Hjärtsvikt - Hus75 – Resurser för studenter på KI

 Teoriblock 1Delexamination 1Isabelle WemarS?dersjukhuset, HT2018bearbetat fr?n Esoterisks och SA:s sammanfattningar p? hus75.se, samt S?S f?rel?sningar HT2018Hj?rta och cirkulationHj?rtsviktDefinition: Otillr?cklig hj?rtminutvolym f?r att m?ta kroppens behov, eller tillr?cklig hj?rtminut endast vid kompensatoriskt f?rh?jda fyllnadstryck. F?r diagnos kr?vs symptom, kliniska fynd och objektiva fynd p? EKO.GenerellaH?gersviktV?nstersviktEffortdyspnéSvullna f?tter och benKronisk tr?tthetS?mnsv?righet pga av andningsproblemSvullen mageHosta med skummigt sputum?kad miktion p? nattenF?rvirring och/eller minnesneds?ttningJugularisstasHepatomegaliAscitesBen?demPleurav?tskaF?rstorat hj?rta3:e ton4:e tonGalopprytmLungrasselTakypnéTorrhosta Orsaker: Koronarsjukdom/ischemisk hj?rtsjukdom och hypertoni (70%). Vitier och arytmier (10% vardera). Sekund?r till annan sjukdomAlkohol, droger, cytostatikaDiabetesHypo-/hypertyreosInfektionSarkoidosPrim?r ?rftlig kardiomyopatiIdiopatisk dilaterad kardiomyopatiH?gerkammarsviktLungsjukdomMedf?dda hj?rtfelHFREFSystolisk hj?rtsviktMinskad kontraktionskraft/kontraktilitet i systoleVid hj?rtinfarktHFPEFDiastolisk hj?rtsviktMinskad relaxation i diastoleOrsakad av hypertoni, hypertrof kardiomyopati?ldre, kvinnor, obesa, f?rmaksflimmerUtredningBNPUts?ndras av hj?rtat vid dilation?kar uts?ndring av v?tska och Na+, ger k?rldilatation - motverkar RAAS/sympatikus>2 000 talar f?r hj?rtsviktF?rh?js ?ven vid lungsjukdom, njursvikt, lungemboli, ischemiEKGBredd?kat QRSEKOM?t ejektionsfraktion (EF)OrsaksutredningKoronarangiografi/myokardscint/stress-EKOLungr?ntgenElfores av proteinfraktionerBukfettsbiopsiHj?rtkateterisering och biopsiMR f?r myokardit, inlagringssjukdomar, ovanliga kardiomyopatierBehandlingAkut hj?rtsviktSyrgasmaskMorfin intraven?stNitropreparat sublingualt vid normalt blodtryckCPAP (vid lung?dem, endast pat som ?r vid medvetande)Loopdiuretika intraven?st (Furix)Senare:Inotropa l?kemedelRespiratorPumpbehandlingLivsstil1,5 L v?tska/dygn f?r att inte det ska ackumulerasBegr?nsa alkoholkonsumption som ?kar blodtrycket och skadar hj?rtmuskelnSaltrestriktion f?r att minska v?tskeretention och hj?rtbelastningViktreduktion?kad fysisk aktivitetR?kstoppUndvik NSAIDFarmakologisktACE-h och B-blockad ges till alla sviktpatienter. NYHA I-IV: ACE-h?mmare Vid intolerans, angiotensinrecepetorblockerare (ARB)NYHA II-IV: B-blockerareM?jligtvis aldosteronantagonistM?jligtvis loopdiuretika vid ?verv?tskningM?jligtvis defibrillator och/eller sviktpacemaker vid v?nstergrenblocknICDCRT-DNYHA III: Avancerad behandling, hj?rtpump, transplantationKardiomyopatierDefintion: prim?r hj?rtmuskelsjukdom - mekanisk eller elektrisk dysfunktion av myokardiet. Ej orsakad av ischemi, klaffsjukdom, arytmi eller infektion. Ofta genetiskt, s? screena anh?riga.Dilaterad kardiomyopati?kad slutdiastolisk v?nsterkammarvolym pga l?g EFFibrosinlagringF?rs?mrad kontraktilitetPrevalens 1 p? 2 500Ger symptom som vid hj?rtsviktUtred bilddiagnostiskt och ta pro-BNPBehandla som hj?rtsviktAlkoholkardiomyopatiSer ut som dilaterad, men orsakas av alkohol som ?r toxiskt f?r myokardiet.Kan g? i regress vid nykterhetVanligast bland m?n 35-55 ?r och f?rmaksflimmerHypertrof kardiomyopatiAsymmetrisk v?ggtjocklekKan orsaka pl?tslig d?d hos yngre patienterGer f?rmaksflimmer -> strokeGer ventrikul?ra arytmier -> synkopéUtreds med EKO, EKG och ibland MREKG: H?ga amplituderF?rl?ngd VATQ-v?gorPrevalens 1 p? 500Behandla som hj?rtsviktRestriktiv kardiomyopatiHj?rtmuskeln h?mmar sin egen fyllnadOfta idiopatisk eller familj?rGer symptom som vid h?gersidig hj?rtsviktUtreds med EKO, EKG, MRBehandlas palliativt med diuretikaIbland cellgift om det finns en bakomliggande neoplasiArytmogen h?gerkammarkardiomyopatiFibros och fettinlagring i h?gerkammarenGer ventrikul?ra arytmierUtreds med EKG: T-negativitet i V1-V3, epsilon-v?gBilddiagnostik: dilaterad h?gerkammareBehandlas med b-blockerare, antiarytmika, ICD, vanlig hj?rtsviktsbehandlingPrevalens 1 p? 5 000Left Ventricular Non-Compaction kardiomyopatiP?minner mycket om dilaterad kardiomyopati men har s?mre prognos.Klaffsjukdomar/VitierV?nsterklaffarH?gerklaffarSystole (?ppnas)AortaPulmonalisDiastole (?ppnas)MitralisTricuspidalisKortfattat: Orsakas vanligtvis av tryck- och/eller volymbelastning av hj?rtat; i b?rjan kan dilation och/eller hypertrofi kompensera f?r detta. Ger bl?sljud, angina pectoris, effortdyspné och hj?rtsviktssymptom. Diagnos och gradering baseras p? ?ppningsh?lets storlek, regurgitationsvolymen eller tryckstegringen; st?lls med ekokardiografi. Prognosen ?r god vid fr?nvaro av symptom och kammardysfunktion. Blir s?mre vid n?rvaro. L?kemedelsbehandling ?r s?llan effektiva, men kirurgisk intervention kan kr?vas.Rekommenderad uppf?ljningsfrekvens av olika vitierStenos: Otillr?cklig ?ppningInsufficiens: Otillr?cklig slutningPrim?r orsakas av fel/skada p? sj?lva klaffenSekund?r beror p? att klaffunktionen hindras av dilation eller dysfunktion av hj?rtats kammare eller f?rmak.AortastenosVanligaste klaffeletDegenerativ f?rkalkning, ofta orsakad av reumatisk feberGer ?kat afterload -> v?nsterkammarhypertrofi -> styv kammarmuskulatur -> h?ga diastoliska tryck -> sjunkande EFKardinalsymptom: Effortdyspné, angina pectoris och synkopé (hj?rtsvikt)Bl?sljud kan h?ras p? carotidernaOpereras endast vid symptom. L?kemedel saknar bevisad effekt. Asymptomatisk stenos har god prognos. MitralisinsufficiensDegenerativ myxomat?s klaffomvandlingGer slappa klaffsegel och prolapsOrsakas av reumatisk feber, endokardit, systemsjukdomar7% av >75-?ringar i EuropaGer volymbelastning av v?nsterkammare och f?rmak -> dilatation -> minutvolym sjunker Hj?rtsviktssymptom, bl?sljud ?ver apexGod prognosAortainsufficiensStor skillnad mellan systoliskt och diastoliskt blodtryckI ?vrigt likt aortastenosGod prognos.MitralisstenosOrsakas av reumatisk feberVanligt i utvecklingsl?nderFusering av klaffcommisurerna ger stenoseringTryck ?kas i v?nster f?rmak -> pulmonell hypertension pga bak?t fortplantning -> ger sekund?r h?gerkammarp?verkan -> d?lig preload i v?nster kammare -> l?g cardiac outputHj?rtsviktssymptom, opening snap. 45% 5-?rs?verlevnad efter symptomdebut.Behandlas med antikoagulantia vid samtidigt f?rmaksflimmer.Intervention vid symptom; kirurgi, kateterisering med ballongspr?ngningTricuspidalisinsufficiensOvanlig i prim?r form. Ofta sekund?r till pulmonell hypertension -> dilation p? h?gersidan. (D?remot ?r en asymptomatisk liten triscuspidalisinsuffiens vanligt f?rekommande.)Ger ofta inte symptom d? kroppen tolererar TI v?l. Vid allvarlig insufficiens: symptom som vid h?gerkammarsviktArytmierF?rmaksflimmerOrsakerIschemisk hj?rtsjukdomKlaffelTyroideaInfektionKlassificeringParoxysmaltKommer och g?r.Persisterande>7 dagar och kr?ver konvertering.PermanentKonvertering bed?ms ej n?dv?ndigAsymptomatisktPatienter >70 ?rRecidiv efter elkonvertering inom 3 m?nader med lindriga symptomDiagnosEKG24h EKGScreening, pulspalpationElstatus, blodstatus, CRP, glukos, T3, T4, TSHBehandlingEmboliprofylax – antikoagulantia som p?verkar koagulationsfaktorerna. V?rderas efter CHA2DS2-VA.NOAK: eliquis eller pradaxa. F?redras numera.Waran: ges alltid vid mekanisk mitralisklaff och mitralisstenos.ASA: ges inte l?ngre. P?verkar trombocyterna och bl?dningsrisken ?r f?r stor. FrekvensregleringB-blockadCa-blockadDigitalis (digoxin) vid hj?rtsviktPacemakerHisablationRytmreglering f?r att ge sinusrytmB-blockadAntiarytmika: Multaq, tambocor, sotalol, cordaroneKonverteringElektrisk. Samma som defibrillering, fast osynkroniserad.Antikoagulantia s?tts in 3 veckor innan el-konvertering, och tas i 4 veckor efter?t som emboliprofylax.Akut elkonvertering g?rs vid akut f?rmaksflimmer, som ej varat i mer ?n 48h. D? beh?vs ej antikoagulantiabehandling innan. Patienten m?ste ha fastat >6 hFarmakologiskLungvensisolering genom ablation*F?rmaksfladder? Re-entry i h?ger f?rmak ? Fladderv?gor ses tydligast i avl II, aVF, III ? F?rmaksfrekvens 280-300/min ? Ofta kammarfrekvens 140-150 ? Sv?rare att frekvensreglera ? Enklare att abladeraF?rmaksfrekvens 250-350/min Fladderv?gor ses b?st inferiort och i v1 S?gt?nder Inferiort! Regelbunden/oregelbunden blockering DD SVT (AVNRT eller WPW) Behandling liknande som vid FFCHA2D2S2-VASc Med hj?lp av CHA2D2S-VASc tar man st?llning till antikoagulantiabehandling med Waran f?r personer med f?rmaksflimmer. Det f?r att f?rhindra