r ?versv?mning i M?laren ?r idag h?g eftersom tillrinningen till M?laren kan vara h?gre ?n den kapacitet som finns att tappa vatten fr?n M?laren. Fram till dess att en ?kad tappningskapacitet eller att f?rebyggande och beredskapsh?jande ?tg?rder av mycket stor omfattning har genomf?rts kvarst?r den h?ga risken. Redan vid vattenniv?er p? en halv meter ?ver M?larens medelvattenniv? b?rjar anl?ggningar som bedriver samh?llsviktig verksamhet att sl?s ut. Det kan inneb?ra stor risk eller fara f?r befolkningens liv och h?lsa, samh?llets funktionalitet eller samh?llets grundl?ggande v?rden.” Under ?r 2011 tog l?nsstyrelserna runt M?laren (l?nsstyrelserna i Stockholm, S?dermanland, Uppsala, V?stmanland och ?rebro) gemensamt fram f?rstudien M?laren om 100 ?r – f?rstudie om dricksvattent?kten M?laren i framtiden (L?nsstyrelserna, 2011). Avsikten var att lyfta upp n?gra av de fr?gest?llningar, ?tg?rdsstrategier och konsekvenser som kan bli aktuella att studera n?rmare om havet stiger s? mycket att niv?skillnaden mellan M?laren och Saltsj?n minskar eller f?rsvinner helt. I oktober 2012 skickades M?laren om 100 ?r till regeringen tillsammans med en skrivelse fr?n l?nens landsh?vdingar. Skrivelsen f?respr?kade ett f?rdjupat utredningsuppdrag f?r att utreda f?ruts?ttningarna f?r M?laren som dricksvattent?kt i framtiden. Med fr?gest?llningen f?ljer ?ven ett flertal andra fr?gor som har b?ring p? olika system runt M?laren och Saltsj?n. 2013 f?ljdes arbetet upp av rapporten M?larens och Saltsj?ns framtid i ett brett perspektiv (L?nsstyrelserna 2013). Kartl?ggningen utg?r den f?rsta av sex f?reslagna utredningsfaser i den skrivelse till regeringen som l?nsstyrelserna l?mnade i oktober 2012.De genomf?rda utredningarna har visat att en ut?kad tappningskapacitet ?r av strategisk betydelse f?r att man ska kunna hantera ?versv?mningsriskerna runt M?laren. Detta ?r en viktig f?ruts?ttning i det f?rslag till ny reglering av M?laren som l?mnades in som underlag till Mark- och milj?domstolen (Andréasson m.fl., 2011) och som behandlades under h?sten 2013. I f?rslaget tas h?nsyn till s?v?l stigande havsniv?er som en f?r?ndrad tillrinning till M?laren p? grund av ett f?r?ndrat klimat. V?nern?versv?mningsriskerna runt V?nern har ocks? varit f?rem?l f?r flera utredningar sedan Klimat- och s?rbarhetsutredningen lade fram sitt delbet?nkande och sitt huvudbet?nkande. P? uppdrag av l?nsstyrelsen i V?star G?talands l?n levererade SMHI 2010 en f?rdjupad studie r?rande ?versv?mningsriskerna f?r V?nern (Bergstr?m m.fl., 2010). Tack vare tillg?ngen p? nyare klimatscenarier och mer detaljerade ber?kningar av vindeffekten kunde denna studie modifiera de framtida riskerna f?r h?ga niv?er n?got men den ?vergripande riskbilden kvarst?r. Mellan L?nsstyrelsen V?stra G?talands l?n och Vattenfall AB tr?ffades i april 2008 en ?verenskommelse om ?ndrad tappning fr?n V?nern med avsikt att s?nka de h?gsta vattenst?nden. Inneh?llet i ?verenskommelsen, som utarbetats efter samr?d med SMHI, L?nsstyrelsen i V?rmlands l?n och Sj?fartsverket, redovisas i form av en s.k. tappningsst?llare, som visar den tappning som minst skall ske vid olika vattenst?nd i V?nern. Tappningsst?llaren ?r dock inte helt styrande eftersom, enligt ?verenskommelsen, prognos ?ver tillrinningen till V?nern ska beaktas vid planeringen av tappningen. Dessutom kan h?nsyn tas till tempor?rar begr?nsningar i kraftstationer eller ?versv?mningsrisker i ?lvdalen (Bergstr?m och Eklund, 2013). ?verenskommelsen tr?dde i kraft den 1 oktober 2008 ?r och hade en giltighetstid som l?ngst till och med den 31 december 2012. Den har d?refter f?rl?ngts under tiden som nya utredningar om milj?konsekvenserna p?g?r (L?nsstyrelsen i V?stra G?talands l?n, 2012). Hittills genomf?rda studier visar ett en ?ndrad tappningsstrategi f?r V?nern skulle kunna s?nka de h?gsta niv?erna med ett par decimeter. Utredning om milj?konsekvenserna av detta och ytterligare modifiering av tappningen p?g?r.2007 inleddes ett samarbete mellan de kommuner som gr?nsar till V?nern ben?mnt Kommuner i samverkan om V?nerns vattenreglering. I samarbetet ing?r kommunerna Hammar?, Grums, Gr?storp, Gullsp?ng, G?tene, Karlstad, Kristinehamn, Lidk?ping, Mariestad, Mellerud, S?ffle, Trollh?ttan, V?nersborg och ?m?l. L?nsstyrelserna i V?rmlands och V?stra G?talands l?n ?r adjungerade liksom V?nerns vattenv?rdsf?rbund och Centrum f?r klimat och s?kerhet vid Karlstad universitet. P? uppdrag av Kommuner i samverkan om V?nerns vattenreglering har Karlstad universitet genomf?rt en konsekvensanalys av ?versv?mningarna runt V?nern baserad p? framtidscenarier fr?n SMHI och lantm?teriets nya h?jddatabas. (Andersson, m.fl., 2013). Dessutom har man i Karlstad (Karlstads kommun, 2010) och i V?nersborg (V?nersborgs kommun, 2014) genomf?rt detaljerade ?versv?mningsprogram f?r att ytterligare utreda s?rbarheten.?vriga SverigeI Klimat- och s?rbarhetsutredningen redovisas rikst?ckande kartor ?ver hur ?versv?mningsriskerna uttryckta som 100-?rsfl?den f?r?ndras i ett f?r?ndrat klimat (figur 3). Dessa kartor byggde p? d? tillg?ngliga regionala klimatscenarier. Sedan dess har en ny generation regionala klimatscenarier blivit tillg?ngliga.12 stycken av dessa har anv?nts som standard f?r ett stort antal klimatanalyser i Sverige avseende perioden fram till 2100. Dessa scenarier ?r i sin tur nu p? v?g att ers?ttas av ?nnu en ny generation scenarier, baserade p? IPCCs nya koncept f?r utsl?ppsscenarier, s.k. RCP, och nya klimatmodeller. Resultat fr?n de 12 ovan n?mnda scenarierna har f?tt stor spridning i Sverige. I figur 4 som ?r h?mtad fr?n Andréasson m.fl. (2011), visas en kartbild som n?rmast ?r att j?mf?ra med figur 4.18 i SOU 2007:60. En j?mf?relse mellan de tv? figurerna visar att den allm?nna bilden av klimatf?r?ndringens p?verkan p? 100-?rsfl?den i Sverige ?r f?rh?llandevis stabil. RCAO-EA2 RCAO-EB2 RCAO-HA2 RCAO-HB2 Figur 3. Procentuell f?r?ndring i lokala 100-?rsfl?den (2071?2100 relativt1961?1990). Resultatet visas f?r 4 olika klimatscenarier. K?lla: Figur 4.18 i SOU 2007:60.Figur 4.F?r?ndring av 100-?rsfl?dets storlek ber?knat p? lokal vattenf?ring i varje ber?kningspunkt f?r perioden 2069-2098 j?mf?rt med referensperioden (1963-1992). Medelv?rde baserat p? resultat fr?n 12 klimatsimuleringar. Observera att kartan inte begr?nsas av Sveriges nationsgr?nser utan av gr?nserna f?r de avrinningsomr?den vars vattendrag rinner genom Sverige. K?lla: Andréasson m.fl. (2011). Sammanfattningsvis kan vi konstatera att dagens allm?nna bed?mningar om framtidens ?versv?mningsrisker runt sj?ar och l?ngs vattendrag ?verensst?mmer v?l med de som gjordes av Klimat- och