THE NETWORK OF DIRECTORS OF INSTITUTES AND …



THE NETWORK OF DIRECTORS OF INSTITUTES AND SCHOOLS OF PUBLIC ADMINISTRATION (DISPA)

Translations:

Early in 2012, DISPA members agreed to a draft text prepared by the European School of Administration that was designed to go on the website of each of the Institutes and Schools.

The aim was to have a common text that briefly outlined the development and activities of the network and many Schools made use of it. In case the texts have been lost sight of, you will find them below. The original text was in English and the translations provided by the Commission's translation department. We have now asked for a translation into Croatian.

EN------------------------------ 2-3

BG------------------------------ 4-5

CS------------------------------ 6-7

DA------------------------------ 8-9

DE------------------------------10-11

EL------------------------------12-13

ES------------------------------14-15

ET------------------------------16-17

FI------------------------------18-19

FR------------------------------20-21

HU------------------------------22-23

IT------------------------------24-25

LT------------------------------26-27

LV------------------------------28-29

MT------------------------------30-31

NL------------------------------32-33

PL------------------------------34-35

PT------------------------------36-37

RO------------------------------38-39

SK------------------------------40-41

SL------------------------------42-43

SV------------------------------44-45

THE NETWORK OF DIRECTORS OF INSTITUTES AND SCHOOLS OF PUBLIC ADMINISTRATION (DISPA)

1 When it was set up

Following the historic events of 1989, public administrations in the reunited Europe decided to establish various networks for mutual cooperation and the exchange of good practice and experience. The most notable of these is the "European Public Administration Network" (EUPAN) which is composed of the Directors-General for public administration in the member states.

In May 1995, at an EUPAN meeting organised under the French presidency, it was decided to ask the Directors of the institutes and schools of public administration to organise a meeting among themselves later that year.

This inaugural meeting took place on 27 October 1995 on the premises of the European Institute for Public Administration (EIPA) in Maastricht and was attended by the Directors of the schools in the EU and the so-called central and eastern European countries.

2 How it is organised

From the outset, the network has been organised on a purely informal basis with no obligation on the Directors to take part, although the vast majority of them do. Mutual exchanges of ideas flourished and meetings of the network became more regular as time passed, as did the variety of themes that were discussed.

Since 1997, the member state holding the rotating Presidency of the EU has usually organised a DISPA meeting. Since the German Presidency of 2007, the meetings have generally been prepared by a "troika" composed of the schools in the countries of the past, present and two subsequent Presidencies. The European School of Administration is also associated, notably to contribute to coordinating the network's activities and ensuring a degree of continuity.

DISPA has informal links with EUPAN without being part of this network's formal structures.

3 Who takes part (insert link to current list of members)

The size of the network has inevitably expanded in line with the successive enlargements of the EU. In addition to the Directors of the schools in the Union, those from neighbouring countries are invited on an ad hoc basis. EIPA, the European Commission and, since its creation in 2005, the European School of Administration participate as well.

The institutes and schools are very varied in terms of their role, status, mission and financing. They vary from commercial or semi-commercial organisations to schools which are an integral part of the government structure. This variety does not however diminish the usefulness of cooperation among them, which in many cases is considerable, or affect the dynamics of the network.

4 What it does

As a result of the exchanges of experience and best practice that form the basis of DISPA meetings, its members have among other things been able to set up various joint activities on an ad hoc or even more permanent, have commissioned studies, developed common training programmes, offered traineeships and so on.

Some of the principal themes that have been treated during DISPA meetings are: public service reform, learning and development for senior management and leaders, new training methods, public service ethos, the evaluation of the impact of training and development programmes.

5 The Strasbourg Manifesto (insert link to text)

In 2008 under the French Presidency, the network adopted this "manifesto" in an effort to provide a common thread to its future activities. Its members committed themselves to adopt a more systematic approach to their work, particularly against the backdrop of the rapidly changing landscape of public administration, the blurring of barriers between the public and private sector, the increasing turnover of public servants on account of demographic and employment trends, the increasingly high expectation of the public vis-à-vis their governments and administrations, and the changing role of senior leaders in a rapidly evolving economic and social climate.

6 The Budapest/Warsaw resolution (insert link to text)

Building on the added impetus that the network derived from the Strasbourg Manifesto, its members decided to reinforce their cooperation in very practical ways, as expressed in the resolution that resulted from discussions at their meetings under the Hungarian and Polish Presidencies. The meeting to be held in May 2012 under the Danish Presidency will come back to a more detailed action plan for implementing these ideas.

7 The Lisbon Treaty (insert link to Treaty articles)

This makes the work of DISPA more relevant than ever, introducing as it does a new competence called "administrative cooperation" which encourages the EU institutions and member states to further develop their collaboration, and mentioning specifically common training actions as an effective means for achieving this.

МРЕЖА НА ДИРЕКТОРИТЕ НА ИНСТИТУТИТЕ И УЧИЛИЩАТА ПО ПУБЛИЧНА АДМИНИСТРАЦИЯ (DISPA)

1 Създаване

След историческите събития от 1989 г. публичните администрации в обединена Европа решиха да създадат различни мрежи за взаимно сътрудничество и обмен на добри практики и опит. Най-известната от тези мрежи е Европейската мрежа на публичните администрации (European Public Administration Network — EUPAN), в която членуват генералните директори, отговарящи за публичната администрация в държавите-членки.

През май 1995 г., на заседание на EUPAN, организирано по време на френското председателство, бе решено директорите на институтите и училищата по публична администрация да участват в съвместна среща по-късно същата година.

Тази първа среща се проведе на 27 октомври 1995 г. в Европейския институт по публична администрация (EIPA) в Маастрихт и в нея участваха директорите на училищата в държавите-членки на ЕС и държавите от Централна и Източна Европа.

2 Структура

От самото начало мрежата е организирана на изцяло неформална основа — директорите не са задължени да участват в нея, въпреки че повечето от тях го правят. С течение на времето обменът на идеи се разви, срещите на мрежата станаха по-редовни, а дискутираните теми — по-разнообразни.

От 1997 г. държавата-членка, която е ротационен председател на ЕС, обикновено организира среща на DISPA. От германското председателство през 2007 г. насам срещите се подготвят обикновено от т.нар. „тройка“, съставена от училищата в държавите участнички в миналото, настоящото и предстоящите две председателства. Европейското училище по администрация също участва, допринасяйки за координирането на дейностите на мрежата и за гарантирането на известна последователност.

DISPA поддържа неформални връзки с EUPAN, без да е част от официалните структури на тази мрежа.

3 Участници (линк към актуален списък на членовете)

Вследствие на последователните разширявания на ЕС мрежата неизбежно се разрастна. Освен директорите на училищата в Съюза, тези от съседните държави също биват канени по конкретни поводи. В мрежата участват също така EIPA, Европейската комисия и, от създаването си през 2005 г., Европейското училище по администрация.

Ролята, статутът, мисията и финансирането на институтите и училищата са много различни. Институтите и училищата варират от търговски или полутърговски организации до училища, които са неразделна част от структурата на управление. Това разнообразие обаче не намалява полезността на сътрудничеството между тях, което в много случаи е изключително активно, нито се отразява на динамиката на мрежата.

4 Дейности

Вследствие на обмена на опит и добри практики, които са в основата на срещите на DISPA, членовете на мрежата успяха, наред с други неща, да създадат различни съвместни дейности, било то еднократно или с известна повторяемост, възложиха проучвания, разработиха общи програми за обучение, предложиха стажове и т.н.

Сред основните теми, обсъждани на срещите на DISPA, са реформата на администрацията, възможностите за обучение и развитие на висшите ръководни кадри, нови методи на обучение, характеристиките на администрацията, оценяването на въздействието на програмите за обучение и развитие.

5 Декларацията от Страсбург (линк към текста)

По време на френското председателство през 2008 г. мрежата прие тази декларация в стремежа си бъдещите ѝ дейности да се основават на една обща идея. Членовете ѝ се ангажираха да използват по-систематичен подход в работата си, особено на фона на бързо променящата се публична администрация, размиването на границите между публичния и частния сектор, нарастващото текучество на държавни служители в резултат на демографските тенденции и тенденциите в трудовата заетост, все по-големите очаквания на обществеността по отношение на правителството и администрацията и променящата се роля на висшите ръководни кадри в една бързо развиваща се икономическа и социална среда.

6 Резолюцията от Будапеща/Варшава (линк към текста)

Уповавайки се на допълнителния тласък, който мрежата получи благодарение на декларацията от Страсбург, членовете ѝ взеха решение да засилят сътрудничеството си по много практични начини, както е изразено в резолюцията, изготвена в резултат на срещите по време на полското и унгарското председателство. На срещата, която ще се проведе през май 2012 г. по време на датското председателство, ще бъде обсъден по-подробен план за действие за осъществяването на тези идеи.

