Reducera kapitalbindning genom att differentiera servicenivåer

[Pages:9]Reducera kapitalbindning genom att differentiera serviceniv?er

Stig-Arne Mattsson

Sammanfattning

Det ?r rimligt att f?rv?nta sig att s?ttet att differentiera artiklar, graden av differentiering, typ av serviceniv? samt bristkonsekvenser p?verkar hur effektiv en serviceniv?differentiering kan bli. Syftet med den studie som redovisas i den h?r artikeln har varit att analysera i vilken utstr?ckning detta st?mmer och hur mycket behovet av kapitalbindning p?verkas. Studien har genomf?rts med hj?lp av simulering.

Anv?nds cykelservice medf?r klassificering efter volymv?rde l?gst s?kerhetslager d? konsekvenserna av brist ?r f?rlorad f?rs?ljning medan antal uttag ger l?gst lager d? konsekvenserna av brist ?r en fast restorderkostnad. Anv?ndning av en klassificeringsmatris baserad p? volymv?rde och antal uttag respektive p? pris och antal uttag ger ytterligare n?got l?gre s?kerhetslager. Anv?nds i st?llet fyllnadsgradsservice medf?r klassificering efter antal uttag l?gst s?kerhetslager d? brist leder till f?rlorad f?rs?ljning och pris l?gst s?kerhetslager vid fast restorderkostnad. Anv?ndning av klassificeringsmatriser ger ingen ytterligare minskning av s?kerhetslagret vidf?rlorad f?rs?ljning medan de som baseras p? pris och antal uttag medf?r ytterligare l?gre s?kerhetslager. D? konsekvenserna av brist ?r f?rlorad f?rs?ljning ?r skillnaderna med avseende p? s?kerhetslagrets storlek f?rsumbara mellan cykelservice och fyllnadsgradsservice. D?remot leder anv?ndning av cykelservice till v?sentligen l?gre s?kerhetslager ?n fyllnadsgradsservice d? brister medf?r en fast restorderkostnad.. Detta g?ller vare sig serviceniv?erna differentieras eller ej.

1 Introduktion och syfte

Styrning av materialfl?den p?verkas alltid av variationer av olika slag, exempelvis variationer i efterfr?gan och variationer i ledtider. F?r att kunna hantera s?dana variationer anv?nder man sig av s?kerhetslager. Detta g?ller vare sig det ?r fr?ga om lager av r?material och komponenter f?r tillverkning av produkter eller lager av f?rdiga produkter att leverera till kund. Den kapitalbindning som s?kerhetslagren ger upphov till ?r det pris man f?r betala f?r att uppn? en ?nskad leveransf?rm?ga i form av en viss serviceniv?. Genom att anv?nda l?mpliga metoder f?r att dimensionera s?kerhetslager kan man f? ut en totalt sett h?gre leveransf?rm?ga av en viss given kapitalbindning ?n om man anv?nder mindre l?mpliga metoder. Ett ytterligare s?tt att f? ut h?gre leveransf?rm?ga av en viss given kapitalbindning i s?kerhetslager ?r att differentiera serviceniv?erna, dvs att dimensionera s?kerhetslagren s? att man f?r olika h?g serviceniv? f?r olika artiklar.

Ett s?tt att differentiera serviceniv?er ?r att klassificera och gruppera lagerf?rda artiklar efter n?gon l?mplig variabel. Ofta betecknas de olika klasserna med A, B, C etc d?r A ?r den h?gsta klassen, B den n?st h?gsta osv. De olika grupperna tilldelas d?refter olika

PLAN's forsknings- och till?mpningskonferens

stig-arne.mattsson@swipnet.se Augusti, 2011

serviceniv?er och de till grupperna h?rande artiklarna erh?ller i sin tur den serviceniv? som motsvarande grupp blivit tilldelad. S?kerhetslagret f?r varje artikel dimensioneras d?refter med utg?ngspunkt fr?n dessa serviceniv?er. Det ?r rimligt att f?rv?nta sig att s?ttet att differentiera och vilka variabler som v?ljs f?r klassificering p?verkar hur effektiv en serviceniv?differentiering blir. Likas? kan man f?rv?nta sig att graden av differentiering av serviceniv?er mellan olika artikelgrupper p?verkar effektiviteten. Det ?r ocks? rimligt att f?rv?nta sig att l?mpligt s?tt att differentiera beror p? vilken serviceniv?definition man anv?nder f?r att dimensionera s?kerhetslager, dvs cykelservice eller fyllnadsgradsservice, och p? vilka konsekvenser brister f?r, i f?rsta hand f?rlorad f?rs?ljning, restorderkostnader eller kostnader f?r st?rningar i produktionen.