stroke. St?r f?r:Cardiac failure. HypertensionAge >75. Ger 2 po?ng.Diabetes mellitus. Stroke, TIA eller tromboembolier. Ger 2 po?ng.Vascular disease. Exempelvis myokardinfarkt, perifer art?rsjukdom, aortaplack. Age 65-74. Ger 1 po?ng.Sexual category. Kvinnligt k?n ger 1 po?ng, men ?r inte ensamt indikativt f?r behandling.F?r man 2 po?ng eller mer, kan man rekommendera Waran. Maxpo?ng ?r 9.BradykardiSjuk sinusknuta (SSS)HF < 50 slag/minKronotrop insufficiens - of?rm?ga att h?ja HF vid aktivitetSinusarrest eller SA-block - utebliven P-v?gIbland takybradysyndrom, med paroxysmal SVT och f?rmaksflimmerGer inte ?kad mortalitet. Uts?ttning av l?kemedel som s?nker hj?rtfrekvens - b-blockare, digitalis, kalciumblockare.AV-block IF?rl?ngd AV-?verledning, PQ >200 msGod prognosAV-block IIMobitz typ 1 (Wenckebach)P-v?gor f?ljs ej av QRSSuccessiv f?rl?ngning av PQ-tiden tills QRS faller bortNormalt och symptomfritt hos yngre, v?ltr?nade personer i vilaPatologiskt hos ?ldre under dagtidMobitz typ 2Alltid patologiskVissa P-v?gor saknar QRS.Konstant PQ-tid med olika grad av blockering; 2:1, 3:1…AV-block IIIIngen ?verledning fr?n f?rmak till kammareTotal dissociation mellan P-v?gor och QRS-komplexBifascikul?rt blockHj?rtinfarkt i h?ger coronarart?r kan ge nodal rytm (AV-rytm) och bradykardiUtredning: Esofagus-EKG kan g?ras f?r att kolla kommunikation mellan SA och AV-noder. Akut behandling: Atropin intraven?st (kompetitiv mAChR-antagonist)Isoprenalin infusion (icke-selektiv b-agonist)Tempor?r pacemaker om bradykardin tilltarUts?ttning av HF-s?nkande l?kemedelPacemaker s?tts in vidSinusarrest >2,5 sSinusbradykardi <40 slag/minKronotrop insufficiensVid samtidig hypotoniTippa s?ngen s? att blod rinner till huvudetGe Ringer-acetatTakykardiSmala QRS-komplex <120 msAlltid SVTGod prognosRegelbundna: f?rmaksfladder med regelbunden blockering?terkopplingstakykardier (AVNRT, WPW) Ektopisk f?rmakstakykardi (EAT)Oregelbundna:F?rmaksflimmerF?rmaksfladder med oregelbunden blockeringBreda QRS-komplex >120 msOftast VT (95%)D?lig prognosOrsakas av ischemisk hj?rtsjukdom, kardiomyopatier och jonkanalrubbningarRBBB med v?nsterst?lld elaxelAnnars SVT med sk?nkelblockPreexciterad SVT via accessorisk banaBehandlingAkut:Vagala man?vrar (krysta, carotismassage)Adenosin - blockerar AV-knutan vid AVNRT, d? sl?r hj?rtat om till sinusrytm.Elkonvertering - vid f?rmaksfladder. Cordarone 300 mg intraven?st (klass 3 antiarytmika)NarkosP? sikt:B-blockare, verapamil (Ca2+-blockare)l, antiarytmika (klass 1c)AblationFortsatt handl?ggning med ICD vid underliggande strukturell hj?rtsjukdom, hj?rtstopp eller hemodynamisk p?verkan (ex. hypotoni).Ischemisk hj?rtsjukdom/Akut koronarsyndromDiagnostikIschemisk br?stsm?rta >15min, troponinv?rden, ST-h?jning, Q-v?g, of?rklarligt lung?dem. Inkompensationstecken: cyanos, underbens?dem, halsvenstas. V?nstergrenblock kan vara sv?rt att se p? EKG, diagnos st?lls genom klinisk bild. Sm?rtan ?r inte omedelbar, utan tilltager i samband med ?kad ischemisk skada.Typ 1: plackrupturTyp 2: enzyml?ckage sekund?r till annan orsak som anemi, snabbt flimmer, svikt, strokeTyp 3: pl?tslig d?d (diagnos vid obduktion)Typ 4: PCI-relaterad infarkt,Typ 5: CABG-relaterad infarktSTEMI Ocklusion -> transmural infarktST-h?jning eller LBBBPlackrupturAkut handl?ggningOmedelbar reperfusionST-h?jningar anteriort i V1-V6 tyder p? LAD-ocklusion.ST-h?jningar inferiort tyder p? RCA-ocklusion.ST-h?jning lateralt tyder p? LCX-ocklusion.NSTEMI Subendokardiell hj?rtinfarktST-s?nkning och/eller negativ T-v?g.NSTEMI eller instabil angina avg?rs av niv? av hj?rtskademark?r (troponin)Vid instabil angina sker inte tillr?ckligt mycket myokardskada f?r att l?cka ut troponiner. Subtotal ocklusion av kransk?rlSubakut behandlingST-vak eller telemetri under inl?ggning pga risk f?r allvarliga arytmier.AKS-behandlingAkut koronarsyndrom innefattar STEMI, NSTEMI och instabil angina. Behandlingen f?r dessa ?r ungef?r densamma.Akut koronarangiografi med PCI ?r b?sta behandlingen. Ta troponiner f?r att kolla hj?rtmuskelskada, kreatinin f?r att se om patienten klarar av kransk?rlsr?ntgen samt Hb f?r att unders?ka om anemi f?religger (pga blodf?rtunnande l?kemedel). Behandling inf?r PCI: Dubbel