s?rbarhetsutredningen. Betr?ffande M?laren och V?nern har ett stort underlag tagits fram som avsev?rt f?rb?ttrat kunskapen om riskbilden.Lantm?teriet nya nationella h?jdmodell ?r av avg?rande betydelse f?r arbetet med detaljerade analyser av riskerna f?r ?versv?mningar runt sj?ar och l?ngs vattendrag.Damms?kerhetI Klimat- och s?rbarhetsutredningens huvudbet?nkande SOU 2007:60 sammanfattas kunskapsl?get r?rande klimatets f?r?ndring och dess p?verkan p? damms?kerheten p? f?ljande s?tt: ”H?gre fl?den och ?ndrat tillrinningsm?nster riskerar att minska damms?kerheten, s?rskilt vid mindre dammar.”Denna slutsats byggde till stor del p? en underlagsrapport utarbetad av representanter fr?n svenska kraftn?t, SMHI, Svensk energi, SveMin och l?nsstyrelsen i Dalarnas l?n (Mill m.fl., 2007). Sedan dess har omfattande utredningar och studier genomf?rts kring fr?gan om hur klimatfr?gan skall beaktas vid ber?kning av dimensionerande fl?den f?r dammar. I en nyutg?va av Riktlinjer f?r best?mning av dimensionerande fl?den f?r dammanl?ggningar som gavs ut 2007 (Svenska kraftn?t m.fl., 2007) gavs den ?versiktliga rekommendationen att klimatfr?gan ska beaktas, utan att n?gon metodik fanns tillg?nglig.Genom en ?verenskommelse mellan Svenska kraftn?t, Svensk Energi, SveMin och SMH bildades 2008 Kommittén f?r dimensionerande fl?den f?r dammar i ett klimatf?r?ndrings-perspektiv med uppdrag att leda ett program f?r att analysera och v?rdera klimatfr?gans betydelse f?r damms?kerheten med avseende p? fl?desdimensionering och ta initiativ till att erforderliga studier kommer till st?nd. Uppdraget omfattade bland annat de fr?gor r?rande klimatets p?verkan p? dimensionerande fl?den och damms?kerhet som Svenska kraftn?t i enlighet med regleringsbrev 2008 f?tt i uppdrag att f?lja och analysera i samarbete med kraftbranschen, gruvindustrin respektive SMHI. Parallellt med kommitténs arbete bedrevs tv? forskningsprojekt, finansierade av Elforsk, f?r att f? fram den efterfr?gade metodiken f?r klimatanpassning av dimensioneringsber?kningarna och studera os?kerheterna i dessa. Dessa projekt slutrapporterades av Andréasson m.fl. (2011a; 2011b) och d?rmed finns en anv?ndbar metodik. Ett forts?ttningsprojekt baserat p? RCP-scenarierna avslutas under v?ren 2014. Kommittén f?r dimensionerande fl?den f?r dammanl?ggningar i ett klimatf?r?ndringsperspektiv avslutade sitt arbete i december 2011 (Svenska kraftn?t m.fl., 2011) och l?mnade bland annat f?ljande rekommendationer f?r hantering av klimatf?r?ndring i damms?kerhetsarbetet (n?got avkortat):”Kommittén rekommenderar att dimensioneringsber?kningar f?r dammar anpassas till ettklimat i f?r?ndring enligt f?ljande:Vid fl?desdimensioneringsber?kningar b?r minst tre olika antaganden om utvecklingen av framtida koncentrationer av v?xthusgaser anv?ndas.Minst tre olika globala klimatmodeller b?r utnyttjas, om m?jligt f?r vart och ett av de olika antagandena om framtida koncentrationer av v?xthusgaser.En vetenskapligt f?rankrad och dokumenterad metod b?r anv?ndas f?rnedskalning till den regionala skalan. F?r n?rvarande rekommenderas dynamisk nedskalning.”I och med att industrin i sina egna riktlinjer (Svenska kraftn?t m.fl., 2007) betonat vikten av klimatanpassning och att en metod utarbetats har anpassning till ett f?r?ndrat klimat praktiskt taget blivit standardf?rfarande vid nya ber?kningsuppdrag av detta slag vid SMHI. Exempel ?r den nya regleringen av M?laren, projekteringen av V?stl?nken i G?teborg och ett flertal vattenkraftanl?ggningar. F?r n?rvarande g?rs nya klimatanpassade dimensioneringsber?kningar , baserade p? de nya RCP-scenarierna, f?r hela Lule?lvens vattenkraftsystem. Diskussion om motsvarande arbete har inletts f?r ytterligare kraftproducerande ?lvar.Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det arbete med klimatanpassning av dimensionerande fl?den f?r dammanl?ggningar som gjorts sedan Klimat- och s?rbarhetsutredningen inneburit en metodutveckling som omsatts i praktiskt till?mpning och numera ?r standard vid nya damms?kerhetsanalyser. Metodiken har ocks? kommit till anv?ndning inom den fysiska planeringen. 3 Ras, skred och erosion I Klimat- och s?rbarhetsutredningens huvudbet?nkande (SOU 2007:60) I Klimat- och s?rbarhetsutredningens huvudbet?nkande SOU 2007:60 diskuteras riskerna f?r ras, skred och erosion till f?ljd av ett ?ndrat klimat. Viktiga underlag var utredningens underlagsrapporter fr?n Alm m.fl. (2007) samt Viehhauser m.fl. (2007) . Utredningen sammanfattade kunskapsl?get r?rande riskerna f?r ras och skred p? f?ljande s?tt: ”Ras- och skredrisken ?kar p? m?nga h?ll i landet p? grund av ?kad nederb?rd, intensivare nederb?rd och ?kade fl?den. Utsatt ?r framf?r allt bebyggelse och infrastruktur i v?stra G?taland, ?stra Svealand och Norrlands kustland. En f?ljdkonsekvens ?r en ?kad risk f?r f?rlust av m?nniskoliv och f?r ekonomiska f?rluster.”Bidrag till kunskapsutvecklingen fr?n Statens Geotekniska InstitutSedan Klimat- och s?rbarhetsutredningen har omfattande forskning och kunskapsutveckling skett vid Statens geotekniska Institut, SGI. Det handlar om klimatf?r?ndringars inverkan p? markens Geotekniska egenskaper och byggbarhet och de samh?llskonsekvenser som kan bli f?ljden av erosion och naturolyckor s?som skred och ras till f?ljd av ett f?r?ndrat klimat.De geotekniska konsekvenserna styrs i h?g grad av grundvattenf?rh?llanden och porvattentryck men ocks? av h?ga fl?den och erosion. ?ven tj?lf?rh?llanden och antalet frostcykler p?verkar markens egenskaper. Inom SGI:s verksamhetsf?lt kan FoU-arbetet h?nf?ras till f?ljande omr?den:Konsekvenser f?r grundvattenniv?er och porvattentryckKonsekvenser f?r spridning av f?roreningar i mark och sedimentKonsekvenser f?r erosionF?r?ndrade sannolikheter f?r skred i l?sa lerorSt?dsystem som b?ttre kartunderlag och karteringsmetoderEkonomiska samh?llskonsekvenser av naturolyckor som skred och ras till f?ljd av f?r?ndrat klimatG?ta ?lvutredningen, G?URegeringens uppdrag till SGI att kartera riskerna f?r skred l?ngs hela G?ta ?lv med anledning att f?r?ndrat klimat (2009 – 2011) innebar ett stort lyft f?r kunskapen kring skredrisker och klimat. I uppdraget redovisades b?de dagens skredriskniv?er och de f?r?ndringar som f?rv?ntas med h?nsyn till tillg?ngliga klimatscenarier (SGI, 2012a; SGI, 2012b; SGI, 2012c). G?ta ?lvutredningen innebar kartering av ca 90 km ?lv under en tre?rsperiod till en kostnad av ca 100 000 tkr.Kunskapen kring ekonomiska samh?llskonsekvenser av skred har ocks? utvecklats sedan 2007. Det finns nu generella metoder som utnyttjas i skredriskkartering i flera delar av landet. Kunskapen r?rande grundvattenf?r?ndringar har