?ven utan differentiering av dimensionerande serviceniv?er kommer den erh?llna serviceniv?n f?r olika artiklar att bli mer eller mindre olika. Det ?r fr?n en s?dan utg?ngspunkt d?rmed inte heller sj?lvklart att cykelservice och fyllnadsgradsservice ?r lika effektiva ur differentieringssynpunkt.

Dessa aspekter p? differentiering av serviceniv?er har i mycket liten utstr?ckning behandlats i litteraturen. Syftet med det projekt som redovisas i den h?r artikeln ?r att analysera i vilken utstr?ckning dessa antaganden och hypoteser g?ller och hur mycket behovet av kapitalbindning i s?kerhetslager kan f?rv?ntas p?verkas av s?ttet att differentiera f?r att uppn? en viss ?nskad total serviceniv?.

2 Differentiering i litteraturen

I princip kan man anv?nda vilka variabler som helst f?r att klassificera artiklar f?r differentiering av serviceniv?er. Den variabel som ?r vanligast beskriven i litteraturen och anv?nd i aff?rssystem i industrin ?r volymv?rde. Volymv?rdeklassificering bygger p? att volymv?rdet, dvs respektive artikels v?rde per styck multiplicerat med dess ?rsf?rbrukning, ber?knas f?r samtliga artiklar. Artiklarna rangordnas d?refter efter fallande volymv?rde och de med h?gst volymv?rden klassas som A-artiklar, de med n?got l?gre volymv?rden som B-artiklar osv.

Ett stort antal f?rfattare diskuterar anv?ndning av differentierad lagerstyrning enbart med utg?ngspunkt fr?n volymv?rdeklassificering. Se exempelvis Tersine (1994, sid 546). Tersine redovisar ocks? hur en lagerstyrningspolicy baserad p? volymv?rdeklasser kan utformas med avseende p? bland annat dimensionering av s?kerhetslager. Shah (1988, sid 344) diskuterar ocks? differentierad lagerstyrning baserad p? volymv?rdeklassificering och beskriver olika lagerstyrningspolicys f?r varje volymv?rdeklass. Han h?vdar att de storheter som ing?r i volymv?rdet visserligen var f?r sig ?r mindre relevanta men att de tillsamman utg?r en viktig styrparameter.

Hax och Candea (1984, sid 188) argumenterar f?r klassificering efter volymv?rde vid differentierad lagerstyrning med motivet "since investment in inventory of any given item is proportional to two of the item's most important characteristics, the items usage and its cost, a commonly used method of classification is the so-called ABC inventory classification according to the annual dollar usage". Att differentiera med hj?lp av volymv?rden f?rordas av Lewis (1975, sid 201) med motiveringen att de datauppgifter som kr?vs ?r l?tta att f? tag p? och att klassificeringss?ttet ?r enkelt att till?mpa. Fogarty och Hoffmann (1983, sid 171) f?resl?r ett antal variabler f?r att klassificera artiklar,

2

bland andra volymv?rde och pris per styck. F?rfattarna menar att val av l?mpligt kriterium endast kan g?ras fr?n fall till fall. Jonsson och Mattsson (2009, sid 94) f?resl?r att ut?ver volymv?rde anv?nda f?rbrukningsfrekvens i form av antal uttag per ?r f?r klassificering av artiklar. Inga b?cker eller artiklar som specifikt behandlar val av differentieringsvariabler har hittats.

Enligt Olhager (2000, sid 30) ?r det inte alltid l?mpligt att styra artiklar tillh?rande samma volymv?rdeklass p? samma s?tt. Tv? artiklar med samma volymv?rde kan exempelvis ha helt olika f?rbrukningsfrekvens. Olhager f?resl?r d?rf?r att man skall anv?nda sig av en differentieringsmatris med b?de volymv?rde och antal uttag per ?r f?r artikelklassificering, dvs anv?nda sig av tv? dimensioner. En motsvarande modell diskuteras av Fougner (2000). Frekvensindelningen bygger i hans fall p? s? kallade XYZanalyser som ?r ett s?tt att klassificera f?rbrukningsvariationer. En liknande metodik beskrivs ocks? av Sch?nsleben ( 2004, sid 566). Ytterligare exempel p? anv?ndning av tv?dimensionella differentieringsmatriser diskuteras av Flores och Whybark (1985).

