Maiabacquin.files.wordpress.com



Vi unders?ker metallerSyfte: Att unders?ka vilken av de tre metallerna Magnesium(Mg), Zink(Zn) och koppar(Cu) som ?r mest v?deutdrivande och p? s? s?tt avg?ra vilken av dem som ?r mest samt minst ?del.Hypotes: De o?dla metallerna ?r v?teutdrivande, vilket betyder att de utg?r v?tgas som bubblor n?r de l?ggs i en syra, i detta fall saltsyra(HCl). Jag vet att koppar ?r en av de ?dlare metallerna, d?rf?r f?rv?ntar jag mig mycket lite eller ingen v?tgas alls av denna metall. Eftersom att jag tidigare har genomg?tt experimentet med magnesium, vet jag att denna ?r betydligt mer v?teutdrivande. Zink ligger n?gonstans i mitten p? sp?nningsserien, s? jag f?rv?ntar mig en reaktion med inte lika mycket bubblor som magnesium, men mer ?n koppar. Material:SkyddsutrustningTre markerade provr?r+ provr?rsst?llt?ndstickorSaltsyraBitar av Magnesium, Zink och KopparProvr?rslock V?gFiltrerpapperGenomf?rande:Vi b?rjar med att s?tta p? oss skyddsutrustning. Vi m?rker provr?ren med en tusch penna fr?n 1-3. Jag antecknar sedan att 1=Magnesium, 1=Zink, 3=Koppar. Vi fyller varje provr?r med ungef?r 3cm h?g saltsyra. Vi m?ter upp bitar av magnesium och koppar, och m?ter en j?mlik m?ngd zink i pulverform. Varje metall m?ngd ?r cirka 0,3gram. Vi b?rjar med att l?gga ner Zink i provr?r nummer 2. Eftersom att vi inte f?r n?gon stark reaktion, s?tter vi p? ett lock och l?ter det st? ett tag till. Sedan l?gger vi ned kopparbiten i provr?r nummer tre. H?r ser vi absolut inga bubblor s? vi hoppar ?ver knallgastestet och repeterar samma sak med magnesium. N?r vi ser bubblorna samlar vi upp gasen med hj?lp av att h?lla ett finger ?ver ?ppningen. Vi g?r knallgastestet och antecknar resultat.Resultat:Zink: Zink utgav v?tgas, men inte i tillr?cklig m?ngd f?r oss att kunna g?ra ett lyckat knallgastest. Bubblor formades men ?ven n?r vi hade l?tit den st? under lock under cirka 10 minuter s? var d?r inte tillr?ckligt med gas f?r att knallgastestet skulle fungera.Koppar: N?r vi lade ner kopparn i syran s? ?kte den raka v?gen ned till bottnen utan n?gon som helst reaktion. Vi l?t ?ven denna ligga i cirka 10 minuter, utan vidare resultat. Inga bubblor och ingen gas bildades.Magnesium: S? fort vi lade ner magnesiumbiten i syran s? b?rjade gas bildas och m?ngtals bubblor l?sgjordes fr?n magnesiumbiten. Knallgastestet fungerade mycket bra med denna metall.Slutsats: Som jag sa i min hypotes s? visade metallerna olika grad av ?delhet genom att utg?ra v?tgas. Min hypotes st?mde med mina resultat. Genom att kolla p? sp?nningsserien s? kunde jag avg?ra vilken av de tre metallerna som skulle vara mest v?teutdrivande. Magnesium ligger l?ngt ner p? serien, d?rf?r ?r den mindre ?del. Koppar ligger l?ngre upp p? serien, d?rf?r ?r den mer ?del. S? varf?r reagerar de olika ?dla metallerna p? olika s?tt? Jo, metaller har en f?rm?ga att kunna l?mna ifr?n sig elektroner och bli till joner n?r de l?ts reagera med andra ?mnen. I detta fall reagerade metallerna med saltsyra. Hur l?tt de har f?r att reagera beror p? hur ?dla metallerna ?r. O?dla metaller ger l?ttare ifr?n sig elektroner ?n ?dla metaller. ?dla metaller ?r n?jda med deras elektronm?ngd, medan o?dla g?rna delar med sig lite. V?tejoner i saltsyran l?ser upp o?dla metaller och bildar metalljoner. N?r denna process genomf?rs s? bildas samtidigt v?tgas. Ju ”h?ftigare” reaktionen ?r, desto mer v?tgas bildas. Det ?r d?rf?r man kan avg?ra en metalls ?delhet genom att l?gga den i en syra. Detta kan man ?ven beskriva med hj?lp av formler: Koppar som blir lagd i saltsyra: Cu+ 2H+ Cu+ 2H+ (Ingen reaktion)Felk?llor och f?rb?ttringsf?rslag:Normalt s?tt s? skulle man ha en Zink bit, ist?llet f?r Zink pulver. Om man j?mnf?r de b?da s? kan man snabbt inse att pulver har en betydligt st?rre yta som faktiskt nuddar syran. Detta kan f?r?ndra resultatet eller p?verka p? n?got s?tt s? att f?ruts?ttningarna f?r de olika metallerna ?r olika.F?r att f?rb?ttra detta kan man helt enkelt se till att anv?nda sig av lika stora bitar och lika m?ngd av metallerna. P? s? s?tt ser man till att de alla f?r samma f?ruts?ttningar, och att de alla kan f? uttrycka deras r?tta reaktioner. Somi de flesta laborationer finns det alltid en risk f?r att utrustningen inte ?r helt ren. Om t.ex. provr?ren hade haft rester av en basisk v?tska, hade detta p?verkat syrans surhet. Det ?r viktigt att varje del av det som kan p?verka resultat har samma utg?ngspunkt. Om all provr?r hade lika mycket basisk v?tska, hade resultaten fortfarande varit acceptabla. Men ifall bara en av provr?ren hae basisk v?tska s? hade resultaten genast blivit oj?mnt, och utg?ngspunkten f?r allt detta hade varit fel.F?r att undvika s?dant ?r det b?sta man kan g?ra att tv?tta all utrustning ordentligt innan anv?ndning. K?llor:G?ran Sterning(2013), TITANO Kemi, Gleerups utbildning AB, Malm?Wikipedia, , Wikipedia, 2/9-14 ................
................

In order to avoid copyright disputes, this page is only a partial summary.

Google Online Preview   Download