7 Договорът от Лисабон (линк към членовете от Договора)

Вследствие на приемането на Договора от Лисабон работата на DISPA стана по-важна от всякога, тъй като в Договора се въвежда нова компетентност, наречена „административно сътрудничество“, която насърчава институциите на ЕС и държавите-членки да продължат да развиват сътрудничеството си, а общите дейности за обучение са изрично посочени като ефективно средство за постигането на тази цел.

SÍŤ ŘEDITELŮ INSTITUTŮ A ŠKOL VEŘEJNÉ SPRÁVY (DISPA)

1 Kdy byla vytvořena

V návaznosti na historické události roku 1989 se veřejná správa ve znovusjednocené Evropě rozhodla vytvořit různé sítě za účelem vzájemné spolupráce a výměny osvědčených postupů a zkušeností. Nejvýznamnější z těchto sítí je Evropská síť veřejné správy (EUPAN), která sestává z generálních ředitelů veřejné správy v členských státech.

V květnu 1995 bylo na schůzi Evropské sítě veřejné správy uspořádané pod francouzským předsednictvím rozhodnuto požádat ředitele institutů a škol veřejné správy, aby v tomtéž roce uspořádali společné setkání.

Tato zahajovací schůze se konala dne 27. října 1995 v prostorách Evropského institutu veřejné správy (EIPA) v Maastrichtu za účasti ředitelů škol z EU a ze zemí takzvané střední a východní Evropy.

2 Jak je organizována

Síť byla od počátku organizována zcela neformálně, aniž by byli ředitelé povinni se účastnit, i když převážná většina z nich tak činí. Vzájemná výměna nápadů se dařila, konání schůzí sítě bylo časem pravidelnější a stejně tak přibylo témat, o nichž se jednalo.

Od roku 1997 obvykle schůzi DISPA pořádá členský stát, který v daném roce předsedá EU. Počínaje německým předsednictvím v roce 2007 byly tyto schůze obecně připravovány tzv. trojkou sestávající ze škol v zemích EU, které předsedaly Unii v předchozím, současném a dvou následujících pololetích. Evropská škola veřejné správy je rovněž přidružena, konkrétně proto, aby se podílela na koordinaci činností sítě a aby zajišťovala určitou míru kontinuity.

DISPA má neformální vazby na EUPAN, aniž by byla součástí formálních struktur této sítě.

3 Kdo se účastní (odkaz na současný seznam členů)

Velikost sítě se s postupným rozšiřováním EU také nevyhnutelně rozšířila. Kromě ředitelů škol z Unie jsou ad hoc zváni také ředitelé ze soudních zemí. Sítě se účastní také EIPA, Evropská komise a od svého vytvoření v roce 2005 také Evropská škola státní správy.

Instituty a školy se velice různí co do jejich úlohy, statusu, poslání a zdroje financování. Patří sem komerční nebo polokomerční organizace, jakož i školy, které jsou nedílnou součástí vládní struktury. Tato rozmanitost však nesnižuje užitečnost vzájemné spolupráce – ta je v mnoha případech značná – ani nenarušuje dynamiku sítě.

4 Jak funguje

Díky výměně zkušeností a osvědčených postupů, které tvoří základ schůzí DISPA, mohli její členové mimo jiné realizovat různé společné činnosti, a to ad hoc nebo dokonce na stálejším základě, zadávat studie, rozvíjet společné vzdělávací programy, nabízet stáže atd.

Mezi hlavní témata, o nichž se během schůzí DISPA jednalo, patří: reforma státní správy, učení a rozvoj pro vyšší management a vedoucí představitele, nové vzdělávací metody, etika veřejné správy, hodnocení dopadu programů vzdělávání a rozvoje.

5 Štrasburský manifest (odkaz na text)

Síť tento manifest přijala v roce 2008 v rámci francouzského předsednictví ve snaze dát své budoucí činnosti společný základ. Členové sítě se zavázali, že ke své práci přijmou systematičtější přístup, zejména vzhledem k rychle se měnící situaci v oblasti státní správy, ke stírání hranic mezi veřejným a soukromým sektorem, zvyšující se fluktuaci pracovníků státní správy v důsledku demografických trendů a vývoje v zaměstnanosti, ke zvyšujícímu se očekávání vůči vládě a státní správě a k měnící se úloze pracovníků ve vyšších vedoucích funkcích v rychle se vyvíjejícím hospodářském a sociálním klimatu.

6 Budapešťsko-varšavské usnesení (odkaz na text)

Členové využili podnětu Štrasburského manifestu a rozhodli se posílit svou spolupráci velice praktickým způsobem, což bylo vyjádřeno v usnesení vycházejícím z diskuzí na schůzích v rámci maďarského a polského předsednictví. Schůze, která se má konat v květnu 2012 v rámci dánského předsednictví, se vrátí k podrobnějšímu akčnímu plánu k uskutečnění těchto myšlenek.

7 Lisabonská smlouva (odkaz na články Smlouvy)

Díky Lisabonské smlouvě, která zavedla novou kompetenci nazvanou „správní spolupráce“, získala práce DISPA ještě více ne významu. Smlouva vyzývá členské státy k tomu, aby dále rozvíjely svou spolupráci, a zmiňuje při tom konkrétní vzdělávací činnosti jako účinný prostředek, jakým toho má být dosaženo.

NETVÆRKET AF LEDERE FOR INSTITUTTER OG SKOLER FOR OFFENTLIG FORVALTNING (DISPA)

1 Hvornår blev netværket oprettet?

Efter de historiske begivenheder i 1989 besluttede de offentlige forvaltninger i det genforenede Europa at oprette forskellige netværk for gensidigt samarbejde og udveksle god praksis og erfaringer. Det mest ansete af disse netværk er "Netværket af Offentlige Forvaltninger i EU" (EUPAN), som består af de øverste offentlige forvaltningschefer ("generaldirektører") i medlemsstaterne.

Det blev i maj 1995 på et EUPAN-møde under det franske formandskab besluttet at anmode lederne for institutter og skoler for offentlig forvaltning om at mødes senere samme år.

Det stiftende møde fandt sted den 27. oktober 1995 hos Det Europæiske Institut for Offentlig Administration (EIPA) i Maastricht med deltagelse af lederne for forvaltningsskoler i EU og i de central- og østeuropæiske lande.

2 Hvordan er netværket opbygget?

Netværket har fra starten været helt uformelt, men selv om lederne ikke har pligt til at deltage, gør langt de fleste det. Den gensidige udveksling af idéer var en succes, og netværket mødtes med tiden mere regelmæssigt, og der kom fastere rammer om de emner, som blev drøftet.

Siden 1997 har den medlemsstat, der varetager EU-formandskabet, som regel arrangeret et DISPA-møde. Siden det tyske formandskab i 2007 er møderne normalt blevet forberedt af en "trojka" bestående af skolerne i det foregående formandskabsland, det aktuelle formandskabsland, og de to efterfølgende formandskabslande. Den Europæiske Forvaltningsskole (EAS) er også tilknyttet, navnlig for at bidrage til koordineringen af netværkets aktiviteter og for at være med til at sikre en vis kontinuitet.

DISPA har en uformel tilknytning til EUPAN, men indgår altså ikke i dette netværks formelle opbygning.

3 Hvem deltager i netværket? (link til liste over de nuværende medlemmer)

Netværket er uundgåeligt blevet større i takt med de løbende udvidelser af EU. Ud over lederne for forvaltningsskolerne i EU inviteres lederne for forvaltningsskoler i EU's nabolande til at deltage på ad hoc-basis. EIPA, Europa-Kommissionen og Den Europæiske Forvaltningsskole (siden oprettelsen i 2005) deltager også.

Institutterne og skolerne er meget forskellige med hensyn til deres rolle, status, formål og finansiering. De spænder fra kommercielle eller halvkommercielle organisationer til skoler, der er en integreret del af den forvaltningsmæssige struktur. Denne forskel gør dog ikke det ofte omfattende samarbejde mindre nyttigt og mindsker heller ikke netværkets dynamik.

4 Hvad beskæftiger netværket sig med?

Som et resultat af den udveksling af erfaring og bedste praksis, som er grundlaget for DISPA's møder, er det bl.a. lykkedes medlemmerne at udvikle forskellige fælles aktiviteter på ad hoc-basis og selv på mere permanent plan, og de har iværksat undersøgelser, udviklet fælles uddannelsesprogrammer, udbudt praktikpladser osv.

Nogle af de vigtigste emner, som er blevet drøftet på DISPA's møder, er reformer af den offentlige service, læring og udvikling for topledere og andre ledere, nye undervisningsmetoder, værdisæt for offentlig service, evaluering af uddannelsesresultater samt udviklingsprogrammer.

5 Strasbourg-manifestet (link til tekst)

Under det franske formandskab i 2008 vedtog netværket dette "manifest" i et forsøg på at skabe en rød tråd i dets kommende aktiviteter. Medlemmerne påtog sig at anlægge en mere systematisk tilgang til deres arbejde, navnlig i lyset af de hurtige ændringer i den offentlige forvaltning, udviskningen af grænserne mellem den offentlige og den private sektor, den stigende personaleomsætning blandt offentligt ansatte som følge af den demografiske og beskæftigelsesmæssige udvikling, borgernes stadig højere forventninger til deres regering og forvaltninger og de øverste lederes ændrede rolle i en økonomisk og social situation, som hurtigt forandrer sig.