trombocyth?mmande behandling med ASA och klopidogrel/brilique.ASA ges redan vid klinisk misstanke. ADP-receptor antagonist ges vid mer objektiva tecken (EKG). Observation av ?kad bl?dningsben?genhetArixtra injektion f?r trombosprofylax.Morfin, nitroglycerin/nitrater och syrgas ges vid behov. B-blockerare ges endast vid tecken p? kardiogen chock. CCB kan ges f?r symptomlindring. Behandling f?re PCI: P? angiolab ges laddningsdos Ticagrelor (P2Y12-receptorantagonist, ex. Brilique). Detta ges oavsett om Klopidogrel givits eller inte, men om Ticagrelor redan givits inf?r PCI ?r det on?digt. LMWH ges ofta till patienter med planerad revaskularisering. Ska ges till alla patienter med akut koronarsyndrom enligt Uptodate.Fibrinogenreceptor-blockad (GpIIb/IIIa) – till patienter med h?g risk, med ST dynamik, instabila symtom d?r ofta PCI sker.Hemodynamisk instabila eller pat med ventrikul?r arytmier b?r man g?ra akut kransk?rlsr?ntgen .B?r utredas s? fort som m?jligt och ev. PCI inom 7-8d.PCI g?rs hellre ?n trombolys (t-PA) Under transport till PCI ska Raubens bl?sa, syrgas, defibrillator medtagas.Efter PCI ska patienten ha ST-?vervak och troponinkurva.ASA ges livet utKlopidogrel ges i 1 ?r efter stentinl?ggnigngBetablockadStatinerNitrosprayACE-h vid hypertoni eller hj?rtsvikt N?r en patient f?r mycket kontrastmedel pga angiografi b?r metformin s?ttas ut tillf?lligt (tre dygn) och ers?ttas av insulin. (detta pga inte belasta njuren alltf?r mkt?) Den vanligaste komplikationen till PCI ?r bl?dning fr?n insticksst?llet (dock <0,05%) och kan leda till retroperitoneal bl?dning ifall insticksst?llet ?r a. Femoralis. Man f?r d? ont i buk/rygg/ljumske, s? best?ll CT-buk.Ventrikeltakykardi ?r en komplikation till hj?rtinfarkt och d? s?ver man patienten och genomf?r elkonvertering.Prevention av kardiovaskul?r sjukdomSyftar till att f?rebygga ny hj?rtinfarkt och d?d i kardiovaskul?r sjukdom. Huvudsakliga riskfaktorerEj p?verkbara: Manligt k?n (utg?r 65% av de som f?r CVD)H?g ?lderHereditetP?verkbara:H?ga blodfetter: l?tt att behandlaR?kning: morbiditet minskar 6 m?nader efter r?kstoppTyp 2 diabetesH?gt blodtryck, ?ver 140/90Fetma och ?verviktFysisk inaktivitetBidragande riskfaktorerFr?n den andra preventionsf?rel?sningenPsykosocial stressDiet - f?r lite frukt och gr?nt, vegetabiliska fetterAlkoholUnderskatta inte livsstilens effekt p? kardiovaskul?r h?lsa - motion och kost kan vara avg?rande!Dessa l?kemedel tas livet ut efter hj?rtinfarkt:ASADubbel trombocyth?mning/DAPTB-blockerareStatinerVid hypertoni/diabetes och minskad v?nsterkammarfunktion: ACE-h?mmareSverige har ett standardiserat uppf?ljningsprogram f?r att l?ttare kunna m?ta ?terh?mtning. PCI har lett till den st?rsta ?kningen av ?verlevnad, men sekund?rpreventionen har stor f?rb?ttringspotential. Uppf?ljning via SEPHIA p? S?S. Hj?rtinfarkt med normala kransk?rl (MINOCA)Broken Heart Syndrome eller TakotsubokardiomyopatiUppkommer efter fysisk eller psykisk stressDrabbar postmenopausala kvinnorLiknar vanlig hj?rtinfarkt vad g?ller symptom, EKG-fynd och troponinUngef?r 7-8% av alla misst?nkta AKS ?r MINOCA. Hj?rtstoppEn pl?tslig upph?rd mekanisk pumpfunktion i hj?rtat. Leder till f?rlust av medvetande, puls och normal andning -> syrebrist och d?d inom n?gra f? minuter om inte behandling p?b?rjas. HJ?rtstopp orsakas av f?ljande 4 H och 4 T.HypoxiHypovolemiHyper-/hypokalemiHypotermiTrombos - trombolys/PCIToxikation - antidotTamponad - t?m p? v?tska/blodTryckpneumothoraxEKG-rytmen ?r 75% icke-defibrillerbar (pulsl?s elektrisk aktivitet eller asystoli) och 25% defibrillerbar (ventrikul?r takykardi och ventrikelflimmer) ?verlevnaden f?r icke-defibrillerbar rytm ?r fortfarande v?ldigt l?g (<5%), medan ? ?verlever defibrillerbart hj?rtstopp.Avg?rande f?r ?verlevnad ?r:Early recognitionMedvetsl?sIngen eller agonal andning?2828925114300Hoppa ?ver pulskontrollStarta HLREarly CPR30-2 metoden med minimala avbrottAlternativt endast kompressionerEarly defibrillationPublika hj?rtstartarePost-resuscitation careP? sjukhus ?r ?verlevnaden 50% och sv?ra neurologiska skador vanligaste d?dsorsaken (68% av d?dsfall). ROSC: Return Of Spontaneous CirculationD? patienten ?terh?mtar sig ska f?ljande unders?kningar g?ras:12-avlednings EKG EKO Lab (blodgas) Status, beakta ?tg?rdbara orsaker Kartl?ggning av prognostiska faktorer Tidigt st?llningstagande till akut diagnostik/behandling: Kransk?rlsr?ntgen (angiografi) Datortomografi-thorax Datortomografi-hj?rna/halsryggEndokarditMikrobiell infektion p? hj?rtats endotel. Bakterierna ?ter upp klaffen vilket kan ge bl?sljud och hj?rtsvikt.Vid kombination hj?rtsvikt + endokardit m?ste patienten opererasEndokardit ?r kopplat till stroke. 