ocks? utvecklats. Dock handlar det ?nnu om relativt ?versiktliga studier av grundvattenniv?er- och fluktuationer, b?de i ?ppna och slutna akviferer. Slutsatserna fr?n studier inom G?ta ?lvutredningen pekar p? att variationsbredden f?rv?ntas ?ka s? att de maximala grundvattenniv?erna blir h?gre, medan de l?gsta niv?erna blir ?nnu l?gre. Forskningen visar ocks? att m?nga faktorer, inte minst br?ddning, styr grundvattenniv?erna i slutna akviferer och det ?terst?r ?nnu m?nga fr?gor kring detta. Kunskapen kring fl?desregimer och erosion i vattendrag och l?ngs kusterna har ocks? utvecklats liksom kunskaperna kring f?roreningsspridning till f?ljd av skred i f?rorenade omr?den. ?ven kunskapen kring mer diffus f?roreningsspridning i mark och vatten har ?kat.Metodiken f?r ber?kning av sannolikhet f?r skred har utvecklats inom G?ta ?lvutredningen, bl.a. med h?nsyn till vattenfl?den och erosion. I det sammanhanget ?r den nya h?jdmodellen fr?n lantm?teriet samt kartl?ggningen av bottenprofilen central. Med st?d av dessa modeller har ocks? hela karteringsarbetet med st?d av GIS utvecklats. Den f?renkling och anpassning av metodiken som nyttjades i G?ta ?lvutredningen f?renklar och effektiviserar framtida unders?kningar och analyser samt dels tar h?nsyn till de variationer i geologiska och geografiska f?ruts?ttningar som finns i andra vattendrag i Sverige. M?let med den f?renklade och anpassade metodiken ?r att kunna utf?ra skredriskkarteringar till en v?sentligt l?gre ?rsbudget men med en tillr?cklig h?g detaljeringsniv? f?r slutanv?ndarna hos kommuner, l?nsstyrelser och andra myndigheter.?vriga skredk?nsliga vattendragG?ta ?lv ?r ett av flera vattendrag d?r skred har intr?ffat i betydande omfattning fram tills idag, d?r konsekvenserna av skred kan bli stora f?r samh?llet och risken f?rv?ntas ?ka betydligt i ett framtida klimat. SGI har d?rf?r, p? regeringens uppdrag, p?b?rjat arbetet med att skredriskkartera de ytterligare 10 vattendrag som identifierades 2012 (SGI, 2012d) och som ?r mest betydelsefulla att kartera ur ett samh?llsekonomiskt perspektiv. Under 2013 tog SGI fram en inb?rdes rangordning av de 10 utpekade vattendragen (Bergdahl, m.fl., 2013; figur 5). Prioriteringen har gjorts i tv? steg: i) statistisk analys av f?ruts?ttningar f?r skred, m?jliga konsekvenser av skred samt f?rv?ntad klimatp?verkan med tv? olika metoder baserat p? ett antal specificerade kriterier; ii) sammanv?gning av resultatet fr?n den statistiska analysen och andra samh?llsaspekter som ?r viktiga i sammanhanget. Samtliga listade vattendrag ?r aktuella att skredriskkarteras under det kommande decenniet. SGI har bed?mt att ?ngerman?lven, S?ve?n och Norrstr?ms utlopp ?r de mest angel?gna att skredriskkartera i ett f?rsta skede.Figur 5.Inb?rdes rangordning av de av SGI prioriterade vattendragen f?r kartering av skredrisker (K?lla Bergdahl, m.fl., 2013). ErosionSGI har utvecklat en metod f?r ?versiktlig kartering av risker med avseende p? erosion l?ngs kuster och vattendrag. Denna metod testas och vidareutvecklas f?r att kunna bli ett underlag f?r kommuner i planeringsarbetet. SGI kommer genomf?ra s?rbarhetskarteringar i de kommuner som har f?ruts?ttningar f?r erosion, som ett led i den ?versiktliga kartringen av risker l?ngs kuster och vattendrag.Utvecklingen har s?ledes g?tt parallellt med dels utarbetande av metoder f?r riskanalys och s?rbarhetskartering och dels faktiska kartl?ggningsinsatser i G?ta ?lvdalen och i andra delar av landet. P? motsvarande s?tt p?g?r ocks? utveckling av metodik att hantera riskerna, dvs v?rdera riskerna och prioritera behov av ?tg?rder, bl.a. inom EU-projekt som Climate Proof Areas (CPA) och Risk Management for Roads in a Changing Climate (RIMAROCC). Myndigheten f?r samh?llskydd och beredskapMSB har regeringens uppdrag att st?dja kommuner och l?nsstyrelser med ?versiktliga kartl?ggningar av markens stabilitet i bebyggda omr?den d?r det finns risk f?r jordr?relser. Syftet ?r att identifiera vilka bebyggda omr?den som inte klassas som stabila. Karteringarna ska utg?ra ett st?d i kommunernas egen riskinventering och riskhantering. Med stabilitetskarteringen till grund kan kommunerna sj?lva uppr?tta handlingsplaner och utf?ra detaljerade utredningar i utpekade omr?den. Arbetet med att ta fram de ?versiktliga stabilitetskarteringarna p?g?r kontinuerligt. Vilka kommuner som st?r p? tur att karteras avg?rs av MSB i samr?d med Statens geotekniska institut, SGI. Genomf?rda ?versiktliga stabilitetskarteringar finns att tillg? p? MSBs hemsida . MSB har ?ven utvecklat rutiner, metodik och taktik samt ett kunskapsh?jande material f?r att underl?tta f?r r?ddningstj?nstpersonal att hantera ras-, skred- och slamstr?msolyckor p? ett s?kert och effektivt s?tt. Sammantaget ?r v?r bild att m?nga kritiska fr?gor r?rande klimatf?r?ndringars p?verkan p? riskerna f?r ras, skred och erosion nu ?r identifierade och att forskning och kunskapsutveckling b?rjar komma ig?ng. Principerna f?r klimatf?r?ndringens p?verkan p? markens geotekniska egenskaper och processer ?r till stora delar k?nda – men ?nnu ?terst?r mycket f?r att kvantifiera konsekvenserna och den geografiska spridningen. 4 Vattenf?rs?rjning och avloppssystemI Klimat- och s?rbarhetsutredningens huvudbet?nkande SOU 2007:60 diskuteras riskerna f?r vattenf?rs?rjning och avloppssystem till f?ljd av ett ?ndrat klimat. Viktiga underlag var utredningens underlagsrapport fr?n Sveriges lantbruksuniversitet (Weyhenmeyer, 2007) samt tv? rapporter fr?n Svenskt Vatten (Svenskt Vatten, 2007a; Svenskt Vatten, 2007b). Utredningen drog bland annat slutsatsen att:”Framst?llningen av dricksvatten f?rsv?ras med mer humus i vattnet och st?rre risk f?r b?de kemisk och mikrobiell f?rorening av vattent?kter vid ?versv?mningar”.Regionala klimatanalyser och vattenf?rs?rjningsplanerKlimatanalyser har tagits fram f?r i stort sett samtliga l?n. Information finns p?: inf?rande av vattenf?rs?rjningsplaner kan kommuner och l?nsstyrelser f? en samlad ?verblick av de vattenf?rekomster som beh?vs f?r att s?kra en l?ngsiktigt h?llbar vattenf?rs?rjning. Regionala vattenf?rs?rjningsplaner finns framtagna f?r flertalet l?n bland annat i Sk?ne, Kronoberg, Dalarna, Kalmar och Stockholm. SGU har tagit fram v?gledning om vattenf?rs?rjningsplanen (SHU, 2009). Det finns ocks? ett antal studier genomf?rda med fokus p? hur klimateffekterna kan komma att p?verka vattenf?rs?rjningen.L?nsstyrelserna kring M?laren har tagit fram en f?rstudie om dricksvattent?kten M?laren i framtiden (M?laren om 100 ?r – f?rstudie om dricksvattent?kten M?laren i framtiden). Risken f?r saltvattenintr?ngning ?kar med h?jningen av havsniv?n och ?r det