6 Budapest/Warszawa-resolutionen (link til tekst)

På grundlag af de nye incitamenter, som netværket skabte med Strasbourg-manifestet, besluttede medlemmerne at styrke deres samarbejde på meget konkrete måder, som er beskrevet i den resolution, der fulgte af drøftelserne på møderne under det ungarske og det polske formandskab. På det møde, der afholdes i maj 2012 under det danske formandskab, vil medlemmerne drøfte en mere detaljeret handlingsplan for gennemførelsen af disse idéer.

7 Lissabontraktaten (link til artikler i traktaten)

Lissabontraktaten gør DISPA's arbejde mere relevant end nogensinde, da den indfører en ny bestemmelse om "administrativt samarbejde", hvor EU-institutionerne og medlemsstaterne tilskyndes til at videreudvikle deres samarbejde, og hvor fælles uddannelsesaktiviteter i den forbindelse specifikt nævnes som et effektivt middel.

Netz der Leiter von Fortbildungseinrichtungen der öffentlichen Verwaltung (DISPA)

1 Einrichtung des Netzes

Nach den historischen Ereignissen im Jahre 1989 beschlossen die öffentlichen Verwaltungen im wiedervereinigten Europa, zur Förderung der Zusammenarbeit und für den Austausch bewährter Praktiken mehrere Netzwerke einzurichten. Das bekannteste dieser Netze ist das „Europäische Netz der öffentlichen Verwaltungen“ (EUPAN), in dem die Leiter der öffentlichen Verwaltungen der Mitgliedstaaten zusammengeschlossen sind.

Im Mai 1995 wurde auf einer im Rahmen des französischen Ratsvorsitzes organisierten Sitzung des EUPAN beschlossen, die Leiter der Fortbildungseinrichtungen der öffentlichen Verwaltung aufzufordern, noch im selben Jahr ein Treffen zu organisieren.

Am 27. Oktober 1995 fand im Europäischen Institut für öffentliche Verwaltung (EIPA) in Maastricht die erste Sitzung der Leiter von Fortbildungseinrichtungen der öffentlichen Verwaltung der EU-Mitgliedstaaten und der sogenannten mittel- und osteuropäischen Länder statt.

2 Organisationsstruktur

Von Anfang an hatte das Netz keine offizielle Organisationsstruktur, so dass für die Fortbildungseinrichtungen der öffentlichen Verwaltung keinerlei Verpflichtung zur Teilnahme bestand; die große Mehrheit der Einrichtungen ist gleichwohl im Netz vertreten. Mit der Zeit entwickelte sich ein reger Ideenaustausch, die Sitzungen des Netzes fanden zunehmend in regelmäßigen Abständen statt und die behandelten Themen wurden vielfältiger.

Seit 1997 organisiert derjenige Mitgliedstaat, der den rotierenden EU-Ratsvorsitz innehat, jeweils eine Sitzung des DISPA. Seit dem deutschen Ratsvorsitz 2007 werden die Sitzungen von einer so genannten Troika vorbereitet, der die Leiter der Fortbildungseinrichtungen der öffentlichen Verwaltung der Länder angehören, die den Ratsvorsitz im Vorjahr, im laufenden Jahr bzw. in den zwei Folgejahren wahrnehmen. Auch die Europäische Verwaltungsakademie (EAS) hat sich dem Netz angeschlossen. Ihre Aufgabe besteht insbesondere darin, die Tätigkeiten des Netzes zu koordinieren und eine gewisse Kontinuität zu gewährleisten.

Das DISPA unterhält informelle Verbindungen zu EUPAN, gehört jedoch den formellen Strukturen dieses Netzes nicht an.

3 Mitglieder

Parallel zu den Erweiterungen der EU hat sich auch das Netz vergrößert. Neben den Leitern der Fortbildungseinrichtungen der EU-Mitgliedstaaten werden ad hoc auch die Leiter von Einrichtungen aus Nachbarländern eingeladen. Dem Netz gehören neben dem EIPA die Europäische Kommission und seit ihrer Gründung im Jahr 2005 auch die Europäische Verwaltungsakademie an.

Die vertretenen Fortbildungseinrichtungen sind in Bezug auf ihre Rolle, ihren Status, ihren Auftrag und ihre Finanzierung sehr unterschiedlich. Neben gewerblichen oder halbgewerblichen Einrichtungen sind auch Institute vertreten, die fester Bestandteil der Regierungsstruktur sind. Diese Vielfalt rührt allerdings weder am Nutzen der zwischen mehreren Einrichtungen sehr ausgeprägten Zusammenarbeit noch beeinträchtigt sie die Dynamik des Netzes.

4 Tätigkeiten

In der Folge eines vielschichtigen Austauschs von Erfahrungen und bewährten Praktiken, der die Grundlage der DISPA-Sitzungen bildet, haben die Mitglieder des Netzes verschiedene gemeinsame Aktivitäten gestartet, die sie entweder ad hoc oder regelmäßig durchführen: Sie haben Studien in Auftrag gegeben, gemeinsame Fortbildungsprogramme entwickelt, Praktika vermittelt und anderes.

Zu den wichtigsten Themen, die auf den DISPA-Sitzungen behandelt wurden, zählen unter anderem: Reform des öffentlichen Dienstes, Weiterbildung von leitenden Mitarbeitern und Führungskräften, neue Fortbildungsmethoden, Ethik für den öffentlichen Dienst, Bewertung der Auswirkungen von Aus- und Weiterbildungsprogrammen.

5 Das Straßburger Manifest

Im Rahmen der französischen Ratspräsidentschaft nahmen die im Netz zusammengeschlossenen Leiter der Fortbildungseinrichtungen für öffentliche Verwaltung 2008 das Straßburger Manifest als Grundlage für ihre künftigen Tätigkeiten an. Die Mitglieder des Netzes verpflichteten sich zu einer systematischeren Herangehensweise an ihre Arbeit, was insbesondere vor dem Hintergrund der sich rasch ändernden Gegebenheiten in der öffentlichen Verwaltung, der verschwimmenden Grenzen zwischen dem privaten und dem öffentlichen Sektor, einer starken Fluktuation der Beamten aufgrund demografischer und Arbeitsmarktentwicklungen, der immer höheren Erwartungen der Öffentlichkeit an ihre Regierungen und Verwaltungen und der sich wandelnden Rolle der Führungskräfte in einem sich rasch ändernden wirtschaftlichen und sozialen Klima dringend geboten war.

6 Die Entschließung von Budapest/Warschau

Aufbauend auf der Dynamik, die das Straßburger Manifest dem Netz verliehen hat, beschlossen die Mitglieder des Netzes, ihre Zusammenarbeit praxisbezogen auszubauen. Einzelheiten dazu sind in der Entschließung enthalten, die im Anschluss an die Diskussionen im Rahmen der ungarischen und der polnischen Ratspräsidentschaften angenommen wurde. Auf der nächsten Sitzung, die im Mai 2012 unter dem dänischen Ratsvorsitz stattfinden wird, soll ein detaillierter Aktionsplan zur Umsetzung dieses Konzepts festgelegt werden.

7 Der Vertrag von Lissabon

Durch den Vertrag von Lissabon, der die Verwaltungszusammenarbeit als neuen Zuständigkeitsbereich für die Europäische Union einführt, erhält die Arbeit des DISPA eine ganz neue Relevanz. Der Vertrag fordert die Organe und Einrichtungen der EU sowie die Mitgliedstaaten zum Ausbau ihrer Zusammenarbeit auf und verweist in diesem Zusammenhang insbesondere auf gemeinsame Aus- und Fortbildungsmaßnahmen.

ΤΟ ΔΙΚΤΥΟ ΔΙΕΥΘΥΝΤΩΝ ΙΝΣΤΙΤΟΥΤΩΝ ΚΑΙ ΣΧΟΛΩΝ ΔΗΜΟΣΙΑΣ ΔΙΟΙΚΗΣΗΣ (DISPA)

1 Πότε ιδρύθηκε

Μετά τα ιστορικά γεγονότα του 1989, οι δημόσιες διοικήσεις στην επανενωμένη Ευρώπη αποφάσισαν να δημιουργήσουν διάφορα δίκτυα αμοιβαίας συνεργασίας και ανταλλαγής ορθών πρακτικών και εμπειριών. Το σημαντικότερα από αυτά είναι το «Ευρωπαϊκό Δίκτυο Δημόσιας Διοίκησης» (EUPAN), το οποίο αποτελείται από τους Γενικούς Διευθυντές Δημόσιας Διοίκησης των κρατών μελών.

Τον Μάιο του 1995, σε συνεδρίαση του EUPAN που διοργανώθηκε στο πλαίσιο της γαλλικής προεδρίας, αποφασίστηκε να κληθούν οι διευθυντές των ινστιτούτων και των σχολών δημόσιας διοίκησης να διοργανώσουν συνεδρίαση μεταξύ τους αργότερα κατά τη διάρκεια έτους.