60% d?dlighet om samtidig stroke och endokardit. Endokardit ?r v?ldigt ovanligtSt?rre risk f?r “?terfall”.Strep, staf och enterokocker st?r f?r de flesta infektioner. Utredning: blododling * 3 med f?rl?ngd odlingstid, samt EKO.Behandling: l?ngvarig intraven?s antibiotika, i vissa fall operation. Profylax till h?griskpatienter.AkutSeptiskt f?rloppStaphylococcus aureusSubakutInfluensalikStreptococcus viridansPerikarditAkut syndrom orsakat av infektion/inflammation i perikardiet.Symptom: Br?stsm?rta, perikardiellt gnidningsbiljud samt EKG-f?r?ndringar, feber.Andningskorrelerad br?stsm?rta? har ocks? pleurit15% hj?rttamponadGenerella ST-h?jningar, med T-negativitet.Utredning: EKG, EKO, r?ntgen Cor/PulmBlodstatus, CRP, Trop-TPerikardiocentesBehandling: NSAID ex Ibuprofen 1600-3200mg/d. Ev. Paracetamol 1g x 4. Om ej kliniskt svar inom 48 h ges Prednisolon 60-80mgx1 i 5-7dagar. Recidiv ca 20-30%. Steroider med l?ngsam uttrappning (m?nader), ev. colchicin 1 mg/d Behandla ev bakomliggande orsak Evidens colchicin (?terfall perikardit)Telemetri?vervakningMyokardit-247649190500Inflammatorisk sjukdom i myokardiet associerad med kardiell dysfunktion. Symptom: infektionsliknande. Ofta inga specifika kardiella eller respiratoriska. Hj?rtsvikt, arytmi. Behandling: Symptomatisk behandling (ACE-h?mmare). Kortisol f?r att d?mpa inflammationen hj?lper inte j?ttemycket.HypertoniPrim?rIcke-kompliceradBehandlas med 1 l?kemedel f?rst.Ace-h?mmare, angiotensinreceptorblockerare, Ca-antagonist eller thiaziddiuretika.N?s inte m?lniv?n f?r blodtrycket kan fler l?kemedel ges, hellre ?n h?gre dos. Exempelvis ACE-h + CCB.Vid ischemisk hj?rtsjukdom (angina, arytmi eller svikt) ges B-blockerare som basbehandling.M?ltryck: 140/90 mmHgF?r patienter med diabetes mellitus, njursjukdom eller CVD: 130/80 mmHg.Sekund?rOrsakad av andra tillst?nd.Exempelvis: DM, njurart?rstenos, prim?r hyperaldosteronism, hyperparathyreoidism, Mb Cushing, feokromocytom, s?mnapné, coarctatio aortae, thyroidearubbning, LM/droger.Behandling:ACE-h i f?rsta hand. Enalapril, ramipril.Alternativt ARB. Losartan, candesartan. Kombinera ej med ACE-h!CCB. Amlodipin.Thiaziddiuretika.I sv?ra fall:Aldosteronh?mmare. Spironolakton.A-blockerare. Doxazosin.B-blockerare. Metoprolol, bisoprolol. Ing?r i basbehandling f?r patienter med ischemisk hj?rtsjukdom. Icke-farmakologisk:Motion.Viktreduktion. Kost.R?kstopp.Alkoholbegr?nsning.Saltintag.Stress.Lakrits.NSAID.Hypertensiv kris: Mycket h?gt blodtryck 200 mmHg systolisktOfta >230/130 mmHgAkut organp?verkan?gonbotten med staspapill.Njursvikt. Kreatininstegring, albuminuri, anuri. Hypertensiv encefalopati. Huvudv?rk, medvetandep?verkan, kramper, stroke.Hj?rtp?verkan med hj?rtsvikt, lung?dem.BehandlingH?jd huvud?ndaBensodiazepiner f?r sederingTrycks?nkning med 25%, ej under 180/95 mmHg.Furix intraven?st.B-blockad intraven?st.Nitroglycerin infusionFelodipin (CCB)Enalapril (ACE-h)SynkopeSvimning definieras som en ?verg?ende sj?lvterminerande medvetandef?rlust orsakad av ?verg?ende cerebral hypoperfusion. Svimning ?r inte: intox, epilepsi eller metabol rubbning. Generell h?jning av det intrathorakala trycket kan leda till stimulering av sympatikus och ge synkope. BehandlingIcke-medicinskPatientutbildning (motman?ver, sp?nn armar och ben, motionera)V?tska, extra salt i matenSt?dstrumporEventuell medicinuts?ttning av vasodilaterande/blodtryckss?nkande l?kemedelMedicinsk - a-agonisterPacemakerbehandlingF?r frekvent synkope bland fr?mst ?ldre med bevisat kardioinhibitoriskt svarAllergi?verk?nslighetAlla onormala reaktioner som ger symptom efter kontakt med ?mnen i doser som inte brukar ge reaktioner i normala individer.NSAID/ASA-hyperreaktivitet orsakas av NSAID-l?kemedel som blockerar COX. Samters triad: