Cloudinary



FN-rapport: att hantera oj?mlikhet ?r svaret p? de globala protester vi serAtt forts?tta i gamla fotsp?r ?r inte l?ngre m?jligt om vi ska komma tillr?tta med en ny generation av oj?mlikheter, enligt ?rets Human Development Report Bogota, 9e december 2019 – De demonstrationer som f?r n?rvarande sveper ?ver v?rlden visar hur m?nga samh?llen, trots stora framsteg i kampen mot fattigdom, hunger och oh?lsa, inte fungerar som de borde. Den r?da tr?den, enligt en ny rapport fr?n FN:s utvecklingsprogram (UNDP), ?r oj?mlikhet.”P? grund av en rad olika omst?ndigheter tar m?nniskor sig i allt st?rre utstr?ckning ut p? gatorna - kostnaden f?r en t?gbiljett, priset p? bensin, krav p? politiska fri- och r?ttigheter, str?van efter r?ttvisa: detta ?r oj?mlikhetens nya ansikte, men som rapporten beskriver ?r oj?mlikheten inte bortom l?sningar, s?ger UNDP:s h?gste chef, Achim Steiner.?rets upplaga av Human Development Report (HDR), med titeln ”Beyond income, beyond averages, beyond today: inequalities in human development in the 21st Century”, visar hur klyftor i grundl?ggande levnadsstandard har minskatf?r miljontals m?nniskor, samtidigt som de ofr?nkomliga kraven p? att n? framg?ng har ?kat.En ny generation av oj?mlikheter har uppenbarat sig, kring utbildning och kring teknik och klimatf?r?ndringar - seismiska f?r?ndringar som enligt rapporten skulle kunna utl?sa "nya stora mots?ttningar" i samh?llet av ett slag som inte sk?dats sedan den industriella revolutionen om de f?r h?rja fritt.I l?nder med h?g m?nsklig utveckling v?xer till exempel andelen som prenumererar p? fast bredband 15 g?nger snabbare och andelen vuxna med h?gre utbildning mer ?n sex g?nger snabbare ?n i l?nder med l?g m?nsklig utveckling."Det som brukade vara ett privilegium, som att g? p? universitet eller ha tillg?ng till bredband, har blivit allt viktigare framg?ngsfaktorer och dem som endast f?r grundl?ggande behov tillfredsst?llda k?nner att de saknar f?ruts?ttningarna som kr?vs f?r att g? mot en ljusare framtid," menar UNDP:s Pedro Concei??o, ytterst ansvarig f?r HDR-rapporten. HDR-rapporten ?r banbrytande eftersom den ser bortom ekonomisk tillv?xt och m?ter l?ndernas utveckling p? ett mer holistiskt s?tt.Rapporten analyserar oj?mlikhet i tre steg: oj?mlikhet ut?ver inkomst, ut?ver medelv?rden och bortom dagsl?get. Men oj?mlikhet ?r samtidigt inte bortom l?sning, menar rapporten, som ?ven presenterar ett helt batteri av policyalternativ f?r att hantera problemen.Att se bortom inkomst2019 ?rs Human Development Index (HDI) och dess n?rbesl?ktade Inequality-Adjusted Human Development Index 2019, konstaterar hur oj?mlikhet inom utbildning, h?lsa och levnadsstandard hindrar l?nders utveckling. P? grund av oj?mlikhet inom dessa dimensioner gick 20 procent av potentiell m?nsklig utveckling f?rlorad under 2018. Rapporten rekommenderar d?rf?r ?tg?rder som ?ven ser bortom inkomst, bland annat:? ?tg?rder f?r den tidiga barndomen och livsl?nga investeringar: Oj?mlikhet b?rjar redan f?re f?dseln och kan ackumuleras till vuxen ?lder, f?rst?rkt av skillnader inom h?lsa och utbildning. Till exempel exponeras barn i arbetsverksamma familjer i USA f?r tre g?nger s? m?nga ord som barn i bidragsberoende familjer, vilket visar sig p? provresultat senare i livet. ?tg?rder f?r att hantera detta m?ste d?rf?r