Η εναρκτήρια αυτή συνεδρίαση, στην οποία παρέστησαν οι διευθυντές των σχολών της Ευρωπαϊκής Ένωσης και των καλούμενων χωρών της Κεντρικής και Ανατολικής Ευρώπης, πραγματοποιήθηκε στις 27 Οκτωβρίου 1995 στις εγκαταστάσεις του Ευρωπαϊκού Ινστιτούτου Δημόσιας Διοίκησης (EIPA) στο Μάαστριχτ.

2 Τρόπος οργάνωσής του

Ευθύς εξ αρχής, το δίκτυο οργανώθηκε σε εντελώς ανεπίσημη βάση, χωρίς καμία υποχρέωση συμμετοχής των διευθυντών, παρότι οι περισσότεροι από αυτούς λαμβάνουν μέρος σε αυτό. Με την πάροδο του χρόνου, οι ανταλλαγές ιδεών πολλαπλασιάστηκαν, όπως και τα διάφορα εξεταζόμενα θέματα, και οι συνεδριάσεις του δικτύου έγιναν πιο τακτικές.

Από το 1997, το κράτος μέλος που ασκεί την εναλλασσόμενη προεδρία της ΕΕ αναλαμβάνει συνήθως τη διοργάνωση συνεδρίασης του DISPA. Από τη γερμανική προεδρία του 2007 και μετά, οι συνεδριάσεις προετοιμάζονται συνήθως από «τρόικα», αποτελούμενη από τις σχολές των χωρών της προηγούμενης προεδρίας, της τρέχουσας προεδρίας και των δύο επόμενων προεδριών. Η Ευρωπαϊκή Σχολή Δημόσιας Διοίκησης συμμετέχει επίσης στο δίκτυο με σκοπό να συμβάλει, ιδίως, στον συντονισμό των δραστηριοτήτων του και στη διασφάλιση, ως έναν βαθμό, της συνέχειάς του.

Το DISPA διατηρεί άτυπες σχέσεις με το EUPAN, χωρίς, ωστόσο, να αποτελεί μέρος των επίσημων δομών του δικτύου.

3 Συμμετέχοντες (σημερινός κατάλογος μελών)

Το μέγεθος του δικτύου διευρύνθηκε αναπόφευκτα παράλληλα με τις διαδοχικές διευρύνσεις της ΕΕ. Πέραν των διευθυντών των σχολών της Ένωσης, οι διευθυντές των γειτονικών χωρών προσκαλούνται επί ad hoc βάσεως. Στο δίκτυο συμμετέχουν επίσης το EIPA, η Ευρωπαϊκή Επιτροπή και, από την ημερομηνία της σύστασής της, το 2005, η Ευρωπαϊκή Σχολή Δημόσιας Διοίκησης.

Τα ινστιτούτα και οι σχολές διαφέρουν πολύ μεταξύ τους ως προς τον ρόλο τους, το καταστατικό τους, την αποστολή και τη χρηματοδότησή τους και ποικίλλουν από εμπορικές ή ημι-εμπορικές οργανώσεις έως σχολές που αποτελούν αναπόσπαστο μέρος της κυβερνητικής δομής. H ποικιλία αυτή δεν περιορίζει, ωστόσο, τη χρησιμότητα της συνεργασίας μεταξύ τους, που είναι σημαντικότατη σε πολλές περιπτώσεις, ούτε επηρεάζει τη δυναμική του δικτύου.

4 Δραστηριότητες του δικτύου

Χάρη στην ανταλλαγή εμπειριών και ορθών πρακτικών που χαρακτηρίζει τις συνεδριάσεις του DISPA, τα μέλη του δικτύου μπόρεσαν, μεταξύ άλλων, να αρχίσουν διάφορες κοινές δραστηριότητες ad hoc ή σε μονιμότερη βάση· αναθέτουν μελέτες, αναπτύσσουν κοινά προγράμματα κατάρτισης, προτείνουν περιόδους πρακτικής εξάσκησης κ.λπ.

Μεταξύ των κυριότερων θεμάτων που εξετάστηκαν κατά τις συνεδριάσεις DISPA περιλαμβάνονται: η μεταρρύθμιση της δημόσιας υπηρεσίας, εκπαιδευτικά και αναπτυξιακά προγράμματα για το ανώτερο προσωπικό και τους διευθύνοντες, νέες μέθοδοι κατάρτισης, το ήθος της δημόσιας υπηρεσίας και η αξιολόγηση των επιπτώσεων των εκπαιδευτικών και αναπτυξιακών προγραμμάτων.

5 Το Μανιφέστο του Στρασβούργου (κείμενο)

Το 2008, υπό τη γαλλική προεδρία, το δίκτυο θέσπισε το εν λόγω «μανιφέστο» με σκοπό να καθορίσει τον συνδετικό ιστό όλων των μελλοντικών δραστηριοτήτων του. Τα μέλη του ανέλαβαν να υιοθετήσουν συστηματικότερη προσέγγιση των εργασιών τους, στο πλαίσιο ιδίως των ιδιαίτερων συνθηκών της ταχύτατα μεταβαλλόμενης δημόσιας διοίκησης, της σταδιακής εξαφάνισης των διαχωριστικών γραμμών μεταξύ του δημόσιου και του ιδιωτικού τομέα, της αυξανόμενης εναλλαγής των δημόσιων υπαλλήλων λόγω της δημογραφικής εξέλιξης και των τάσεων της απασχόλησης, των συνεχώς αυξανόμενων προσδοκιών των πολιτών έναντι των κυβερνήσεων και των διοικητικών τους υπηρεσιών και του μεταβαλλόμενου ρόλου των ανώτατων διοικητικών στελεχών σε ένα ταχύτατα εξελισσόμενο κοινωνικοοικονομικό περιβάλλον.

6 Το ψήφισμα της Βουδαπέστης/Βαρσοβίας (κείμενο)

Με αφετηρία τη νέα δυναμική που προσέδωσε στο δίκτυο το μανιφέστο του Στρασβούργου, τα μέλη του δικτύου αποφάσισαν να ενισχύσουν τη συνεργασία τους με πολύ συγκεκριμένο τρόπο, όπως περιγράφεται στο ψήφισμα που προέκυψε από τις συνεδριάσεις της ουγγρικής και πολωνικής προεδρίας. Κατά τη συνεδρίαση που θα πραγματοποιηθεί τον Μάιο του 2012 υπό την δανική προεδρία, θα εκπονηθεί λεπτομερέστερο σχέδιο δράσης για την εφαρμογή των ιδεών αυτών.

7 Η Συνθήκη της Λισαβόνας (άρθρα της Συνθήκης)

Η συνθήκη της Λισαβόνας προβάλλει περισσότερο από ποτέ το έργο του DISPA, εισάγοντας μια νέα έννοια, την έννοια της «διοικητικής συνεργασίας», που ενθαρρύνει τα θεσμικά όργανα της ΕΕ και τα κράτη μέλη να ενισχύσουν τη συνεργασία τους, και αναφέροντας συγκριμένα τις κοινές δράσεις κατάρτισης ως αποτελεσματικό μέσο για την επίτευξη του σκοπού αυτού.

RED DE DIRECTORES DE INSTITUTOS Y ESCUELAS DE ADMINISTRACIÓN PÚBLICA (DISPA)

1 Cuando se creó

Tras los acontecimientos históricos de 1989, las administraciones públicas de la Europa reunificada decidieron establecer diversas redes para la cooperación mutua y el intercambio de experiencias y buenas prácticas. La más destacable de ellas es la «Red Europea de Administraciones Públicas (EUPAN)», integrada por los directores generales de la administración pública de los Estados miembros.

En mayo de 1995, en una reunión de EUPAN organizada bajo la Presidencia francesa, se decidió solicitar a los directores de los institutos y escuelas de administración pública que organizaran una reunión entre ellos algunos meses más tarde de ese mismo año.

Esa reunión inaugural se celebró el 27 de octubre de 1995 en la sede del Instituto Europeo de Administración Pública (EIPA) en Maastricht, y en ella participaron los directores de las escuelas de la UE y de los llamados países de Europa Central y Oriental.

2 Cómo está organizada

Desde el primer momento la red se organizó de manera totalmente informal, sin imponer ninguna obligación de participación a los directores, aunque la gran mayoría sí acuden a los encuentros. Los intercambios de ideas han ido fructificando, el abanico de temas objeto de discusión se ha ido ampliando y las reuniones de la red se han ido haciendo más regulares con el paso del tiempo.

Desde 1997, el Estado miembro que ocupaba la Presidencia de turno de la UE se encargaba habitualmente de organizar una reunión de DISPA. Desde la Presidencia alemana de 2007, generalmente las reuniones han sido preparadas por una «troika» compuesta por las escuelas de los países de las presidencias pasada y presente y de las dos presidencias siguientes. La Escuela Europea de Administración también está asociada, en particular con el fin de contribuir a la coordinación de las actividades de la red y garantizar cierto grado de continuidad.