NSAID/ASA-hyperreaktivitet, astma och n?spolyper. Allergi Denna form av ?verk?nslighet orsakas av immunf?rsvarets reaktion p? allergener. I vissa matvaror finns histamin naturligt, vilket ger allergiliknande reaktioner hos vissa individer, utan att egentligen vara allergener.Behandling: antihistamin per oralt, ?gondropp, steroider nasalt och kortizon.Oralt allergisyndrom (OAS) kan orsakas av korsreaktioner. Mun, svalg, l?ppar, ?gon och n?sa brukar drabbas.?kta f?do?mnesallergi ?r aldrig luftburen.Dermografismtest ?r ett test f?r urtikaria f?r att avg?ra om hudens mastceller ?r v?ldigt k?nsliga.UrtikariaN?sselutslag och/eller angio?dem.N?sselutslag kliar och f?rsvinner efter ett dygn. Angi?dem?r en djupare svullnad i hud och/eller slemhinnor - ofta i ansikte. L?tt br?nnande k?nsla ?ver svullnaderna snarare ?n kl?da eller rodnad. Kvaddlar saknas. Kan orsakas av ACE-h?mmare. Behandling: antihistamin, perorala steroider f?r munh?la och svalg, adrenalin, byte av blodtrycksmedicin om ACE-h?mmare tas.AstmaSymptom:Pipande, v?sande andning i samband med anstr?ngningL?ngdragen hosta i samband med f?rkylningarHosta tidigt p? morgonenAndf?ddhet och tryck i br?stet vid l?tt anstr?ngningUtredning: Spirometri med reversibilitet FVC < 0,80 (gr?nsen f?r restriktivitet)FEV1% = FEV1/FVC < 0,65 (gr?nsen f?r obstruktivitet)PEF-kurvaRetningstestBehandling:Ger astman, trots medicinering, symptom >2 g?nger/vecka, ska behandling ?kas.Patientutbildning ?r viktigt. Tr?ningsr?d, livsvanor. Sprej kan vara att f?redra ?ver pulver - den tar sig l?ngre ner i luftv?garnaAntikolinergika: verkar p? ACh-receptorerna och blockerar den parasympatiska bronkkonstriktionenKortverkande betaagonist vb. Till?gg av inhalationssteroider Till?gg av l?ngverkande betaagonist eller antileukotrienPerorala steroider Anafylaktisk chockBehandling:Adrenalin 0,3 eller 0,5 mg/dos, intramuskul?rtVar 10:e minut vid behov0,3 f?r <60 kg, 0,5 f?r >60 kgBetapred-tabletter (steroider), 0,5 mg * 10Antihistamin-tabletter, 5 mg * 2Eller tavegyl intraven?st, 2 mg/dos. “Akut internmedicin”-boken rekommenderar ej tavegyl pga sedering och risk f?r BT-fallF?r att minska hypotension, h?j patientens fot?ndaRinger-Acetat eller NaCl 1L mot hypotensionVentoline (B2-agonist) 2 mg/ml * 2,5 ml inhalation f?r luftr?rsvidgningSyrgas 5L/min p? maskDiagnos:TryptasLungorKOLKronisk luftv?gsobstruktion orsakad av inflammatoriska f?r?ndringar i de sm? luftr?ren samt destruktion av lungv?vnaden; bronkiolit och emfysem. Epidemiologi:Ungef?r 400 000-700 000 drabbade i SverigeVanligare i h?gre ?ldrarOvanligt f?r 40-?rs?ldernLika bland m?n och kvinnor3 000 d?dsfall per ?rRiskfaktorer: Nuvarande eller tidigare tobaksr?kningHereditetYrkesm?ssig exponeringGlobal exponering f?r gaserSymptom:I tidiga stadier kan symptom vara sv?ruppt?cktaVidare utvecklas symptomen l?ngsamt s? att patienterna hinner v?nja sig och underraporterar d?rf?r sina symptom?terkommande bronkitepisoderL?ngvariga f?rkylningarHostaSputumproduktionAnstr?ngningsdyspnéVilodyspnéRonkiPatologisk tr?tthetViktnedg?ngSystemisk p?verkan:MuskelsvaghetHj?rtsviktCVD drabbar 50% av KOL-patienterNedsatt njurfunktionKognitiv dysfunktion?ngest, depression och social isolering.S?mnst?rningMalnutritionOsteoporosHypogonadismLungcancerDiagnostik:SpirometriEfter bronkdilation, FEV1/FVC < 0,7Gold 1: >0,8Gold 2: 0,5-0,79Gold 3: 0,3-049Gold 4: <0,3Hyperinflation, tunnformad thoraxNedsatta andningsljud och ronkiCT thorax eller lungr?ntgenAvplanade diafragmavalvMinskad perifer k?rlteckningLitet hj?rtaHypoxiPolycytemiHyperkapné Behandling:3933825219075F?r icke-akut, se bild.KOL-exacerbationer:Syrgas. Monitorera pCO2 f?r retention!Atrovent och ventoline inhalation. Alternativt bricanyl-injektion. Atrovent ?r mACh-antagonist. Ventoline och bricanyl ?r B2-agonist.Betapred eller prednisolon i tablettform eller intraven?st.B?da dessa ?r kortikosteroider.NIV.Interstitiella lungsjukdomarPatogenes:StimulusSkadeagens inhalerat; asbest, m?gel, farmer’s lungL?kemedelsinducerad: antibiotika, kemoterapi, str?lbehandlingVia blodk?rl: vasculiter, autoimmuna sjukdomar, RA, sklerodermiAllergenerSkada i alveolarepiteletInflammatoriska reaktioner uppst?r?rrbildning och strukturella f?r?ndringarLungfibrosUtredning: H?guppl?st datortomografiSpirometri: restriktiv bild med s?nkt VC och TLCBronkoskopi med BALF?r allergisk alveolit: f?rh?jd CRP och SR, samt IgG-antikropparBehandling: ICSSyrgasLungtransplantationSarkoidosInflammatorisk sjukdom som drabbar lungor och intrathorakala lymfk?rtlar i f?rsta hand. Kan ?ven drabba systemet; hud, hj?rta, CNS, interna organ.Epiteloidcellsgranulom med makrofager och CD4-celler.F?rstorade hilusk?rtlar (k?ttbullar apikalt)HyperkalcemiVanligt bland 20-40 ?ringar2:1 kvinnor-m?n Ok?nd patogenes - s?songsvariation, mykobakterier, proprionibakterier, genetik35% insjuknar akut - L?fgrens syndromH?g feber, kn?lros, fotledsartrit, uveit.?vriga har smygande debut - kronisk formTorrhosta, tr?tthet, subfebrilitet, viktnedg?ng, dyspnéUtreds med anamnes, lungr?ntgen och CT-thorax, bronkoskopiH?g SR/CRP vid akut formLymfopeniUteslut tum?rer, infektioner, berylliumexponeringBehandlas vid dokumenterad f?rlust av lungfunktionPrednisolon 20-40 mg/dag i 1-2 ?rUppf?ljning 1-4 g?nger/?rLungtransplantation kan beh?vasPleurasjukdomarOrsakerInfektionLungemboliMalignitetTraumaSymptomAndf?ddhetAndningskorrelerad sm?rtaBehandlingPleuratappningReexpansions?dem ?r en risk. T?nk p? att inte tappa f?r mycket pleurav?tska ?t g?ngen. Pleuratransudat ?r fattigare i protein ?n serum.LungcancerEtiologi:R?kning 80%Asbest, radon, industriutsl?pp 10%Ok?nd etiologi?verlevnad:8-9 m?nader17% ?verlever 2 ?r13% ?verlever 5 ?rSymptom:L?ngvarig hosta >6 veckorBr?stsm?rta utan f?rklaringHemoptysAllm?nsymptomR?ntgenfyndUtredning:Performance-statusInverkan p? vardagCT-thoraxPET-CT: positronemission ger ?kat upptag i tum?rv?vnadBronkoskopiMellann?lsbiopsiKlassificering:TMN - tum?rer, lymfk?rtlar och fj?rrmetastaserStadie 1-4Icke-sm?cellig (adenocarcinom): 80%Ej skivepitel50% ?r i stadie 4Sm?cellig: 15%B?tte prognosInfektionPneumoniSymptomFeberHostaDyspnéTr?tthetIbland fokalt auskultationsfynd nedsatta andningsjud biljudInfiltrat p? lungr?ntgenSkiljs fr?n: Akut bronkitHosta som varar 3-4 veckorL?tt obstruktivitet/ronkiOfta snuva och ?LIVirusorsakadIndelning av pneumoniSamh?llsf?rv?rvadEtiologi:Staphylococcus pneumonia – 40-50%, ing?r i normalfloranHaemophilus influenzae – 15%, ing?r i normalfloranStaphylococcus aureus – efter sv?r influensaMycoplasma pneumonia – atypisk. L?ng inkubationstid. Legionella pneumophila – atypisk med h?g mortalitet. Fr?ga om luftkonditionering, smittar ej m?nniska till m?nniska.Nosokomial – f?rv?rvad <48 h efter sjukhusinl?ggningEtiologiKort tid p? sjukhus:Staphylococcus pneumoniaHaemophilus influenzaeL?ngre tid p? sjukhus:Staphylococcus aureusGramnegativa bakterierL?ng tid p? sjukhus:PseudomonasAndra sv?rbehandlade bakterierDiagnostikBlododling - vid misstanke om sepsis och allvarligare fallSputumodling - vid misstanke om typiska bakterierUrinantigentest - f?r Legionella och PneumokockerNasofarynxodlingPCRBronkoskopi med BAL och borstprov - vid sv?ra fall CRB-65 och mortalitet:Dessa parametrar anv?nds f?r att bed?ma sv?righetConfusionRespiration >30/min. Viktigast f?r att avg?ra inl?ggning!Blood pressure <90/60 mmHg?lder >65 ?r Behandling:7 dagars antibiotikaOm f?rb?ttring uteblir inom 2-3 dagar g?rs en ny bed?mningSe till att empyem inte bildasCRB-65 0-1: Bensylpenicillin 3g * 3 CRB-65 3-4: Cefotaxim eller Pip/Tazo + makrolid eller kinolon InfluensaSymptom:Pl?tsligt insjuknande H?g feber Huvudv?rk Muskelv?rk Torrhosta Snuva Konjunktivit CRP oftast <100Behandling:G?r PCRGe Tamiflu 75 mg * 2 i 5 dagar vidAllvarlig influensaMisst?nkt influensa hos patient i viss riskgruppKronisk hj?rt- eller lungsjukdom?lder >65 ?rAndra kroniska sjukdomarGravidaBMI >30AntibiotikaPrinciperGe inte i on?danStrep A tonsillitAkut otit bland barnAkut bronkit?LIEndast n?r det g?r verklig nyttaMeningitSepsisPneumokockpneumoniPyelonefritGe s? smalt spektrum som m?jligtKan b?rja med bredspektrum och smalna av vid odlingssvarHelst peroraltOm intraven?s behandling inleds, ?verg? till peroral s? fort som m?jligtHitta alternativ behandlingSymptomatiskDr?nera abscesserAvl?gsna fr?mmande materialAllergierUnders?k om patientens allergi ?r r?tt diagnostiserad/hur allvarligTyp 1 reaktion ?r livshotande och kontraindiceradF?rdr?jd reaktion med utslag och kl?da ?r