st?rsta hotet mot M?larens som vattent?kt. Mer information om hur klimatf?r?ndringarna kan p?verkarka dricksvattenkvaliteten I Stockholms l?n, finns t ex i rapporten Robust och klimats?krad dricksvattenf?rs?rjning i Stockholm l?n (Tyréns, 2011). ?kad temperatur och nederb?rd ger ex ?kad vattenf?rg och humushalter, ?kat tillskott av n?rings?mnen, ?kad risk f?r vattenburen smitta och ?kad risk f?r kemiska f?roreningar och saltvattenintr?ngning. Redan idag ?r saltvattenintr?ngning ett hot mot mindre grundvattent?kter i kust och sk?rg?rd (Tyréns, 2011).L?nsstyrelsen i V?rmlands l?n har tagit fram kunskapsunderlag som ska hj?lpa kommunerna att hantera f?ljder av klimatf?r?ndringar p? lokal niv? (L?nsstyrelsen i V?rmlands l?n, 2011). Klimateffekterna har delats upp i ?kad tillrinning, ?kning av intensiva regn, st?rre mark?versv?mningar och h?gre temperatur. Slutsatser som dras ?r att m?nga dricksvattent?kter ?r utsatta redan idag och har drabbats vit n?got tillf?lle av effekter av klimatf?r?ndringar i samband med skyfall eller ?versv?mningar. Ytvattent?kterna ?r mer utsatta f?r risker ?n grundvattent?kter och stor risk f?religger f?r f?rs?mrad kvalitet av vattnet i ytvattent?kter. Frekvens av br?ddning fr?n reningsverk och pumpstationer kommer att ?ka vid extremv?der och kan leda till ?kad spridning av patogener och milj?farliga ?mnen. SGU har sammanst?llt rapporten Grundvattenniv?er och vattenf?rs?rjning vid ett f?r?ndrat klimat, SGU 2010. Sammanfattande faktorer av vikt f?r dricksvattenf?rs?rjningen:Grundvattnets kvalitet kan p?verkas genom ?ndrade f?ruts?ttningar i markprocesser.F?r?ndringar i markanv?ndningen kan ha betydelse f?r grundvattenkvaliteten, ex ?kad anv?ndning av g?dsling och bek?mpningsmedel.?kad f?roreningsrisk fr?n enskilda och allm?nna avloppsanl?ggningar pga ?kad nederb?rd.?kad risk f?r saltvattenintr?ngning Material fr?n Svenskt VattenS?krare dricksvattenf?rs?rjning – motverka f?roreningsrisker inom avrinningsomr?den, SVU-rapport 2010-07Riskanalys fr?n r?vatten till tappklar, SVU-rapport 2010-08SmittskyddEnligt SOU 2007:69 kommer riskerna f?r klorresistenta parasiter och virus sannolikt ?ka.Vintern 2010 skedde utbrottet av Cryptosporidium i ?stersund, v?ren 2011 i Skellefte?. I b?gge fallen var det en humanspecifik Cryptosporidium som var orsaken vilket inneb?r koppling till smitta fr?n avloppsvatten.Sen dess har vattenverket i Sverige satsat mycket p? att ?ka barri?ren med UV-ljus och ultrafilter.Tre MSB-finansierade projekt som Livsmedelsverket leder p?g?r 2013-2015Riskklassning av svenska ytvatten: kartl?ggning av klimat och milj?beroende variationer i ytr?vattenkvalitet – underlag tas fram mha r?vattendata, klimatdata, analyser av indikatorer och patogener.Verktygsl?da f?r fekal k?llsp?rning p? laboratorium och i f?lt: inventering av m?jligheterna att b?ttre kunna h?rleda f?roreningar till en viss typ av utsl?ppsk?llaH?lsoeffekter av planerade och of?rutsedda h?ndelser i produktion och distribution av dricksvattenAv intresse ?r ocks? VISK – Virus i vatten skandinavisk kunskapsbank visk.nuAvloppssystemen?kad nederb?rd och extremv?der p?verkar avloppssystemen i allt h?gre utstr?ckning. Hur olika omr?den kommer att drabbas beror helt p? de lokala geohydrologiska f?ruts?ttningarna samt hur bebyggelsen och avloppsystemen utformats. Det ?r viktigt att kommunerna genomf?r s?rbarhetsanalyser f?r extrema nederb?rdssituationer. Ett viktigt hj?lpmedel ?r Lantm?teriets nya h?jddatabas f?r Sverige, lm.seEtt ?kat antal extremv?der i framtiden kan antas leda till ?kad br?ddning men ?n s? l?nge syns inga signifikanta trender i den befintliga statistiken (Naturv?rdsverket, personlig kommunikationer). Rapporter fr?n Svenskt VattenRegnintensitet i Europa med fokus p? Sverige - ett klimatf?r?ndringsperspektiv - SVU-rapport 2012-16H?sten 2011 publicerades P105 ”H?llbar dag- och dr?nvattenhantering – R?d vid planering och utformning”. Publikationen tar upp hela kedjan fr?n f?rsta planeringsm?tet till drift och underh?ll av utf?rda anl?ggningar. Publikationen byggs upp av m?nga praktiska exempel fr?n Svenska kommuner. M?nga kommuner har f?rverkligat detta i dagvattenstrategier och policier, ex Malm?, V?xj?, G?teborg, Stockholm, Kungsbacka.HaV och NV har tillsammans tagit fram en v?gledning f?r kommunal VA-planering (Havs- och vattenmyndigheten 2014).Myndigheternas roller och initiativSedan 2009 ?r det Livsmedelsverkets ansvar att samordna dricksvattenfr?gor i Sverige. Samordningsansvaret omfattar flera uppgifter och ?ven andra akt?rer ?n de centrala myndigheterna ska bjudas in att delta. Bland annat n?mns att Livsmedelsverket ”ska verka f?r en koordinerad offentlig f?rvaltning som ?r ?ndam?lsenlig f?r vad som kommer att kr?vas p? dricksvattenomr?det till f?ljd av ett f?r?ndrat klimat”. Dessutom betonas att Livsmedelsverket ska vara ”p?drivande och inriktande n?r det g?ller forskning och utveckling till st?d f?r klimatanpassning inom dricksvattenomr?det” samt arbeta med informationsinsatser initierade Livsmedelsverket, tillsammans med andra ansvariga myndigheter, ett Nationellt n?tverk f?r dricksvatten. N?tverkets medlemmar best?r av sektorsansvariga myndigheter och ber?rda branschorganisationer; Boverket, Livsmedelsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Socialstyrelsen, Sveriges geologiska unders?kning, Vattenmyndigheterna (representerade genom l?nsstyrelserna), Smittskyddsinstitutet, Svenskt Vatten samt Sveriges kommuner och landsting. Per-Erik Nystr?m ?r n?tverkets samordnare. Tre arbetsgrupper finns idag: Dricksvatten och FoU, dricksvatten och krisberedskap (VAB) och dricksvatten och planering. Rapporter har i samverkan med andra akt?rer sedan 2000-talets b?rjan dessutom drivit ett stort antal utvecklings- och kunskapsprojekt med sikte p? att h?ja den lokala och regionala kompetensen f?r att kunna m?ta effekter av klimatf?r?ndringarna. Till stor del har dessa genomf?rts med st?d av projektmedel fr?n MSB (och tidigare KBM).Fr?n ?rsskiftet i ?r har ?ven Livsmedelsverket informationsansvar f?r enskilda dricksvattenanl?ggningar.Vattenmyndigheten skapades f?r att samordna arbetet med att bevara och f?rb?ttra kvaliteten p? v?ra vatten enligt EUs Ramdirektiv f?r Vatten. Detta g?ller i f?rsta hand r?vatten och enbart kemiska parametrar. Kommunernas arbeteKommunerna ligger olika l?ngt framme n?r det g?ller klimatanpassningsarbetet. Stockholms l?ns kommuner har g?tt ihop och bildat VAS R?det. Samverkan har ett tydligt regionalt fokus. VAS R?dets m?ls?ttning ?r att arbeta med VA-fr?gor som kr?ver samsyn, ?tg?rder och resurser i ett l?nsperspektiv . En del av Sk?nes kommuner och l?nsstyrelsen har utrett Sk?nes dricksvattenf?rs?rjning i ett f?r?ndrat klimat(Sydvatten, L?nsstyrelsen i Sk?ne l?n och Region Sk?ne, 2014). DricksvattenutredningenI juli 2013 tillsatte regeringen utredningen En trygg dricksvattenf?rs?rjning (Landsbygdsdepartementet, 2013). Utredaren ska bland annat med utg?ngspunkt i r?dande ansvars-f?rdelning - l?mna en uppdaterad analys av klimatf?r?ndringarnas framtida effekter p? dricksvattenf?rs?rjningen i Sverige, vilka risker detta medf?r och samh?llets s?rbarhet, - bed?ma f?rm?gan att hantera klimatf?r?ndringarnas effekter p? vattenkvalitet och tillg?ng p? vatten f?r dricksvatten-produktion, med beaktande av ?tg?rder som genomf?rts p? nationell, regional och lokal niv? efter Klimat- och s?rbarhetsutredningen. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 juni 2015.SkyfallRisken f?r skyfall och dess konsekvenser belystes av Klimat- och s?rbarheten som sammanfattde problemet i f?ljande slutsatser:”?kningen av intensiv nederb?rd ?ver st?rre delen av landet p?verkar dagvattensystemen. K?llar?versv?mningar p? grund av ?verfulla avloppssystem riskerar d?rmed att ?ka.”Samt:”Extremt h?ga temperaturer blir allt vanligare och leder till en ?kad d?dlighet f?r utsatta grupper som sjuka och ?ldre. En ?kad frekvens av ?versv?mningar ?kar risken f?r smittspridning, bl.a.genom ?verspolning av betesmark och br?ddning av avloppsvatten. Ett varmare klimat ?kar ocks? risken f?r spridning av b?de gamla och nya sjukdomar.”Utvecklingen av kunskapen om skyfall behandlas i avsnittet om ?versv?mningar ovan. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att medvetenheten om riskerna med kraftiga skyfall ?kat sedan Klimat- och s?rbarhetsutredningen. Flera extrema h?ndelser sedan 2007 har bidragit till detta, varav den v?rsta var skyfallet i K?penhamn den 2 juli 2011. Den vetenskapliga bed?mningen att skyfallen blir intensivare i ett varmare klimat kvarst?r. Vattentillg?ngBetr?ffande vattentillg?ng redovisades fyra ber?kningar baserade p? d? tillg?ngliga regionala klimatscenarier. Som n?mnts tidigare har sedan dess en ny generation regionala klimatscenarier anv?nts som standard f?r ett stort antal klimatanalyser i Sverige avseende perioden fram till 2100. I figur 6 och 7 redovisas ber?kningarna enligt Klimat- och s?rbarhetsutredningen och de senast tillg?ngliga ber?kningarna baserade p? 12 regionala klimatscenarier. Man kan konstatera att m?nstret i f?r?ndringen av vattentillg?ngen ?r likartad i de senare ber?kningarna men att ECHAM4-modellen (E i figur 6) som anv?ndes till Klimat- och s?rbarhetsutredningen ger en mycket kraftig nederb?rds?kning. Denna ?kning ?r mindre kraftig i den senare versionen av ECHAM-modellen som anv?ndes i underlaget till figur 7. Fortfarande framst?r syd?stra Sverige som mest utsatt vad betr?ffar minskad vattentillg?ng i ett varmare klimat.I figur 8 redovisas ber?kningar av hur perioder med l?g vattentillg?ng f?r?ndras. Ber?kningarna bygger p? samma f?ruts?ttningar som de som redovisas i figur 7. H?r framg?r den ?kande risken f?r vattenbrist sommartid ?nnu tydligare. 518541091724400 RCAO-E/A2 RCAO-E/B2 RCAO-H/A2 RCAO-H/B2 Figur 6. Ber?kning av hur vattentillg?ngen (avrinningen) kan komma att f?r?ndras enligt fyra klimatscenarier och hydrologisk modellering. K?lla: Figur 4.15 i SOU 2007:60.Figur 7.F?r?ndring av medelavrinningen f?r perioden 2069-2098 j?mf?rt med referensperioden (1963-1992). Medelv?rde baserat p? resultat fr?n 12 klimatsimuleringar. Observera att kartan inte begr?nsas av Sveriges nationsgr?nser utan av gr?nserna f?r de avrinningsomr?den vars vattendrag rinner genom Sverige. K?lla: Figur 8. Antal dygn per ?r d? det ?r l?g vattenf?ring i vattendragen. Varje plats j?mf?rs med lokala f?rh?llanden avseende l?gvattenf?ring under referensperioden 1963-1992. Medelv?rde baserat p? resultat fr?n 12 klimatsimuleringar. Observera att kartan inte begr?nsas av Sveriges nationsgr?nser utan av gr?nserna f?r de avrinningsomr?den vars vattendrag rinner genom Sverige. K?lla: i figur 7 och 8 redovisade ber?kningarna av vattentillg?ngen bygger p? de s? kallade SRES-utsl?ppscenarierna. Under 2014 kommer motsvarande ber?kningar att g?ras med nyare klimatscenarier baserade p? nyare klimatmodeller och RCP-scenarier f?r att beskriva effekten av framtidens utsl?pp av v?xthusgaser.GrundvattenSveriges geologiska unders?kning (SGU) har i samarbete med SMHI genomf?rt projektet Grundvattenniv?er i ett f?r?ndrat klimat (Rodhe m.fl., 2007). Syftet med studien var att belysa hur grundvattenbildning och grundvattenniv?er i olika typer av grundvattenmagasin p? skilda platser i Sverige kan komma att f?r?ndras som f?ljd av en t?nkbar klimatf?r?ndring. Resultatet har legat till grund f?r SGUs rapport Grundvattenniv?er och vattenf?rs?rjning vid ett f?r?ndrat klimat (Sundén m.fl., 2010). Ett p?g?ende projekt p? SGU syftar till att unders?ka om det g?r att modellera grundvattenniv?er utifr?n resultaten fr?n SMHIs modell S-HYPE. Resultatet skulle kunna anv?ndas i klimatsammanhang f?r att modellera grundvattenniv?er i ett f?r?ndrat klimat p? delavrinningsomr?desskala.Projektet Klimatets p?verkan p? koncentrationer av kemiska ?mnen i grundvatten (AAstrup, m.fl.,2012) har genomf?rts i samarbete med HaV och SMHI. Studien visar hur olika kemiska ?mnen kommer att p?verkas av f?r?ndringar i grundvattenniv?erna till f?ljd av ett f?r?ndrat klimat. Rapporten Vattenf?rs?rjningsplan – identifiering av vattenresurser viktiga f?r dricksvattenf?rs?rjning tar upp fr?gorna hur vattenf?rs?rjningsplaneringen ska g?ras p? regional niv? (Blad m.fl., 2009) och i rapporten Framtida ?versv?mningars eventuella p?verkan p? vattenf?rs?rjningen har SGU har l?mnat underlag till MSB ang?ende grundvattent?kter i ?versv?mningsomr?den som en del i MSBs arbete med ?versv?mningsdirektivet (SGU 2011) SGU har, i samarbete med SGI, utvecklat ett verktyg som kombinerar jordart och lutning. Kartan ger en indikation om var planerare p? kommuner och l?nsstyrelser b?r vara extra observanta p? sl?ntstabiliteten. SGU har till?mpat analysen p? de omr?den som har detaljerad jordartsinformation och h?jdmodell. SGU tar ocks? fram information om str?ndernas erosionsk?nslighet. Under 2014 kommer s?dan information att finnas tillg?nglig f?r Sk?nes str?nder, som ?r de mest erosionsk?nsliga i landet. Den nationella h?jdmodellen ?r ett utm?rkt redskap f?r att f?rb?ttra geologisk information, som kan anv?ndas i klimatanpassningsarbete. T.ex. kan den geometriska noggrannheten avsev?rt f?rb?ttras av den information som sedan tidigare ?r insamlad. Arbetet g?rs bl.a. i skredk?nsliga, ?versv?mningshotade och kustn?ra omr?den. SGU samarbetar med SGI i denna fr?ga. I