3 Teoretiska utg?ngspunkter

Som p?pekades ovan ?r konsekvenserna av brist i lager i f?rsta hand f?rlorad f?rs?ljning, kostnader f?r restorderhantering eller kostnader f?r st?rningar i produktionen. Differentiering av s?kerhetslager b?r emellertid ocks? g?ras med utg?ngspunkt fr?n den kapitalbindning i s?kerhetslager som kr?vs f?r att minska inslaget av brister. Med dessa tv? utg?ngspunkter ?r det naturligt att variablerna volymv?rde, pris och antal uttag per ?r har ett avg?rande inflytande p? hur mycket man kan p?verka s?kerhetslagrets storlek genom differentiering av serviceniv?er. De tre variablerna anv?nds d?rf?r i den h?r studien. Variablerna har ocks? kombinerats till tv? olika differentieringsmatriser, dels genom att kombinera volymv?rde och antal uttag per ?r och dels genom att kombinera pris och antal uttag per ?r.

Differentiering s? att olika artiklar f?r olika serviceniv?er syftar till att f? en viss total medelserviceniv? f?r samtliga artiklar med s? l?g kapitalbindning som m?jligt. Eftersom olika artiklar p?verkar den totala serviceniv?n olika mycket ?r det emellertid inte l?mpligt att ber?kna medelv?rden av artiklars enskilda serviceniv?er. Den totala serviceniv?n f?r hela artikelsortimentet m?ste i st?llet ber?knas som ett viktat medelv?rde av de olika ing?ende artiklarnas enskilda serviceniv?er. Hur denna viktning b?r ske avg?rs av vad det ?r f?r typ av konsekvenser en brist leder till. Tv? fall studeras i den h?r studien. Det ena fallet avser att brister leder till en kostnad som ?r proportionell mot v?rdet av de bristande kvantiteterna. Detta intr?ffar n?r brist leder till f?rlorad f?rs?ljning. Syftet med s?kerhetslagret ?r f?ljaktligen i det h?r fallet att direkt fr?n lager kunna leverera s? stor del av efterfr?gan som m?jligt uttryckt i form av volymv?rde. Erh?llen serviceniv? m?ts d?rf?r l?mpligen som andel av efterfr?gan uttryckt som volymv?rde som kunnat levereras direkt fr?n lager, dvs efterfr?gans volymv?rde per ?r f?r respektive artikel ?r de vikter som skall anv?ndas vid ber?kning av den totala serviceniv?n f?r hela sortimentet. Indirekt inneb?r detta att vinstmarginalen i procent antas vara lika stort f?r samliga artiklar.

Det andra fallet avser att brist medf?r en fast kostnad som ?r oberoende av v?rdet av den bristande kvantiteten. Detta intr?ffar i f?rdigvarulager n?r brister resulterar i en restleverans till kund. Det intr?ffar ocks? i ett lager av r?material, k?pta komponenter och egentillverkade halvfabrikat n?r brister leder till kostnader f?r omplaneringar och st?r-

3

ningar i produktionen. Syftet med s?kerhetslagret ?r f?ljaktligen i det h?r fallet att kunna leverera s? m?nga kompletta orderrader som m?jligt direkt fr?n lager och erh?llen serviceniv? m?ts som andel av alla erh?llna orderrader som kunnat levereras direkt fr?n lager. Antalet orderrader per ?r f?r respektive artikel ?r f?ljaktligen de vikter som skall anv?ndas vid ber?kning av den totala serviceniv?n f?r hela sortimentet. Indirekt inneb?r detta att bristkostnaden antas vara lika stor f?r samliga artiklar.