DISPA mantiene vínculos informales con EUPAN, a pesar de no ser parte de esa red de estructuras formales.

3 Quién participa (lista actual de miembros)

Inevitablemente, el tamaño de la red ha ido creciendo al hilo de las sucesivas ampliaciones de la UE. Además de los directores de las escuelas de la Unión, se invita a los directores de las de los países vecinos cuando procede. También participan el IEAP, la Comisión Europea y, desde su creación en 2005, la Escuela Europea de Administración.

Los institutos y las escuelas presentan una gran diversidad por lo que respecta a la labor que desempeñan, su situación, su misión y su financiación. Reúnen desde organizaciones comerciales o semicomerciales hasta escuelas que forman parte integral de la estructura pública. Esta diversidad no disminuye la utilidad de su cooperación —considerable en muchos casos—, ni afecta a la dinámica de la red.

4 Qué hace

Gracias al intercambio de experiencias y buenas prácticas que constituye la base de las reuniones de DISPA, sus miembros han logrado, por ejemplo, crear diversas actividades conjuntas ad hoc o de naturaleza más permanente, han encargado estudios, han desarrollado programas de formación comunes, han ofrecido períodos de prácticas, etc.

Entre los grandes temas que han sido abordados durante las reuniones de DISPA cabe citar: reforma de la función pública; iniciativas de formación y de desarrollo de dirigentes y altos directivos; nuevos métodos de formación; principios del servicio público, y evaluación de los resultados de los programas de formación y desarrollo.

5 Manifiesto de Estrasburgo (texto)

En 2008, en el marco de la Presidencia francesa, la red adoptó este «Manifiesto» con el fin de establecer un hilo conductor para sus futuras actividades. Sus miembros se comprometieron a adoptar un enfoque más sistemático para su labor, especialmente en el contexto de la rápida evolución del panorama de la administración pública, la difuminación de las barreras entre los sectores público y el privado, la creciente rotación de los funcionarios públicos al hilo de la evolución demográfica y las tendencias de empleo, las expectativas crecientes de la población con respecto a sus administraciones y gobiernos y el rol cambiante que desempeñan los altos dirigentes en un entorno económico y social en rápida mutación.

6 Resolución de Budapest/Varsovia (texto)

Basándose en el nuevo impulso otorgado a la red tras el Manifiesto de Estrasburgo, sus miembros decidieron reforzar su cooperación de manera muy práctica, según lo expresado en la resolución en la que se plasmaron los resultados de los debates de las reuniones celebradas durante las presidencias húngara y polaca. La reunión que se celebrará en mayo de 2012 bajo la Presidencia danesa retomará un plan de acción más detallado para aplicar esas ideas.

7 Tratado de Lisboa (artículos del Tratado)

El Tratado hace más pertinente que nunca la labor de DISPA, ya que supone la introducción de una nueva competencia denominada «cooperación administrativa», que insta a las instituciones de la UE y a los Estados miembros a intensificar su colaboración, y menciona específicamente actividades de formación comunes como un medio eficaz con tal propósito.

AVALIKU HALDUSE INSTITUUTIDE JA KOOLIDE DIREKTORITE VÕRGUSTIK (DISPA)

1 Loomine

Pärast 1989. aasta ajaloolisi sündmusi on taasühinenud Euroopa riiklikud haldusasutused otsustanud luua vastastikuseks koostööks ning heade tavade ja kogemuste vahetamiseks mitmeid võrgustikke. Nendest tähelepanuväärseim on Euroopa avaliku halduse koostöövõrgustik (EUPAN), mis koosneb liikmesriikide riiklike haldusasutuste peadirektoritest.

1995. aasta mais Prantsusmaa eesistumise ajal korraldatud EUPANi kohtumisel otsustati kutsuda avaliku halduse instituutide ja koolide direktoreid üles omavahel kohtuma veel samal aastal.

Avakohtumine toimus 27. oktoobril 1995 Euroopa Avaliku Halduse Instituudi (EIPA) ruumes Maastrichtis. Sellel osalesid nii ELi koolide direktorid kui ka direktorid nn Kesk- ja Ida-Euroopa riikidest.

2 Korraldus

Võrgustik on algusest peale toiminud mitteametlikus vormis ja selles osaleb enamik direktoritest, kuigi sellist kohustust neil ei ole. Vastastikku on vahetatud hulgaliselt ideid ja võrgustiku kohtumised on aja jooksul muutunud korrapärasemaks nagu ka arutluse all olevad teemad.

Alates 1997. aastast on DISPA kohtumisi korraldanud ELi eesistujariigina tegutsev liikmesriik. Alates Saksamaa 2007. aasta eesistumisest on kohtumisi üldjuhul ette valmistanud nn troika, mis koosneb viimase, tegutseva ja kahe järgneva eesistujariigi koolidest. Tegevusse on kaasatud ka Euroopa Haldusjuhtimise Kool, eelkõige selleks, et aidata kaasa võrgustiku meetmete koordineerimisele ja teatava ühtsuse tagamisele.

DISPA-l on mitteametlikud sidemed EUPANiga, kuulumata seejuures selle võrgustiku ametlikesse struktuuridesse.

3 Osalejad (link liikmete ajakohastatud nimekirjale)

Võrgustik on laienenud ELi järjestikuste laienemiste tempos. Lisaks liidu koolide direktoritele kutsutakse ad hoc põhimõttel osalema naaberriikide koolide direktoreid. Samuti osalevad võrgustikus EIPA, Euroopa Komisjon ja alates oma loomisest 2005. aastal Euroopa Haldusjuhtimise Kool.

Instituudid ja koolid erinevad suuresti oma rolli, staatuse, missiooni ja rahastuse poolest. Tegemist võib olla äriliste või pooläriliste organisatsioonidega või hoopis koolidega, mis on haldusstruktuuri lahutamatud osad. Selline mitmekesisus ei vähenda sugugi nendevahelise koostöö kasutegurit, mis on mitmel juhul märkimisväärne. Samuti ei mõjuta see võrgustiku dünaamikat.

4 Tegevusvaldkonnad

DISPA kohtumistel jagatakse omavahel kogemusi ja parimaid tavasid. Lisaks sellele on liikmetel õnnestunud luua vastavalt vajadusele mitmeid ühismeetmeid. Koostöö on olnud ka püsivam: tellitud on uuringuid, välja töötatud ühiseid koolitusprogramme, pakutud praktikavõimalusi jne.

DISPA kohumistel arutletud olulisematest teemadest võib nimetada järgmisi: avaliku teenistuse reform, kõrgema juhtkonna ja juhtide koolitamine ja arendamine, uued koolitusmeetodid, avaliku teenistuse eetika, koolitus- ja arenguprogrammide mõju hindamine.

5 Strasbourgi manifest (teksti link)

Prantsusmaa eesistumise ajal 2008. aastal võttis võrgustik vastu manifesti, et defineerida oma tulevaste meetmete tarbeks ühine alus. Liikmed kohustusid kasutama oma töös süstemaatilisemat käsitust, võttes eelkõige arvesse avaliku halduse kiiresti muutuvat maastikku, avaliku ja erasektori vaheliste piiride ähmastumist, demograafilistest ja tööhõive suundumustest johtuvat järjest suuremat personalivoolavust, avalikkuse järjest suuremaid ootusi oma valitsuste ja ametiasutuste suhtes ning kõrgemate juhtide muutuvat rolli kiiresti arenevas majandus- ja sotsiaalkliimas.

6 Budapesti/Varssavi resolutsioon (teksti link)

Selleks et kasutada ära Strasbourgi manifestist saadud tõuget, otsustasid võrgustiku liikmed tugevdada oma koostööd väga praktilisel viisil, millest annab tunnistust resolutsioon, mis sündis Ungari ja Poola eesistumise ajal toimunud kohtumiste arutluste tulemusena. 2012. aasta mais Taani eesistumise ajal toimuval kohtumisel tullakse nende ideede elluviimiseks vajaliku üksikasjaliku tegevuskava juurde tagasi.

7 Lissaboni leping (link lepingu artiklitele)

Lissaboni leping muudab DISPA töö olulisemaks kui kunagi varem, sest lepinguga sätestatakse uus nn halduskoostöö pädevus, et julgustada ELi institutsioone ja liikmesriike tugevdama oma koostööd. Lepingus mainitakse konkreetselt ühiseid koolitusmeetmeid kui tõhusat vahendit selle saavutamiseks.

VIRKAMIESKOULUJEN JOHTAJIEN VERKOSTO (NETWORK OF DIRECTORS OF INSTITUTES AND SCHOOLS OF PUBLIC ADMINISTRATION, DISPA)

1 Verkoston perustaminen

Vuoden 1989 historiallisten tapahtumien jälkeen yhdentyneen Euroopan julkishallinnot päättivät perustaa erilaisia verkkoja keskinäistä yhteistyötä ja hyvien toimintatapojen ja kokemusten vaihtoa varten. Näistä verkoista huomattavin on ”julkishallinnon eurooppalainen verkko” (EUPAN), joka koostuu jäsenvaltioiden julkishallinnon pääjohtajista.