utkastet till m?lmanualen f?r milj?kvalitetsm?let Grundvatten av god kvalitet finns en precisering (Precisering 5) med som ber?r grundvattenniv?erna och att dessa ska vara s?dana att de inte ger upphov till negativa konsekvenser f?r vattenf?rs?rjning, markstabilitet eller djur och v?xtliv. F?rtydligande 2 tar upp klimatf?r?ndringarna och att effekten av klimatf?r?ndringarna p? grundvattenniv?erna b?r utv?rderas regelbundet. Den f?rdjupade utv?rderingen av milj?m?len (Naturv?rdsverket 2012) lyfter fram att effekter av klimatbetingade f?r?ndringar av grundvattenniv?er kommer att kunna bed?mas b?ttre genom p?g?ende arbeten, dels enligt ?versv?mningsdirektivet dels utifr?n klimatanpassning och klimatmodellering som inkluderar riskbed?mningar f?r vattent?kter. Klimatf?r?ndringar har b?rjat uppm?rksammas alltmer inom samh?llsplaneringen och anpassande ?tg?rder vidtas, men detta ?r en l?ngsiktig process.Avloppsvatten?kad nederb?rd och extremv?der p?verkar avloppssystemen i allt h?gre utstr?ckning och f?rv?ntas resultera i stora utmaningar enligt de senaste klimatprojektionerna. Hur olika omr?den kommer att drabbas i framtiden beror till en stor del p? de lokala geohydrologiska f?ruts?ttningarna samt hur bebyggelsen och avloppsystemen utformats.Sammanfattningsvis kan vi konstatera att s?v?l kunskapen som medvetenheten om en klimatf?r?ndrings p?verkan p? riskerna r?rande vattenf?rs?rjning och avloppssystem vuxit sedan Klimat- och s?rbarhetsutredningens slutbet?nkande, men att den allm?nna riskbilden ?verensst?mmer f?rh?llandevis v?l med bed?mningar som utredningen gjorde. Det kr?vs b?tttre kuskapsunderlag om grundvattnets kvantitets- och kvalitetsf?r?ndringar i de stora grundvattenmagasinen i Sverige (is?lvsavlagringar och sediment?r berggrund), samt om grundvattentillg?ngen i bristomr?den d?r vi kommer att f? l?ngre perioder utan grundvattenbildning. Detta ?r viktig kunskap som b?r finnas som underlag till lokala och regionala vattenf?rs?rjningsplanerna. Mer kunskap kr?vs ?ven om kvalitetsf?r?ndringar i vattent?kter som ?r beroende av inducerat ytvatten och hur dessa kommer att p?verkas av klimatf?r?ndringar och f?r?ndringar av vattenkvaliteten i sj?ar och vattendrag. Referenser:Aastrup, M., Thunholm, B., Sundén, G. och Dahné , J. (2012). Klimatets p?verkan p? koncentrationer av kemiska ?mnen i grundvatten. SGU-rapport 2012:27. , E., Edler, S., Edsg?rd, S., Eklund, A., H?gglund, E., Lind, B., Lundqvist, A., Johansson, T., Munther, M., N?slund-Landenmark, B., Rydell, B., S?derlund, S.(2007) ?versiktlig s?rbarhetsanalys f?r ?versv?mning, skred, ras och erosion i bebyggd milj? i ett framtida klimat. Underlagsrapport B 14 till Klimat- och s?rbarhetsutredningen. Andersson, J.-O., Blumenthal, B. och Nyberg, L. (2013) Kartering av ?versv?mningsrisker vid V?nern. Centrum f?r klimat och s?kerhet. Rapport 2013:1, Karlstads Universitet.Andersson, L., Schoning, K., Wiman, S., Ledwith, M. och Lindeberg, G. (2012) Ny Nationell H?jdmodell vid havsniv?h?jningar -Analyser av ?versv?mningsrisk och bed?mning av erosionsk?nslighet i strandzonen. Publ.nr: MSB361. , T. (2009). Ansvar vid naturolycka. Rapport uppr?ttad ?t MSB av Wistrand Advokatbyr?. Andréasson, J., Bergstr?m, S., Gardelin, M., German, J., Gustavsson, H., Hallberg, K. & Rosberg, J. (2011). Dimensionerande fl?den f?r dammanl?ggningar f?r ett klimat i f?r?ndring – metodutveckling och scenarier. Elforsk rapport 11:25. Stockholm. éasson, J., Gustavsson, H och Bergstr?m, S. (2011) Projekt Slussen – F?rslag till ny reglering av M?laren. SMHI Rapport nr 2011-64, Norrk?ping. (2012) Redeg?relse vedr?rende skybruddet i Stork?benhavn l?rdag den 2. juli 2011. Institut for Beredskabsevaluering, K?penhamn. , K, Cederbom, C, G?ransson, G. (2013). Prioritering av omr?den f?r skredriskanalys. Klimatanpassningsanslag 2013.Statens geotekniska institut. Publikation 6; 2013, 20 pBergmark, M. (2011) Klimats?kring p?g?r. Klimatanpassa Sundsvall – Slutrapport. Sundsvalls kommun. , S. (2012) Framtidens havsniv?er i ett hundra?rsperspektiv –kunskapssammanst?llning 2012. SMHI Klimatologi, nr 5, Norrk?ping.Bergstr?m, S., Andréasson, J., Asp, M., Caldarulo, L., German, J., Lindahl, S., Losj?, K. och Stensen, B. (2010) F?rdjupad studie r?rande ?versv?mningsriskerna f?r V?nern - slutrapport SMHI-rapport 2010-85Bergstr?m, S. och Eklund, A. (2013) Effekterna av ?ndrad tappning fr?n V?nern. SMHI Rapport nr 2013-10, Norrk?ping.Blad, L., Maxe, L. och K?llg?rden, J. (2009). Vattenf?rs?rjningsplan – identifiering av vattenresurser viktiga f?r dricksvattenf?rs?rjning. SGU-rapport 2009:24. stad (2009) Extrema v?derh?ndelser. Fas 2 (2009). Fallstudie Gullbergsvass. Stadsbyggnadskontoret, G?teborg.Helsingborgs kommun (2009) ?versiktsplan ?P 2010, ?versiktlig klimat- och s?rbarhetsanalys – naturolyckor.Hernebring, C. och M?rtensson, E. (2013) Pluviala ?versv?mningar - Konsekvenser vid skyfall ?ver t?torter. En kunskaps?versikt. MSB567-13, Rapport utarbetad av DHI IPCC (2007) Climate Change 2007: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change, 2007. Solomon, S., D. Qin, M. Manning, Z. Chen, M. Marquis, K.B. Averyt, M. Tignor and H.L. Miller (eds.) Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA.IPCC (2013) Working Group I Contribution to the IPCC Fifth Assessment Report. Climate Change 2013: The Physical Science Basis. Summary for PolicymakersIPCC (2013) Climate Change 2013: The Scientific Basis. Contribution of Working Group I to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Stocker, T.F, D.Qin, G-K. Plattner, M.Tignor, S.K. Allen, J. Boschung, A.Nauels, Y. Xia, V. Bex and P.M Midgley (eds.)]. Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA, 1535pp.Karlstads kommun (2010) ?versv?mningsprogram Karlstads Kommun. kommun (2012). ?vergripande risk- och s?rbarhetsanalys 2011, Reviderad 2012. kommun (2011) Klimatanpassning - Underlag till Klimatstrategi f?r Kristianstads kommun. Antagen 2011-09-13. , C., Valen, C., Magnusson, J., Hogdin, S., Bergstedt S?derstr?m, A., M?ller, M., Fredriksson, F. och Wolme, S. (2012) V?stra G?taland i ett f?r?ndrat klimat. L?nsstyrelsen i V?stra G?taland l?n. Rapport: 2012:42. (2013) Kommittédirektiv En trygg dricksvattenf?rs?rjning. Dir.2013:75. L?nsstyrelsen i V?stra G?talands l?n (2008) Tappningsstrategi f?r V?nern, ?verenskommelser mellan L?nsstyrelsen V?stra G?talands l?n och Vattenfall AB. Dnr. 450-35180-2012. L?nsstyrelserna i V?stra G?talands och V?rmlands l?n (2011). Stigande vatten – en handbok f?r fysisk planering i ?versv?mningshotade omr?den. L?nsstyrelserna i Stockholms, S?dermanlands, V?stmanlands, Uppsala och ?rebro l?n, (2011) M?laren