De tv? vanligast anv?nda serviceniv?begreppen f?r att dimensionera s?kerhetslager har studerats. Det ena avser cykelservice, dvs sannolikheten att brist inte uppst?r under en lagercykel, och det andra fyllnadsgradsservice, dvs andel av efterfr?gan som kan levereras direkt fr?n lager. Anv?nds fyllnadsgradsservice finns det en rimlig ?verensst?mmelse mellan den dimensionerande serviceniv?n och den som m?ts som erh?llen serviceniv?, dvs andel av efterfr?gan uttryckt som volymv?rde som kunnat levereras direkt fr?n lager f?r fall ett och andel av alla erh?llna orderrader som kunnat levereras direkt fr?n lager f?r fall tv?. D?rmed kan man utg? fr?n en dimensionerande serviceniv? som ?r lika med den m?lsatta n?r man simulerar fram erh?llna serviceniv?er. En s?dan ?verensst?mmelse f?religger emellertid inte vid anv?ndning av cykelservice. F?r att kunna koppla samman den dimensionerande serviceniv?n och den serviceniv? som m?ts har d?rf?r f?ljande tillv?gag?ngss?tt till?mpats.

F?rst v?ljs en prelimin?r cykelservice. Fr?n denna cykelservice ber?knas f?r varje artikel motsvarande fyllnadsgradsservice och en total viktad fyllnadsgradsservice i medeltal f?r hela artikelsortimentet. Viktningen g?rs enligt ovan f?r respektive fall. Om den viktade medelserviceniv?n skiljer sig fr?n m?lsatt serviceniv? g?rs proceduren om f?r en ny prelimin?r cykelservice. F?rfarandet forts?tts tills den viktade medelfyllnadsgradsservicen blir lika stor som m?lsatt serviceniv?. Motsvarande cykelservice anv?nds d?refter som dimensionerande serviceniv? n?r erh?llna serviceniv?er simuleras fram. Man kan h?rleda f?ljande samband mellan fyllnadsgradsservice, FG, och cykelservice, CS (Axs?ter, 2006, sid 107).

......................................................(1)

d?r = standardavvikelsen under ledtid G = servicefunktionen = normalf?rdelningsfunktionen anv?nd orderkvantitet

Om man antar att anv?nd orderkvantitet ber?knas som ekonomisk orderkvantitet kan ekvation (1) skrivas om enligt f?ljande.

d?r D = efterfr?gan i styck per ?r p = pris per styck

.......................................(2)

Eftersom det i allm?nhet finns ett visst samband mellan efterfr?gan i styck och graden

av efterfr?gevariation kan

betraktas som ett variationsm?tt liknande variations-

koefficienten. Av ekvation (2) framg?r d? att fyllnadsgradsservicen minskar med ?kan-

de relativ efterfr?gevariation och med ?kande priser.

4

Oavsett vilken typ av serviceniv? man anv?nder f?r att dimensionera s?kerhetslager kan man f?rv?nta sig att f? n?got olika orderradsservice f?r olika artiklar vid en viss f?r alla artiklar gemensam dimensionerande serviceniv?. Detta beror p? att de ber?kningsmodeller som anv?nds bygger p? ett antal f?renklande antagande, exempelvis vad g?ller efterfr?gef?rdelning, och p? att de b?da dimensionerande typerna av serviceniv?er inte ?r identiska med det serviceniv?m?tt som anv?nds f?r att m?ta verkligt erh?llen serviceniv?. Det g?ller b?de cykelservice och fyllnadsgradsservice. Eftersom fyllnadsgradsservice ?r det serviceniv?m?tt som n?rmst motsvarar orderradsservice framg?r emellertid ocks? av ekvation (2) att man kan f?rv?nta sig h?gre orderradsservice ju l?gre priset f?r en artikel ?r och ju l?gre dess relativa variation ?r i de fall man anv?nder cykelservice.

Att anv?nda cykelservice inneb?r med andra ord principiellt en indirekt differentiering av orderradsservice. Denna differentiering kan av f?ljande sk?l f?rv?ntas leda till ett l?gre totalt s?kerhetslager f?r grupper av artiklar j?mf?rt med motsvarade s?kerhetslager d? fyllnadsgradsservice anv?nds. Den ena sk?let ?r att kapitalbindningen i ett s?kerhetslager ?r proportionell mot pris per styck och att artiklar med h?ga priser enligt ekvation (2) tenderar att f? l?gre serviceniv?er och d?rmed l?gre s?kerhetslager i styck. Med andra ord kommer en viss genomsnittlig orderradsservice i f?rsta hand att s?kerst?llas genom h?ga serviceniv?er p? artiklar med l?ga priser. Det andra sk?let har med olika grad av efterfr?gevariation f?r olika artiklar att g?ra. Eftersom sm? variationer i efterfr?gan framf?r allt f?rekommer vid h?gfrekvent efterfr?gan f?r artiklar med m?nga kundorder per ?r enligt ekvation (2) en h?gre serviceniv? ?n artiklar med f?. F?ljaktligen kan man f?rv?nta sig att anv?ndning av cykelservice bidrar b?de till h?gre serviceniv? f?r artiklar som kr?ver liten kapitalbindning i s?kerhetslager och till h?gre serviceniv? f?r artiklar med m?nga kundorder per ?r och d?rmed har fler bristrisktillf?llen.