Toukokuussa 1995 Ranskan puheenjohtajuuskaudella järjestetyssä EUPAN-tapaamisessa päätettiin pyytää virkamieskoulujen ja -oppilaitosten johtajia kokoontumaan myöhemmin samana vuonna.

Tämä ensimmäinen kokous pidettiin 27. lokakuuta 1995 julkisen hallinnon Eurooppa-instituutin (EIPA) tiloissa Maastrichtissa, ja siihen osallistui koulujen johtajia EU:sta sekä Keski- ja Itä-Euroopan maista.

2 Organisaatio

Alusta alkaen DISPA-verkosto on järjestetty täysin epäviralliselta pohjalta eikä johtajia ole velvoitettu osallistumaan sen toimintaan, vaikka suurin osa heistä siihen osallistuukin. Ajatusten keskinäinen vaihto kukoisti. Ajan mittaan verkosto alkoi kokoontua säännöllisemmin ja myös käsiteltävät aiheet vakiintuivat.

Vuodesta 1997 EU:n puheenjohtajamaana toimiva jäsenvaltio on tavallisesti järjestänyt DISPA-tapaamisen. Saksan vuoden 2007 puheenjohtajakaudesta alkaen kokoukset on yleensä valmistellut ns. troikka, joka koostuu EU:n edellisen, nykyisen ja kahden tulevan puheenjohtajavaltion kouluista. Myös Euroopan unionin henkilöstökoulutuskeskus osallistuu verkostoon edistääkseen erityisesti sen toiminnan koordinointia ja varmistaakseen toiminnan jatkuvuuden.

DISPA:lla on epävirallisia yhteyksiä EUPAN-verkkoon, vaikka se ei olekaan osa EUPAN-verkon virallista rakennetta.

3 Osallistujat (linkki nykyiseen jäsenluetteloon)

DISPA-verkosto on luonnollisesti laajentunut EU:n laajentumisten myötä. EU:ssa toimivien koulujen johtajien lisäksi myös naapurimaiden koulujen johtajia kutsutaan tapaamisiin tapauskohtaisesti. Myös EIPA, Euroopan komissio ja Euroopan unionin henkilöstökoulutuskeskus (perustamisestaan eli vuodesta 2005 alkaen) osallistuvat verkoston toimintaan.

Koulut ja oppilaitokset ovat hyvin erilaisia asemaltaan, tehtäviltään ja rahoitukseltaan. Ne vaihtelevat kaupallisista tai puolittain kaupallisista organisaatioista kouluihin, jotka ovat kiinteä osa hallintorakennetta. Niiden moninaisuus ei kuitenkaan vähennä niiden keskinäisen – usein merkittävän – yhteistyön hyödyllisyyttä eikä vaikuta verkoston dynamiikkaan.

4 Verkoston toiminta

DISPA:n kokoukset perustuvat kokemusten ja parhaiden käytäntöjen vaihtoon, minkä ansiosta sen jäsenet ovat muun muassa voineet toteuttaa useita yhteisiä tilapäisiä tai pysyvämpiäkin toimia, teettää tutkimuksia, kehittää yhteisiä koulutusohjelmia ja järjestää harjoittelujaksoja.

DISPA:n kokouksissa käsiteltyihin tärkeimpiin aiheisiin kuuluvat esimerkiksi seuraavat: julkisten palvelujen uudistaminen, ylimmän johdon ja johtajien koulutus ja kehittyminen, uudet koulutusmenetelmät, julkisen palvelun henki sekä koulutus- ja kehittämisohjelmien vaikutusten arviointi.

5 Strasbourgin manifesti (linkki tekstiin)

Verkosto hyväksyi ”Strasbourgin manifestin” vuonna 2008 Ranskan puheenjohtajakaudella pyrkiessään luomaan yhteisen pohjan tuleville toimilleen. Sen jäsenet sitoutuivat vahvistamaan järjestelmällisemmän lähestymistavan työhönsä, ottaen erityisesti huomioon julkishallinnon nopeasti muuttuvan toimintaympäristön, julkisen ja yksityisen sektorin välisten rajojen hämärtymisen, virkamiesten lisääntyvän vaihtuvuuden väestörakenteen ja työllisyyden kehityssuuntausten vuoksi, kansalaisten yhä suuremmat odotukset hallinnolta ja viranomaisilta sekä ylempien johtajien muuttuvan aseman nopeasti muuttuvassa taloudellisessa ja yhteiskunnallisessa ilmapiirissä.

6 Budapestin/Varsovan päätöslauselma (linkki tekstiin)

Strasbourgin manifestin vauhdittamana verkoston jäsenet päättivät vahvistaa yhteistyötään käytännöllisin keinoin, kuten todetaan Budapestin/Varsovan päätöslauselmassa. Päätöslauselma on tulosta Unkarin ja Puolan puheenjohtajakausina pidetyissä kokouksissa käydyistä keskusteluista. Tanskan puheenjohtajakaudella toukokuussa 2012 pidettävässä kokouksessa on tarkoitus käsitellä yksityiskohtaisempaa toimintasuunnitelmaa näiden ajatusten toteuttamiseksi.

7 Lissabonin sopimus (linkki sopimuksen artikloihin)

Lissabonin sopimuksen myötä DISPA:n työ on merkityksellisempää kuin koskaan, sillä sopimuksessa vahvistetaan uusi toimivallan ala ”hallinnollinen yhteistyö”, jolla kannustetaan EU:n toimielimiä ja jäsenvaltioita kehittämään edelleen yhteistyötään. Yhteinen koulutus mainitaan erityisesti tehokkaana keinona näiden tavoitteiden saavuttamiseksi.

LE RÉSEAU DES DIRECTEURS DES INSTITUTS ET ÉCOLES D’ADMINISTRATION PUBLIQUE (DISPA)

1 Quand le réseau a-t-il été constitué?

À la suite des événements historiques de 1989, les administrations publiques de l’Europe réunifiée ont décidé de mettre en place différents réseaux consacrés à la coopération mutuelle et à l’échange de bonnes pratiques et d’expériences. Le plus remarquable de ces réseaux est le «réseau des administrations publiques européennes» (EUPAN), qui est composé des directeurs généraux des administrations publiques des États membres.

En mai 1995, lors d’une réunion EUPAN organisée dans le cadre de la présidence française, il a été décidé d’inviter les directeurs des instituts et des écoles d’administration publique à se réunir plus tard dans l’année.

Cette réunion inaugurale, rassemblant les directeurs des écoles de l’Union européenne et des pays dits d’Europe centrale et orientale, s’est tenue le 27 octobre 1995 dans les locaux de l’Institut européen d’administration publique (IEAP), à Maastricht.

2 Comment le réseau est-il organisé?

Dès le début, le réseau a fonctionné sur un mode purement informel, la grande majorité des directeurs y prenant part alors qu’ils n’étaient pas tenus de le faire. Au fil du temps, les échanges d’idées se sont multipliés, de même que les thèmes abordés, et le réseau s’est réuni de plus en plus régulièrement.

En règle générale, depuis 1997, chaque État membre exerçant la présidence tournante de l’UE a organisé une réunion DISPA. Depuis la présidence allemande de 2007, les réunions ont, la plupart du temps, été préparées par une «troïka» composée des écoles des pays exerçant les présidences passée et présente ainsi que les deux présidences suivantes. L’École européenne d’administration est également associée au réseau; elle contribue notamment à la coordination des activités du réseau et garantit une certaine continuité.

Le réseau DISPA entretient des liens informels avec EUPAN, sans toutefois faire partie de ses structures formelles.

3 Qui participe au réseau? (lien vers la liste actuelle des membres du réseau)

Le réseau s’est évidemment étoffé au gré des élargissements successifs de l’UE. Outre les directeurs des écoles de l’Union, ceux de pays voisins sont invités sur une base ad hoc. L’IEAP, la Commission européenne et, depuis sa création en 2005, l’École européenne d’administration, participent également au réseau.

Les instituts et les écoles ont des rôles, statuts, missions et modes de financement très variés. Il peut s’agir d’organisations commerciales ou semi-commerciales, ou d’écoles qui font partie intégrante de l’administration publique. Pour autant, cette diversité ne nuit ni à l’utilité de leur coopération, qui est bien souvent intense, ni à la dynamique du réseau.

4 Quelles sont les activités du réseau?

Grâce aux échanges d’expériences et de bonnes pratiques sur lesquels reposent les réunions DISPA, les membres du réseau ont notamment été en mesure d’organiser plusieurs activités communes, sur une base ad hoc ou parfois même plus permanente; ils ont commandé des études, élaboré des programmes communs de formation, proposé des stages, etc.

Parmi les principaux thèmes abordés au cours des réunions DISPA figurent la réforme du service public, l’apprentissage et le développement du personnel d’encadrement supérieur et des dirigeants, de nouvelles méthodes de formation, l’éthique de la fonction publique et l’évaluation des retombées des programmes de formation et de développement.