ej kontraindiceradVid penicillinallergi och pneumoni:Cefotaxim – f?rstahandsval vid misstanke om s. Aureus efter influensaErytromycinDoxycyklinUrinv?gsinfektionKlassificeringCystit, pyelonefrit, urosepsisPyelonefrit:Blod i urinenDunk?mhet ?ver njurlogerH?g feberH?g CRPUrosepsis:L?gt blodtryckOm blodtryck forts?tter vara d?ligt efter v?tska = septisk chockPerifert kallIbland saknas urinv?gssymptom!Sporadisk eller recidiverandeSamh?llsf?rv?rvad eller v?rdrelateradKomplicerad eller okomplicerad:Okomplicerad ?r sporadisk cystit bland fertila icke-gravida kvinnor som inte har feber.EpidemiologiVarannan kvinna drabbas5-10% av dessa fall ?r pyelonefrit3-4% av sjukhuspatienterPredisponerande faktorer:Kvinnligt k?nF?r?ndrad periuretral-/vaginalflora?strogenbristKateterins?ttning eller instrumentering av urinv?garResidualurinProstatabesv?rEtiologiE. coli - 70-95% av samh?llsf?rv?rvad UVIS. saprophyticus - 5-30% av nedre UVI, fr?mst fertila kvinnorE-coli “kusiner” - <10%, Klebsiella, enterobacter, proteus, pseudomonas, enterokockerDiagnostikAnamnes och statusUrinstickaNitrit positiv: gramnegativa (E.coli mm)Nitrit negativ: S. saporophyticus, enterokocker (grampositiva bakterier)Urinodling - endast f?r komplicerad UVIBehandlingEj vid asymptomatisk bakteriuriDessa stammar ?r vanliga fr?mst bland ?ldre p? sjukhemGer inte symptom trots positiva utslag p? urinstickaEj vid okomplicerad UVIPivmecillnam eller Nitrofurantoin i f?rsta handCiprofloxacin poCefotaxim/pip-taz ivAlkoholkomplikationerKriterier f?r alkoholism - 3 av 6 skall uppfyllas inom loppet av 1 ?rStarkt behov av att dricka alkohol Kontrollf?rlust Tolerans?kning Abstinenssymtom Tilltagande ointresse f?r annat ?n alkohol Fortsatt konsumtion trots psykiska och fysiska skador OrsakerHereditet. ?kad risk vid prevalens i familjen, fr?mst far till sonSociala sammanhangI Sverige beror 20% av all sjukhusv?rd p? alkoholrelaterade tillst?nd. Till dessa r?knas fallskador, rattfylla, v?ld och misshandel. Tillg?nglighet av alkohol. Ju mer som s?ljs, desto fler d?r. SkadeverkningarIncidenter vid alkoholp?verkan s?som rattfylla, v?ld, intoxikationFallskador och trauma kan leda till subduralhematom; sv?ruppt?ckt och l?ngsamt progredierande psykiska symptomVid kraftigt trauma kan epiduralhematom uppst?, vilket kan ge medvetsl?shet.D?dsfall pga akut alkoholintoxikation och levercirrhosCancer - starkt samband med flera cancerformerDiffusa skador p? systemetHypertoni, metabolt syndromDyspepsi, illam?ende och kr?kningarSm?rtor i rygg och lederImpotens?ngest och oro, s?mnproblemAggressivitet, suicidala tankar, sj?lvskadebeteendeDomningar, tremor, kramperFetalt alkoholsyndromNervsystemetAbstinenskramperWernicke-Korsakoffs syndromDemens och polyneuropati, ?gonmotorikrubbning, ataxi. Orsakas av tiaminbristAlkoholtillf?rsel minskar tiaminmetabolismen genom malnutrition, f?rs?mrad resorption i tarmen och f?rs?mrad omvandling i levern. AlkoholdemensGI-kanalenPankreatit, esofagi, reflux, GI-bl?dningLeversjukdomarPortal hypertension, esofagusvaricer, alkoholhepatit, levercirrhos, levercancerFynd hos alkoholpatienterStatusMentalt p?verkadDehydreringTakykardiLeverf?rstoringSpider naevi, ascites, ikterusBlodBenm?rgsdepression med initial MCV-stegringTrombocytopeni, anemi, leukopeniF?rh?jt ASAT och ALATAlbumin sjunkerPK(INR) ?katHypokalemi, hyponatremiPEth (fosfatidyletanol) stigerAbstinens8-24 h: ?ngest, oro, tremor, illam?ende, takykardi, irritabilitet, s?mnst?rning?-2 dygn: klonisk-toniska grand mal kramper. Ge bensodiazepiner som profylax. Behandla med diazepam. 2-3 dygn: synhallucinationer, delirium tremens. Ge diazepam, bensodiazepiner. BehandlingF? s?ker f?r sj?lva alkoholismen, utan f?r sekund?ra tillst?nd.Disulfiram (antabus) - ger stark obehagsk?nsla vid alkoholintagAkamprosat - blockerar NMDA-receptorer och minskar sugNaltrexon - icke-selektiv opiatantagonist som glesar ut ?terfall. Minskar kicken av alkohol.ABCDEAirways ?r patientens luftv?g fri?BreathingAndas patienten i normal frekvens?CirculationTa blodgasM?t blodtryckPulsTemperaturSaturationEKGDisabilityExposure ................
................

In order to avoid copyright disputes, this page is only a partial summary.

Google Online Preview   Download