4 Simuleringsmodell

F?r att kunna studera vad val av differentieringsvariabler, grad av differentiering, anv?nd serviceniv?definition och typ av bristkonsekvens betyder f?r behov av s?kerhetslager f?r att uppn? en viss m?lsatt genomsnittlig serviceniv? f?r hela artikelsortimentet har simulering anv?nts. Simuleringarna har genomf?rts i Excel med hj?lp av makron skrivna i Visual Basic och baseras p? ett stickprov best?ende av 155 slumpm?ssigt valda ink?psartiklar fr?n ett medelstort verkstadsf?retag.

Den simuleringsmodell som anv?nts bygger p? ett best?llningspunktssystem av (s,Q)typ, dvs med fast orderkvantitet. F?r att f? s? korrekta best?llningspunkter som m?jligt har till?gg gjorts f?r de ?verdrag av best?llningspunkter som uppkommer genom att kundorderkvantiteterna alltid ?r st?rre ?n ett. Simuleringarna har genomf?rts som en kombination av h?ndelsedriven och diskret simulering. Vid den h?ndelsedrivna simuleringen simuleras under sex tusen dagar uttag, kontroll av best?llningspunkter, utl?ggning av nya lagerp?fyllnadsorder, inleveranser samt uppdateringar av saldo och disponibelt saldo. F?r fallet med f?rlorad f?rs?ljning elimineras den efterfr?gan som motsvaras av kundorderkvantiteten om inte hela kvantiteten kan levereras direkt fr?n lager medan uppkomna brister restnoteras f?r senare leverans f?r fallet med fast restorderkostnad.

Efter varje genomf?rd simuleringsk?rning per artikel ber?knas erh?llen serviceniv? och s?kerhetslager. Eftersom ber?kningen av n?dv?ndigt s?kerhetslager f?r att uppn? en

5

?nskad serviceniv? g?rs med hj?lp av en lagerstyrningsmodell som ?r baserad p? vissa f?renklade antaganden och att det inte finns en full ?verensst?mmelse mellan hur den dimensionerande serviceniv?n definieras och hur den erh?llna serviceniv?n definieras kan man inte vara helt s?ker p? att erh?llen serviceniv? blir lika stor som den m?lsatta. F?r att s?kerst?lla j?mf?rbarhet har d?rf?r den h?ndelsedrivna simuleringen kompletterats med en diskret. Detta inneb?r att en f?rsta h?ndelsedriven simulering genomf?rts med en best?llningspunkt baserad p? den dimensionerande serviceniv?n. Fr?n denna simulering ber?knas erh?llen serviceniv? som andel av efterfr?gan uttryckt som volymv?rde som kan levereras direkt fr?n lager f?r fallet med f?rlorad f?rs?ljning och som andel av alla orderrader som kan levereras direkt fr?n lager f?r fallet med fast restorderkostnad. ?r denna erh?llna serviceniv? l?gre ?n den ?nskade, ?kas den dimensionerande serviceniv?n med en tiondels procentenhet och en ny h?ndelsedriven k?rning genomf?rs. Simuleringsk?rningarna forts?tts tills erh?llen serviceniv? blir lika med eller h?gre ?n den m?lsatta. Efter de f?r hela artikelsortimentet genomf?rda simuleringsk?rningarna ber?knas viktade medelv?rden av erh?llna serviceniv?er samt den sammanlagda kapitalbindningen i s?kerhetslager. S?kerhetslagret definieras som medelv?rdet av den kvantitet som finns i lager vid inleveranstillf?llena.

5 Resultat och analys

Resultaten av de genomf?rda simuleringarna i form av procentuell minskning av s?kerhetslager vid differentiering av serviceniv?er j?mf?rt med att inte differentiera och med samma erh?llna totala serviceniv? f?r hela artikelsortimentet redovisas i tabellerna 1 till 4. De angivna siffrorna i tabellhuvudena avser anv?nda serviceniv?er f?r respektive differentieringsvariabel och den f?rsta raden procentuell minskning av simulerat s?kerhetslager.