5 Le manifeste de Strasbourg (lien vers le texte)

En 2008, sous la présidence française, le réseau a adopté ce «manifeste» dans le souci de définir un fil conducteur commun pour ses futures activités. Ses membres se sont engagés à appliquer des méthodes de travail plus systématiques, dans le contexte particulier d’une administration publique en mutation rapide, de la disparition progressive des barrières entre le secteur public et le secteur privé, des renouvellements toujours plus fréquents de fonctionnaires en réponse à l’évolution démographique et à celle de l’emploi, des attentes croissantes de la population à l’égard des gouvernements et des administrations, et de la transformation du rôle de haut dirigeant dans un climat économique et social en rapide évolution.

6 La résolution de Budapest/Varsovie (lien vers le texte)

Portés par le nouvel élan que le manifeste de Strasbourg a donné au réseau, ses membres ont décidé de renforcer leur coopération de manière très concrète, comme en témoigne la résolution adoptée à l’issue des débats menés dans le cadre de leurs réunions sous les présidences hongroise et polonaise. Lors de la réunion qui se tiendra en mai 2012 sous la présidence danoise, un plan d’action plus détaillé pour la mise en œuvre de ces idées sera élaboré.

7 Le traité de Lisbonne (lien vers les articles du traité)

Le travail du réseau DISPA semble plus pertinent que jamais à la lumière du traité, qui introduit une nouvelle compétence, la «coopération administrative», visant à inciter les institutions de l’Union et les États membres à renforcer leur collaboration, et qui désigne spécifiquement les mesures de formation communes comme une manière efficace d’y parvenir.

KÖZIGAZGATÁSI INTÉZETEK ÉS FELSŐOKTATÁSI INTÉZMÉNYEK VEZETŐI HÁLÓZATA (DISPA)

1 Megalakulása

Az 1989-es történelmi jelentőségű eseményeket követően az újraegyesült Európa közigazgatási szervei úgy döntöttek, hogy a kölcsönös együttműködést, valamint a bevált gyakorlatok és tapasztalatok cseréjét elősegítő különböző hálózatokat hoznak létre. A legjelentősebb ezek közül az Európai Közigazgatási Hálózat (EUPAN), amelyet uniós főigazgatók és tagállami közigazgatási vezetők alkotnak.

1995 májusában a francia elnökség ideje alatt rendezett EUPAN ülésen úgy határoztak, hogy felkérik a közigazgatási intézetek és felsőoktatási intézmények igazgatóit, hogy szervezzenek találkozót még abban az évben.

Az alakuló ülésre 1995. október 27-én az Európai Közigazgatási Intézet (EIPA) maastrichti helyiségeiben került sor, és az EU, valamint az úgynevezett közép- és kelet-európai országok felsőoktatási intézményeinek igazgatói vettek részt rajta.

2 Felépítése

A hálózatot kezdetektől fogva kizárólag informális alapon szervezték, és ugyan az igazgatóknak nem kötelességük, legtöbbjük mégis részt vesz a munkában. Az ötletek kölcsönös cseréje fejlődött és az idő múlásával a hálózat ülései rendszeresebbé, a megtárgyalt témák pedig egyre változatosabbá váltak.

1997 óta általában az EU soros elnökségét betöltő tagállam szervezi meg a DISPA ülését. A 2007. évi német elnökség óta az üléseket rendszerint az előző, a jelenlegi és a következő két elnökséget betöltő tagállam iskoláiból álló „trojka” szervezi. Az Európai Közigazgatási Iskola főként a hálózat tevékenységeinek koordinálásában, valamint a folytonosság biztosításában vesz részt.

A DISPA informális kapcsolatokat tart fenn az EUPAN-nal anélkül, hogy a hálózat hivatalos struktúrájának részét képezné.

3 Résztvevők (a tagok jelenlegi listája)

A hálózat szükségszerűen megnőtt az EU egymást követő bővítései nyomán. Az Unió felsőoktatási intézményeinek igazgatói mellett ad hoc jelleggel a szomszédos országok intézményigazgatóit is meghívják. Az EIPA, az Európai Bizottság és 2005-ös megalapítása óta az Európai Közigazgatási Iskola is részt vesz a hálózat munkájában.

Az intézetek és a felsőoktatási intézmények meglehetősen különbözőek szerepüket, státuszukat, küldetésüket és finanszírozásukat tekintve, kereskedelmi és félkereskedelmi szervezetek, valamint a kormányzati struktúra szerves részét képező iskolák. Ez a változatosság azonban nem csökkenti a sok esetben jelentős együttműködésük hatékonyságát és nem befolyásolja a hálózat dinamikáját.

4 Tevékenysége

A tapasztalatok és bevált gyakorlatok cseréjének eredményeként, amely a DISPA üléseinek alapját jelenti, a hálózat tagjai többek között különféle ad hoc vagy állandó jellegű, közös tevékenységet folytatnak, tanulmányokat készítenek, közös képzési programokat fejlesztenek ki, gyakornoki helyeket kínálnak stb.

A DISPA üléseken megvitatott legfontosabb témák közül néhány: közigazgatási reform, a felső vezetés és a vezetők oktatása és képzése, új képzési módszerek, a közszolgálat szellemisége, a képzési és fejlesztési programok hatásának értékelése.

5 A Strasbourg Manifesztum (a szöveg az alábbi honlapon érhető el)

2008-ban a francia elnökség idején a hálózat azért fogadta el ezt a manifesztumot, hogy közös vezérfonalat hozzon létre jövőbeli tevékenységei számára. A hálózat tagjai elkötelezték magukat, hogy munkájuk során szisztematikusabb megközelítést alkalmaznak, különös tekintettel a közigazgatás gyorsan változó arculatára, a köz- és magánszféra közötti akadályok elmosódására, a demográfiai és foglalkoztatási tendenciákat figyelembe véve a köztisztviselők bevételének növekedésére, a társadalom saját kormányaikkal és hatóságaikkal szemben támasztott egyre növekvő elvárásaira, a magas beosztású vezetők változó szerepére a gyorsan alakuló gazdasági és társadalmi kontextusban.

6 Budapest/Varsó Határozat (a szöveg az alábbi honlapon érhető el)

A Strasbourg Manifesztum révén nyert további lendületre építve a hálózat tagjai úgy határoztak, hogy gyakorlati megoldások révén erősítik együttműködésüket, amely már a magyar és a lengyel elnökség idején tartott üléseiken folytatott megbeszélések eredményeképp megfogalmazott határozatban is szerepelt. A 2012 májusában a dán elnökség ideje alatt megrendezésre kerülő ülés során ezen ötletek végrehajtására vonatkozó részletesebb cselekvési tervet fognak megvitatni.

7 A Lisszaboni Szerződés (a Szerződés cikkei az alábbi honlapon érhetők el)

A DISPA munkája most még aktuálisabb, mint valaha, mivel bevezeti az „igazgatási együttműködés” elnevezésű új kompetenciát, amely az uniós intézményeket és tagállamokat együttműködésük továbbfejlesztésére ösztönzi, továbbá az ennek eléréséhez szükséges közös képzési tevékenységeket tartalmaz.

LA RETE DEI DIRETTORI DEGLI ISTITUTI E DELLE SCUOLE DELLA PUBBLICA AMMINISTRAZIONE (DISPA)

1 Quando è stata istituita

In seguito agli storici eventi del 1989, le pubbliche amministrazioni dell'Europa riunificata hanno deciso di creare una serie di reti per la cooperazione reciproca e lo scambio di buone pratiche e di esperienze. La più importate tra queste è la "Rete europea della pubblica amministrazione" (EUPAN), composta dai direttori generali della pubblica amministrazione degli Stati membri.

Nel maggio del 1995 è stato deciso, in occasione di una riunione dell'EUPAN promossa dalla presidenza francese, di incaricare i direttori degli istituti e delle scuole della pubblica amministrazione di organizzare un incontro tra di loro verso la fine dell'anno.

L'incontro si è svolto il 27 ottobre del 1995 presso l'Istituto europeo di amministrazione pubblica (EIPA) a Maastricht e vi hanno partecipato i direttori delle scuole dell'UE e dei paesi dell'Europa centrale ed orientale.

2 Come è organizzata

Sin dall'inizio la rete è stata organizzata su base puramente informale, senza alcun obbligo di partecipazione da parte dei direttori, sebbene la maggior parte di essi vi prenda parte. Con il passare del tempo sono aumentati gli scambi di idee, oltre che la varietà dei temi affrontati, e gli incontri hanno assunto una cadenza più regolare.

Dal 1997 è prassi comune che lo Stato membro che detiene la presidenza di turno dell'UE organizzi una riunione della DISPA. A partire dalla presidenza tedesca del 2007, le riunioni sono state solitamente preparate da una "troika" composta dalle scuole del paese incaricato della presidenza di turno, del suo predecessore e dei due successori. Anche la Scuola europea di amministrazione partecipa, in particolare per coordinare le attività della rete e garantire la continuità.