om 100 ?r – f?rstudie om dricksvattent?kten M?laren i framtiden, ISBN: 978-91-7281-448-6L?nsstyrelserna i Stockholms, S?dermanlands, V?stmanlands, Uppsala och ?rebro l?n, (2013) M?larens och saltsj?ns framtid i ett brett perspektiv-dricksvatten, bebyggelse, ekosystem, ISBN: 978-91-7281-561-2Malm? Stadsbyggnadskontor (2008). Klimatet, havsniv?n och planeringen. Dialog-PM 2008:2. Malm? Stadsbyggnadskontor.Mill, O., Fridolf, T., Bergstr?m, S., ?hrling-Rundstr?m, G., Maripuu, R., och Tansbo, S. (2007) Klimatet och damms?kerheten i Sverige. Underlagsrapport B 9 utarbetad f?r Klimat- och s?rbarhetsutredningen, 2007-08-13.MSB (2012) Konsekvenser av en ?versv?mning i M?laren – redovisning av regeringsuppdrag F?2010/560/SSK, Publikation nr: MSB406MSB (2012) Framtida utveckling som kan p?verka arbetet med samh?llsskydd och beredskapRedovisning av uppdrag i MSB:s regleringsbrev f?r ?r 2012 (2014) Riskinventering med st?d av nationell h?jdmodell Sammanfattande rapport f?r fyra effektstudier av havsniv?h?jningar och en till?mpning vid riskinventering av v?g.Publ.nr: MSB625 - januari 2014. (2012) Strategier och styrande dokument f?r klimatanpassning och katastrofriskreducering. MSB422. Naturv?rdsverket (2012). Steg p? v?gen F?rdjupad utv?rdering av milj?m?len 2012. Rapport 2500. Naki?enovi?, N., Alcamo, J., Davis, G., de Vries, B., Fenhann, J., Gaffin, S., Gregory, K., Grübler, A., Jung, T.Y., Kram, T., La Rovere, E.L., Michaelis, L., Mori, S., Morita, T., Pepper, W., Pitcher, H., Price, L., Riahi, K., Roehrl, A., Rogner, H.-H., Sankovski, A., Schlesinger, M., Shukla, P., Smith, S., Swart, R., van Rooijen, S., Victor, N., Dadi, Z. (2000) IPCC Special Report on Emission Scenarios. Cambridge Univ. Press, 599 pp.Nikulin, G., Kjellstr?m, E., Hansson, U., Strandberg, G. och Ullerstig, A. (2011) Evaluation and future projections of temperature, precipitation and wind extremes over Europe in an ensemble of regional climate simulations. Tellus, vol. 63A, 24-40.Olsson, J. och Foster, K. (2013) Extrem korttidsnederb?rd i klimatprojektioner f?r Sverige. SMHI Klimatologi nr 6, 2013. Rodhe, A., Lindstr?m, G. och Dahné, J. (2007) Grundvattenniv?er i ett f?r?ndrat klimat. Slutrapport fr?n SGU-projektet Grundvattenniv?er i ett f?r?ndrat klimat. Proj. nr 60-1642/2007. , B., Nilsson, C., Alfredsson, C och Lind, E. (2010) Klimatanpassning i Sverige – en ?versikt. Nationell plattform f?r naturolyckor, augusti 2010. , V. (2012) NNH och naturolyckor Inventering av genomf?rda till?mpningar av den nyanationella h?jdmodellen (NNH) - med fokus p? naturolyckor och katastrofriskreducerande arbete. Publ. nr MSB360. SGI (2012a). Skredrisker i G?ta ?lvdalen i ett f?r?ndrat klimat. G?ta ?lvutredningen, G?U. Slutrapport. Del 1 – Samh?llskonsekvenser. Statens geotekniska institut, 38 pSGI (2012b). Skredrisker i G?ta ?lvdalen i ett f?r?ndrat klimat. G?ta ?lvutredningen, G?U. Slutrapport. Del 2 – Kartl?ggning. Statens geotekniska institut, 164pSGI (2012c). Skredrisker i G?ta ?lvdalen i ett f?r?ndrat klimat. G?ta ?lvutredningen, G?U. Slutrapport. Del 3 – Kartor. Statens geotekniska institut, 7 p + 33 kartor SGI (2012d). Nyttigg?rande av material fr?n G?ta ?lvutredningen. Slutrapport Statens geotekniska institut, SGI. G?ta ?lvutredningen, G?U; 2012, 40 p.SGU (2011) Framtida ?versv?mningars eventuella p?verkan p? vattenf?rs?rjningen. Underlag till MSB. SGU dnr: 08-1001/2011.Statens offentliga utredningar SOU 2007:60, Sverige inf?r klimatf?r?ndringarna – hot och m?jligheterStatens offentliga utredningar SOU 2006:94, ?versv?mningshot – risker och ?tg?rder f?r M?laren, Hj?lmaren och V?nern.Stockholms stad (2013a). Stockholms stads klimatanpassningsarbete. Delrapport 1- Inventering av Stockholms stads klimatanpassningsarbete. Dnr: 125-1901/2013. Stockholms stad (2013b). Stockholms stads klimatanpassningsarbete. Delrapport 2- Riskbild: klimatf?r?ndringar och Stockholms stads s?rbarhet. Dnr: 125-1901/2013.Sundén, G, Maxe, L. och Dahné, J. (2010) Grundvattenniv?er och vattenf?rs?rjning vid ett f?r?ndrat klimat. SGU-rapport 2010:12. kraftn?t, Svensk Energi och SveMin (2007) Riktlinjer f?r best?mning av dimensionerande fl?den f?r dammanl?ggningar. Nyutg?va.Svenska kraftn?t, Svensk Energi , SveMin och SMHI (2011) Damms?kerhet och klimatf?r?ndringarSlutrapport fr?n Kommittén f?r dimensionerande fl?den f?r dammanl?ggningar i ett klimatf?r?ndringsperspektivSvenskt Vatten (2007a) Dricksvattenf?rs?rjning i f?r?ndrat klimat. Underlagsrapport tillKlimat- och s?rbarhetsutredningen.Svenskt Vatten (2007b) Klimatf?r?ndringarnas inverkan p? allm?nna avloppssystem. Underlagsrapport B 16 till Klimat- och s?rbarhetsutredningen.Sydvatten, L?nsstyrelsen i Sk?ne l?n och Region Sk?ne (2014). Sk?nes dricksvattenf?rs?rjning i ett f?r?ndrat klimat. der Linden, P., Mitchell, J.F.B. (eds.) (2009). ENSEMBLES: Climate Change and its impacts: Summary of research and results from the ENSEMBLES project. Met Office Hadley Centre, Exeter, UK, 160 pp.Viehhauser, M., Schagerstr?m, T., Johnsson, H. och Stenberg, P. (2007) Inventering av kommunernas hantering av ?versv?mning, ras och skred inom den kommunala planeringsprocessen.Underlagsrapport B 15 utarbetad f?r Klimat- och s?rbarhetsutredningen. InregiaV?nersborgs kommun (2014). ?versv?mningsprogram – Kartl?ggning av V?nersborgs kust mot V?nern.Weyhenmeyer, G. (2007). Klimatf?r?ndringars p?verkan p? ytvattenkvaliteten. Underlagsrapport B 32 utarbetad f?r Klimat- och s?rbarhetsutredningen. Sveriges LantbruksuniversitetYang, W., Andréasson, J., Graham, L.P., Olsson, J., Rosberg, J & Wetterhall, F. (2010) Distribution-based scaling to improve usability of regional climate model projections for hydrological climate change impacts studies. Hydrology Research, 41 (3-4): 211-229.