b?rja vid eller f?re f?dseln och ?ven omfatta investeringar i yngre barns l?rande, h?lsa och n?ring.? Produktivitet: Investeringar i produktivitet m?ste forts?tta genom hela livet, b?de under och efter det att man ?r aktiv p? arbetsmarknaden. L?nder med mer produktiv arbetskraft tenderar att ha en l?gre ackumulation av v?lst?nd i samh?llets toppskikt, m?jliggjort av ?tg?rder som st?der starka fackf?reningar, rimliga minimil?ner, som skapar v?gar ut ur den informella ekonomin, investerar i socialt skydd samt attraherar fler kvinnor till arbetsmarknaden. ?tg?rder f?r att endast f?rb?ttra produktiviteten r?cker emellertid inte. Arbetsgivarnas v?xande marknadskraft ?r kopplad till minskade inkomstandelar f?r arbetare. Antitrust och annan politik ?r nyckeln f?r att ta itu med obalans p? marknaderna.? Offentliga utgifter och r?ttvis beskattning: Rapporten menar att beskattning inte kan ses isolerat fr?n annat utan b?r ing? som del av ett system med policys inklusive offentliga utgifter f?r h?lsa, utbildning och alternativa livsstilar som inte belastar klimatet. Inrikespolitik formas i allt st?rre utstr?ckning av globala diskussioner som r?r f?retagsskatt, vilket belyser vikten av nya principer f?r internationell beskattning, f?r att s?kerst?lla r?ttvisa spelregler och undvika ned?tg?ende spiraler inom skattesatser f?r f?retag (s?rskilt n?r digitaliseringen skapar nya former av v?rde f?r ekonomin), samt f?r att uppt?cka och hindra skatteflykt.Att se bortom medelv?rdenMedelv?rden d?ljer ofta vad som verkligen p?g?r i ett samh?lle, enligt rapporten. ?ven om medelv?rden kan vara till hj?lp f?r att beskriva utveckling i stora drag kr?vs det mer detaljerad information f?r att skapa politiska beslut som kan hantera oj?mlikhet p? ett effektivt s?tt. Detta ?r sant f?r att hantera olika dimensioner av fattigdom, f?r att tillgodose behoven hos dem som l?mnas l?ngst utanf?r - till exempel personer med funktionsvariation - och f?r att fr?mja j?mst?lldhet och kvinnors egenmakt. Till exempel:? J?mst?lldhet: Enligt den nuvarande trenden kommer det att ta 202 ?r f?r v?rlden att eliminera ekonomiska k?nsskillnader, menar rapporten. Samtidigt som vi bryter tystnaden om v?ld och ofredande mot kvinnor s? ?r glastaket f?r kvinnor inom arbetslivet fortfarande ett faktum. Inom detta omr?de ser vi ist?llet mer f?rdomar och ett ?kat motst?nd mot kvinnor. I en tid d? framsteg inom j?mst?lldhet borde accelereras f?r att n? Globala m?len f?r h?llbar utveckling till 2030, menar rapporten att framstegen tv?rtom avtar.Enligt ett nytt index f?r sociala normer i rapporten har k?nsf?rdomar ?kat i h?lften av de l?nder som utv?rderats. Cirka femtio procent av m?nniskorna i 77 l?nder sa att de ans?g att m?n ?r b?ttre politiska ledare ?n kvinnor och mer ?n 40 procent tyckte att m?n ?r b?ttre f?retagsledare. Detta g?r att politik som tar sig an underliggande f?rdomar, sociala normer och maktstrukturer blir nyckeln till f?r?ndring. Till exempel ?r politik som balanserar f?rdelningen av omsorg, s?rskilt f?r barn, avg?rande enligt rapporten. S?rskilt med tanke p? att skillnader i inkomst mellan m?n och kvinnor under hela deras livscykel bef?sts till stor del f?re 40 ?rs ?lder.Att planera bortom dagsl?getRapporten ser bortom dagsl?get och st?ller fr?gan hur oj?mlikhet kan komma att f?r?ndras i