Tabell 1 avser fallet med f?rlorad f?rs?ljning och anv?ndning av cykelservice. Av tabellen framg?r att av de endimensionella differentieringsvariablerna ?r volymv?rde den mest effektiva variabeln. F?r det studerade artikelsortimentet medf?r differentiering av serviceniv?er baserat p? denna variabel en minskning av s?kerhetslagret p? n?stan ?tta procent. Att volymv?rde ?r effektivast ?r f?rv?ntat eftersom det ?r storleken p? direkt levererbart volymv?rde som ?r av intresse n?r man vill minimera f?rlorad f?rs?ljning. Att differentiering efter variabeln pris medf?r en ?kning av s?kerhetslagret kan f?rklaras med att s?kerhetslagret ?kar mer med ?kat pris j?mf?rt med levererat volymv?rde eftersom artiklar med h?ga priser ofta har mer l?gfrekvent f?rbrukning och d?rmed st?rre efterfr?gevariationer vilket i sin tur leder till h?gre standardavvikelser och st?rre s?kerhetslager. En ytterligare minskning av n?dv?ndigt s?kerhetslager kan ?stadkommas genom att i st?llet differentiera serviceniv?er med hj?lp differentieringsmatrisen volymv?rde/antal uttag.

6

Tabell 1: F?r?ndring av s?kerhetslager vid differentiering f?r fallet f?rlorad f?rs?ljning

och vid anv?ndning av cykelservice

Volymv?rde Pris

Antal uttag Volymv?rde Pris/antal

82-75-55 85-80-74 82-80-73 /antal uttag uttag

- 7,7 %

4,1 %

- 4,2 %

- 8,9 %

- 2,8 %

F?r fallet med f?rlorad f?rs?ljning och anv?ndning av fyllnadsgradsservice visas de erh?llna resultaten i tabell 2. Av tabellen framg?r att det b?sta differentieringsalternativet i det h?r fallet ?r att differentiera serviceniv?er efter antal uttag. Detta kan f?rklaras med att antal uttag inte bara bidrar till ?kat levererat volymv?rde. Stort antal uttag bidrar ocks? till en j?mnare efterfr?gan. Man f?r d?rf?r en b?ttre utv?xling mellan erh?llen serviceniv? och kapitalbindning i s?kerhetslager vid h?gre serviceniv?er. Anv?ndning av differentieringsmatriser medf?r inte n?gon ytterligare minskning av s?kerhetslager i det h?r fallet. Att differentieringsmatrisen pris/antal uttag ger klart s?mre utfall ?n volymv?rde/antal uttag kan f?rklaras med att pris bidrar mer till f?rh?llandet mellan lagerstorlek och levererbara volymv?rden ?n vad volymv?rde g?r.

Tabell 2: F?r?ndring av s?kerhetslager vid differentiering f?r fallet f?rlorad f?rs?ljning

och vid anv?ndning av fyllnadsgradsservice

Volymv?rde Pris

Antal uttag Volymv?rde Pris/antal

98-97-92

95-97-98 98-97-92 /antal uttag uttag

- 2,4 %

- 2,5 % - 10,6 %

- 7,6 %

16,8 %

Motsvarande resultat f?r fallet med fast restorderkostnad och anv?ndning av cykelservice visas i tabell 3. H?gre serviceniv?er f?r artiklar med l?gt pris och h?gre serviceniv?er f?r artiklar med m?nga uttag ger st?rst minskning av s?kerhetslagret. F?rklaringen ?r, att artiklar med l?ga priser medf?r mindre kapitalbindning och att artiklar med m?nga uttag p?verkar de totala restorderkostnaderna mer ?n vad artiklar med f? uttag g?r. Det ?r d?rf?r ocks? med tanke p? dessa resultat f?rv?ntat att det b?sta differentieringsalternativet ?r att anv?nda en differentieringsmatris med variablerna pris och antal uttag. Att differentiering efter volymv?rde medf?r st?rre s?kerhetslager j?mf?rt med prisdifferentiering beror p? att h?ga volymv?rden bidrar mer till s?kerhetslagrets storlek ?n vad pris g?r.