(KOMPLETTERING FR?N HAV)L?nsstyrelsen i V?rmlands l?n, 2011. Riskbed?mning dricksvattent?kter i ett f?r?ndrat klimat, V?rmlands l?n.L?nsstyrelsen i Sk?ne l?n, 2012. Handbok f?r klimatanpassad vattenplanering i Sk?ne, Rapport 2012:8.L?nsstyrelserna 2011, M?laren om 100 ?r – f?rstudie om dricksvattent?kten M?laren i framtiden.Tyréns 2011, Robust och klimats?krad dricksvattenf?rs?rjning i Stockholms l?n. VAS-r?dets rapport nr 10.SGU, 2010. Grundvattenniv?er och vattenf?rs?rjning vid ett f?r?ndrad klimat, SGU-rapport 2012:12SGU, 2009. Vattenf?rs?jningsplan-identifiering av vattenresurser viktiga f?r dricksvattenf?rs?rjningen, SGU-rapport 2009:24.L?nsstyrelsen i Kalmar l?n, Regional vattenf?rs?rjningsplan Kalmar l?n 2013.Havs- och vattenmyndigheten, 2014. V?gledning f?r kommunal VA-planering – f?r h?llbar VA-f?rs?rjning och god vattenstatus, 2014:1.Bilaga 1Sammanst?llning av l?nkar till l?nsstyrelsernas koordinerad av Elin Andersson vid l?nsstyrelsen i J?mtlands l?n.L?nsstyrelsernas kunskapssammanst?llning om risker och konsekvenser av ett f?r?ndrat klimat, samt verktyg och ?tg?rder i klimatanpassningenNedanst?ende ?r en sammanst?llning av publikationer fr?n respektive l?nsstyrelse. OBS! F?r de flesta l?nsstyrelser s? blir de p?g?ende Handlingsplanerna f?r klimatanpassning den fr?msta och mest aktuella kunskapssammanst?llningen. Gemensamma/l?ns?verskridandeKlimatanpassning i fysisk planering Klimatet f?r?ndras och f?r?ndrarM?laren om hundra ?r - f?rstudie om dricksvattent?kten M?laren i framtidenM?larens och Saltsj?ns framtid i ett brett perspektiv Struktur f?r kommunal klimatanpassningH?ndelsescenario f?r Risk- och s?rbarhetsanalys - V?rmeb?lja i nutid och framtidH?ndelsescenario f?r Risk- och s?rbarhetsanalys - Skyfall i nutid och framtidStigande vatten HYPERLINK "" \t "_blank" Planering f?r stigande vatten (faktablad)GIS-skikt f?r klimatanpassning NorrbottenRegional vattenf?rs?rjningsplanKlimatf?r?ndringar i Norrbottens l?n - konsekvenser och anpassning (reviderad version 2012) Climate change in Norrbotten County - consequenses and adaption (version 2012) V?gar och j?rnv?gar Hur p?verkas Norrbottens v?g och j?rnv?gsn?t av ett f?r?ndrat klimat? F?roreningsrisker f?r vattent?kter med h?nsyn taget till konsekvenser av klimatf?r?ndringar, Norrbottens l?n Klimatf?r?ndringar i Norrbotten och risker f?r naturolyckor. F?rkortad version av SGI:s utredning SMHI:s klimatanalys f?r Norrbottens l?n. F?rkortad version Nollgenomg?ngar i framtidens klimat. F?rkortad version av SMHI-studie Klimatsammanst?llning fj?llkedjan L?nsstyrelsens rapportserie 13-2012V?sterbotten?versiktlig klimat- och s?rbarhetsanalys – NaturolyckorKlimatf?r?ndringar & samh?llsplanering [689 kB]Ett f?r?ndrat klimat -mer vatten och st?rre risker [642 kB] J?mtlandAnpassning till ett f?r?ndrat klimat (2009)Jordbruket i ett f?r?ndrat klimat (2011) Skogsbruk i ett f?r?ndrat klimat (2012) Energif?rs?rjning i ett f?r?ndrat klimat (2012) Skogs- och gr?sbrandsrisker i ett f?r?ndrat klimat (2012) Ras- och skredrisker i ett f?r?ndrat klimat (2013) ?versv?mningsrisker i ett f?r?ndrat klimat (2013) Klimatanalys f?r J?mtlands l?n (2013).?vervakning av fj?llvegetation p? Hundsh?gen (2013)V?sternorrland?versiktlig klimat och s?rbarhetsanalys – NaturolyckorDalarnaKlimatanpassningsstrategi 2020Klimatf?r?ndringar - konsekvenser och anpassnings?tg?rder i Dalarnas l?n, appendix till rapport 2009:25G?vleborgRiskbed?mning av klimateffekter p? kommunala dricksvattent?kter och vattenf?rs?rjning ?versiktlig regional klimat- och s?rbarhetsanalys naturolyckor Kartering av ?versv?mning och erosion vid Storsj?n med ny nationell h?jdmodell (SMHI) Klimat f?r tillv?xt - M?jligheter och utmaningar f?r n?ringslivet i G?vleborg n?r v?rt klimat f?r?ndrasG?vleborgs l?n inf?r klimatf?r?ndringarnaUppsalaKlimat- och s?rbarhetsanalys Regionala klimatanpassningsplanenStockholmStockholm – varmare, bl?tare. Klimat- och s?rbarhetsanalys f?r Stockholms l?nH?lsoeffekter av ett f?r?ndrat klimat - risker och ?tg?rder i Stockholms l?n Klimatanpassningsplan - process och verktyg Konsekvens- och s?rbarhetsanalys - metodbeskrivningSystemtyper och klimatfaktorer - lathund som st?d vid konsekvens- och s?rbarhetsanalyserRegional klimatsammanst?llning — Stockholms l?n Riskomr?den f?r skred, ras, erosion och ?versv?mning i Stockholms l?n - f?r dagens och framtidens klimat Regional klimatsammanst?llning Stockholms l?n - kortversion Riskomr?den f?r skred, ras, erosion och ?versv?mning i Stockholms l?n i dagens och framtidens klimat - kortversionRobust och klimats?krad dricksvattenf?rs?rjning i Stockholms l?nS?dermanlandRiskbild S?dermanlandV?stmanlandKlimatf?r?ndringar i V?stmanlands l?n Rapport 2010:18 Systemtyper och klimatfaktorer Akt?rsanalys inom klimatanpassning Rapport 2010:17 ?versikt om klimatanpassning i V?stmanland SMHI-Klimatanalys f?r V?stmanlands l?n ?rebroStormar i ?rebro l?n Klimatanalys f?r ?rebro l?n V?rmeb?ljor i ?rebro l?n Skyfall i ?rebro l?nR?d vid v?rmeb?ljaV?rmlandKlimatanalys V?rmlands l?n Klimatanpassning och kulturhistorisk bebyggelseV?stra G?talandStigande vatten och kustn?ra kulturmilj?erKonsekvenser p? naturv?rden av skred, erosions- och ?versv?mnings?tg?rderRapporten V?stra G?taland i ett f?r?ndrat klimatKlimatanalys f?r V?stra G?talands l?nKlimatanpassningsguide – en introduktion till klimatanpassning i V?stra G?talands l?n Skyddad natur i ett f?r?ndrat klimat. Gr?n infrastruktur i strand?ngar och ?dell?vmilj?er samt klimatanpassad sk?tsel av skyddad natur.Klimatanpassning i kustzonen - Till?mpning av handboken stigande vattenFramtida extrema vattenniv?er i Falkenberg – en demonstrationsmodelleringKlimatanpassning Viskan HYPERLINK "" V?gledning klimatanpassning Pilotfall Viskan.Jordbiten nr 3 (Tema: Klimatanpassning)?sterg?tland?versiktlig inventering av risker f?r naturolyckor – dagens och framtidens klimat Regionala vattenf?rs?rjningsplanenIntroduktion till klimatanpassning i ?sterg?tlandKalmarRapporten Klimat i f?r?ndring - m?jligheter och utmaningar f?r Kalmar l?nKlimatanalys f?r Kalmar l?nRegional vattenf?rs?rjningsplanBlekingeExtrema h?gvattenst?nd i Blekinge -nutid, ?r 2050 och ?r 2100. (SMHI blir klar nu i veckan)Klimatf?r?ndringar i Blekinge – konsekvenser och anpassning, Lst rapport 2011:5 HYPERLINK "" V?gledning till GIS-underlag, rapport 2012:7Klimatanalys f?r Blekinge l?n (2012)Framtida h?gvatten -Scenarier f?r havsniv? och ?versv?mningsomr?den i Blekinge ?r 2100 (2012) ?versiktlig klimat- och s?rbarhetsanalys f?r naturolyckor (erosion, ras & skred, ?versv?mning) (2012) Delrapport: Regional handlingsplan f?r klimatanpassning - Blekinge (sept. 2013)Sk?neKlimatanalys f?r Sk?ne l?n Klimatanpassad vattenplaneringKlimatanpassningsatlasKlimatanpassning - planera f?r ett f?r?ndrat klimatKlimatf?r?ndringarnas p?verkan p? den sk?nska folkh?lsan Dagvatten PM KronobergKlimatanalys f?r Kronobergs l?n (2010)Klimatf?r?ndringar och Konsekvenser i Kronobergs L?nKronobergs l?n och klimatf?r?ndringarna 1.0 - en kartl?ggning av klimateffekter, hot och m?jligheter i Kronobergs l?nHallandKlimat, observationer och framtidsscenarier - medelv?rden f?r Hallands l?nKlimatfakta om Halland - Introduktion till klimatanpassning i HallandV?rmeb?lja i Hallands l?n HYPERLINK "" Klimatanalys f?r stigande hav och ?mynningar i Hallands l?nJ?nk?ping Klimatanalys f?r J?nk?pings l?n Konsekvenser av klimatf?r?ndringar i J?nk?pings l?n ................
................

In order to avoid copyright disputes, this page is only a partial summary.

Google Online Preview   Download