framtiden. S?rskilt ser den till tv? avg?rande f?r?ndringar som oundvikligen kommer att forma v?ra liv inom det n?rmsta ?rhundradet:? Klimatkrisen: Som en rad globala protester redan uppvisat kan avg?rande politiska beslut f?r att hantera klimatkrisen, som till exempel att s?tta ett pris p? koldioxidutsl?pp, missk?tas. Detta ?kar b?de den upplevda och faktiska oj?mlikheten eftersom mindre bemedlade i samh?llet spenderar en st?rre andel av sin inkomst p? mer energiintensiva varor och tj?nster ?n sina rikare grannar. Om int?kter fr?n koldioxidpriss?ttning "?tervinns" f?r att gynna skattebetalare som en del av ett bredare socialpolitiskt paket skulle detta kunna minska oj?mlikheten, menar f?rfattarna.? Teknologisk transformation: Teknologi, i form av f?rnybar energi och energieffektivitet, digital finansiering och digitala h?lsol?sningar, ger en glimt av hur oj?mlikhet kan komma att f?r?ndras i framtiden, f?rutsatt att teknologiska m?jligheter snabbt kan delas och utnyttjas av alla. Det finns ett historiskt m?nster i att teknologiska revolutioner skapar djupa och ih?llande oj?mlikheter - den industriella revolutionen genererade inte bara enorma skillnader mellan industrialiserade l?nder och de som var beroende av r?varor utan den skapade ?ven de produktionsl?sningar som nu kulminerat i klimatkrisen.Den f?r?ndring som kommer ske g?r bortom klimatkrisen, menar rapporten, men " nya mots?ttningar", som p?drivs av artificiell intelligens och digital teknologi ?r inte oundvikliga. HDR rekommenderar en politik f?r socialt skydd som till exempel s?kerst?ller r?ttvis kompensation f?r s? kallad crowd working och investerar i livsl?ngt l?rande f?r att hj?lpa yrkesverksamma att anpassa sig eller byta till nya yrken, samt skapar internationell enighet om hur man b?st beskattar digitala verksamheter - allt f?r att bygga en s?ker och stabil digital ekonomi som verkar f?r samst?mmighet, inte oj?mlikhet, inom m?nsklig utveckling."2019 ?rs Human Development Report beskriver hur systemiska oj?mlikheter skadar v?rt samh?lle och varf?r," menar Achim Steiner. ”Oj?mlikhet handlar inte bara om hur mycket n?gon tj?nar j?mf?rt med sin granne. Det handlar om den oj?mna f?rdelningen av rikedom och makt: De sociala och politiska normer som driver m?nniskor ut p? gatorna f?r att protestera och de faktorer som kommer att g?ra detta i framtiden om inget f?r?ndras. Att erk?nna oj?mlikhetens sanna ansikte ?r ett f?rsta steg, det som h?nder h?rn?st ?r val som ?r upp till varje ledare att fatta.”## ## ##Fullst?ndig kopia av Human Development Report 2019 och relaterat material finns UNDPFN:s utvecklingsprogram (UNDP) finns p? plats i 170 l?nder f?r att avskaffa fattigdom, minska oj?mlikheter, fr?mja fredliga samh?llen och st?tta l?nder att n? Globala m?len till ?r 2030. Vi hj?lper l?nder att f?rebygga kriser och konflikter, st?rka demokratiska institutioner och bygga partnerskap f?r en h?llbar utveckling d?r ingen m?nniska l?mnas utanf?r.UNDP i SverigeUNDP i Sverige arbetar f?r att st?rka partnerskapet mellan Sverige ochUNDP, samt ?ka m?nniskors kunskap och engagemang f?r FN:s arbete och Globala m?len f?r h?llbar utveckling.Du kan l?sa mer om oss p?: undp.se ................
................

In order to avoid copyright disputes, this page is only a partial summary.

Google Online Preview   Download