Tabell 3: F?r?ndring av s?kerhetslager vid differentiering f?r fallet fast restorderkostnad

och vid anv?ndning av cykelservice

Volymv?rde Pris

Antal uttag Volymv?rde Pris/antal

65-75-80 60-70-73 72-70-61 /antal uttag uttag

1,9 %

- 7,7 % - 8,1 %

- 5,3 %

- 10,2 %

Av tabell 4 framg?r att differentiering efter pris och antal uttag ocks? ?r effektivast n?r fyllnadsgradsservice anv?nds. I det h?r fallet ?r emellertid prisdifferentiering klart effektivare ?n uttagsdifferentiering. Orsakerna ?r desamma. ?ven f?r fyllnadsgradsservice kan en ytterligare minskad kapitalbindning erh?llas genom att anv?nda differentieringsmatrisen pris/antal uttag. Det kan ocks? till?ggas att en anledning till att differentieringsmatrisen pris/antal uttag ger b?ttre resultat ?n volymv?rde/antal uttag f?r b?de

7

cykelservice och fyllnadsgradsservice ?r att det finns ett visst samband mellan volymv?rde och antal uttag.

Tabell 4: F?r?ndring av s?kerhetslager vid differentiering f?r fallet fast restorderkostnad

och vid anv?ndning av fyllnadsgradsservice

Volymv?rde Pris

Antal uttag Volymv?rde Pris /antal

95-97-99 86-97-99 99-97-89 /antal uttag uttag

- 4,2 %

- 19,4 % - 12,4 % - 20,1 % - 22,9 %

Ut?ver de relativa skillnader i s?kerhetslager i procent som erh?llits med olika differentieringsalternativ har ocks? skillnader i s?kerhetslager vid anv?ndning av cykelservice i f?rh?llande till fyllnadsgradsservice studerats. Redovisningen har begr?nsats till att omfatta de differentieringsalternativ som gett b?st resultat enligt tabell 1 till 4 ovan. Resultaten framg?r av tabell 5. Enligt tabellen ?r skillnaderna i kapitalbindning vid anv?ndning av cykelservice j?mf?rt med fyllnadsgradsservice i huvudsak f?rsumbara vare sig differentiering inte till?mpas, det b?sta endimensionella differentieringsalternativet tilll?mpas eller det b?sta tv?dimensionella differentieringsalternativet till?mpas.

Tabell 5: Procentuella skillnader mellan anv?ndning av fyllnadsgradsservice och cykel-

service

F?rlorad f?rs?lj- Restorderkostnad

ning

Utan differentie-

3

32

ring

Med endimensio-

-1

16

nell differentiering

Med tv?dimensio-

4

13

nell differentiering

F?rh?llandena ?r helt annorlunda f?r fallet med fast restorderkostnad. Utan serviceniv?differentiering blir s?kerhetslagret mer ?n trettio procent st?rre vid samma erh?llna serviceniv? d? fyllnadsgradsservice anv?nds j?mf?rt med n?r cykelservice anv?nds. Som framg?tt i avsnitt 3 ?r f?rklaringen till detta resultat att anv?ndning av cykelservice inneb?r en indirekt differentiering som medf?r att artiklar med h?ga priser f?r l?gre serviceniv?er ?n artiklar med l?ga priser och att artiklar med m?nga orderrader per ?r och d?rmed l?gre relativ efterfr?gevariation f?r h?gre serviceniv?er ?n artiklar med f? orderrader. De empiriska resultaten st?der f?ljaktligen den teoretiska analys som redovisades ovan. Slutsatsen blir att anv?ndning av cykelservice bidrar b?de till h?g serviceniv? f?r artiklar som kr?ver liten kapitalbindning i s?kerhetslager och till h?g serviceniv? f?r artiklar med m?nga uttag per period. Med hj?lp av differentiering minskas skillnaderna mellan de b?de serviceniv?alternativen men de f?rblir stora.

6 Slutsatser

Resultaten fr?n den h?r studien kan sammanfattas enligt f?ljande. Om man anv?nder cykelservice medf?r differentiering efter volymv?rde l?gst s?kerhetslager d? konsekvenserna av brist ?r f?rlorad f?rs?ljning. Anv?ndning av en differentieringsmatris med

8

 ................
................

In order to avoid copyright disputes, this page is only a partial summary.

Google Online Preview   Download