La DISPA mantiene rapporti informali con l'EUPAN senza far parte delle sue strutture formali.

3 Chi partecipa ((link to current list of members)

La rete si è inevitabilmente ampliata con i successivi allargamenti dell'UE. Oltre ai direttori delle scuole dell'UE, partecipano, ove opportuno, anche i direttori dei paesi limitrofi. Sono inoltre rappresentate l'EIPA, la Commissione europea e, dalla sua creazione nel 2005, la Scuola europea di amministrazione.

Gli istituti e le scuole sono molto diversi in termini di ruolo, status, mandato e finanziamenti: vanno dalle organizzazioni commerciali o semicommerciali alle scuole che formano parte integrante della struttura di governo. Questa varietà non riduce tuttavia l'utilità della cooperazione tra i membri (che in molti casi è considerevole), né incide sulle dinamiche della rete.

4 Cosa fa

Attraverso lo scambio di buone pratiche e di esperienze che caratterizza le riunioni della DISPA, i membri hanno potuto avviare una serie di attività congiunte su base ad hoc o permanente; hanno inoltre commissionato studi, elaborato programmi comuni di formazione, offerto tirocini, ecc.

Tra gli argomenti principali affrontati nel corso delle riunioni figurano: la riforma del servizio pubblico, percorsi di apprendimento e sviluppo per alti dirigenti e alti rappresentanti, nuovi metodi di formazione, etica del servizio pubblico, valutazione dell'impatto dei programmi di formazione e sviluppo.

5 Il manifesto di Strasburgo (link to text)

Nel 2008, sotto la presidenza francese, la rete ha adottato questo "manifesto" con l'obiettivo di delineare un percorso comune per le sue attività future. I suoi membri si sono impegnati ad attuare un approccio più sistematico in sede operativa, soprattutto a fronte dei mutamenti cui va incontro la pubblica amministrazione, della graduale scomparsa della distinzione tra settore pubblico e privato, del crescente ricambio del personale per cause demografiche e occupazionali, delle maggiori aspettative dei cittadini nei confronti dei governi e delle amministrazioni e del nuovo ruolo svolto dagli alti dirigenti in un clima economico e sociale in rapida evoluzione.

6 La risoluzione di Budapest/Varsavia (link to text)

Prendendo spunto dal nuovo impulso conferito dal manifesto di Strasburgo, i membri della rete hanno deciso di rafforzare la loro cooperazione in maniera decisamente pratica, come descritto nella risoluzione emersa dalle riunioni organizzate sotto la presidenza ungherese e quella polacca. La riunione che si terrà nel maggio del 2012 sottola presidenza danese elaborerà un piano d'azione più dettagliato per l'attuazione di tali idee.

7 Il trattato di Lisbona (link to Treaty articles)

Il trattato di Lisbona sottolinea ancora di più l'importanza del ruolo svolto dalla DISPA, introducendo il concetto di "cooperazione amministrativa" per incoraggiare le istituzioni dell'UE e gli Stati membri a rafforzare la loro collaborazione, e citando in particolare le azioni comuni di formazione come strumento efficace a tal fine.

VIEŠOJO ADMINISTRAVIMO INSTITUTŲ IR MOKYKLŲ DIREKTORIŲ TINKLAS

1 Įkūrimas

Po istorinių 1989 m. įvykių iš naujo susivienijusioje Europoje viešojo administravimo institucijos nusprendė kurti įvairius tinklus, skirtus tarpusavio bendradarbiavimui ir keitimuisi gerąja patirtimi. Žinomiausias – Europos viešojo administravimo tinklas (EVAT), kurio nariai – valstybių narių viešojo administravimo institucijų generaliniai direktoriai.

1995 m. gegužės mėn. EVAT susitikime, kurį organizavo ES pirmininkaujanti Prancūzija, nuspręsta prašyti viešojo administravimo institutų ir mokyklų direktorių iki metų pabaigos susirinkti į posėdį.

1995 m. spalio 27 d. Mastrichte esančio Europos viešojo administravimo instituto patalpose surengtame įžanginiame posėdyje dalyvavo ES ir Centrinės ir Rytų Europos šalių mokyklų direktoriai.

2 Struktūra

Iš pat pradžių tinklas veikė neformaliai ir direktoriai neprivalėjo jame dalyvauti, nors dauguma jų į posėdžius atvykdavo. Per posėdžius buvo gausiai keičiamasi idėjomis ir ilgainiui tinklo posėdžiai pradėti rengti reguliariai, juose aptariamos įvairios temos.

Nuo 1997 m. viešojo administravimo institutų ir mokyklų direktorių tinklo posėdį paprastai surengia pagal rotacijos principą ES pirmininkaujanti valstybė narė. 2007 m. pirmininkaujant Vokietijai įtvirtinta praktika, kad posėdžius bendrai rengia pirmininkavusių šalių, tuo metu pirmininkaujančios ir dviejų ateityje pirmininkausiančių šalių mokyklų atstovai. Į tinklo veiklą taip pat įtraukta Europos administravimo mokykla, padedanti derinti tinklo veiklą ir užtikrinti jos tęstinumą.

Viešojo administravimo institutų ir mokyklų direktorių tinklas palaiko neformalius ryšius su EVAT, kuris į formalią tinklo struktūrą nėra įtrauktas.

3 Dalyviai (link to current list of members)

Į ES įstojus naujoms valstybėms narėms neišvengiamai plečiasi ir tinklas. Be posėdžiuose dalyvaujančių Sąjungos mokyklų direktorių, ad hoc pagrindu į posėdžius kviečiami ir kaimyninių šalių mokyklų direktoriai. Taip pat dalyvauja EVAI, Europos Komisija ir 2005 m. įkurta Europos administravimo mokykla.

Institutų ir mokyklų vaidmuo, statusas, misija ir finansavimas labai skiriasi. Tai gali būti komercinės ar pusiau komercinės mokyklos, taip pat jos gali būti neatskiriama vyriausybės struktūros dalis. Tačiau dėl mokyklų įvairovės bendradarbiavimo nauda nemažėja, kuri daugeliu atvejų yra didelė, taip pat nedaromas poveikis tinklo dinamikai.

4 Veikla

Tinklo nariams keičiantis patirtimi ir geriausia praktika, pradėta ad hoc arba nuolatinio pobūdžio įvairi bendra veikla, užsakyti tyrimai, parengtos bendros mokymo programos, siūlomos stažuotės ir pan.

Tinklo posėdžiuose aptariamos šios pagrindinės temos: valstybės tarnybos reforma, aukščiausiojo lygio vadovybės ir vadovų mokymasis ir tobulėjimas, nauji mokymo metodai, valstybės tarnybos etosas, mokymo ir tobulinimo programų poveikio vertinimas.

5 Strasbūro manifestas (link to text)

2008 m. ES pirmininkaujant Prancūzijai tinklas šį manifestą priėmė siekdamas nustatyti veiklos ateityje bendrumą. Tinklo nariai įsipareigojo laikytis sistemingesnio požiūrio į darbą, visų pirma labiau atsižvelgti į sparčiai kintančias viešojo administravimo sąlygas, nykstančią ribą tarp viešojo ir privačiojo sektoriaus, didesnę valstybės tarnautojų kaitą dėl demografinių ir užimtumo tendencijų, didesnius visuomenės lūkesčius vyriausybės ir administravimo institucijų atžvilgiu, kintantį aukščiausio lygmens vadovų vaidmenį besikeičiančiomis ekonominėmis ir socialinėmis sąlygomis.

6 Budapešto / Varšuvos rezoliucija (link to text)

Remdamiesi Strasbūro manifesto tinklui suteiktu papildomu impulsu, tinklo nariai nusprendė praktinėmis priemonėmis stiprinti bendradarbiavimą, kaip nurodyta rezoliucijoje, kuri yra per posėdžius, surengtus pirmininkaujant Vengrijai ir Lenkijai, vykusių diskusijų rezultatas. 2012 m. gegužės mėn. pirmininkaujant Danijai vyksiančiame posėdyje bus parengtas išsamesnis veiksmų planas šioms idėjoms įgyvendinti.

7 Lisabonos sutartis (link to Treaty articles)

Įsigaliojus Lisabonos sutarčiai tinklo darbas tampa dar svarbesnis, nes nustatyta nauja kompetencija – administracinis bendradarbiavimas. Taip siekiama, kad ES institucijos ir valstybės narės toliau plėtotų tarpusavio bendradarbiavimą. Veiksminga konkreti priemonė šiam tikslui pasiekti – bendros mokymo programos.

VALSTS PĀRVALDES INSTITŪTU UN SKOLU DIREKTORU (DISPA) TĪKLS

1 Tīkla izveidošana

Pēc 1989. gada vēsturiskajiem notikumiem valsts pārvaldes iestādes atkal apvienotajā Eiropā nolēma izveidot dažādus tīklus savstarpējai sadarbībai un labas prakses un pieredzes apmaiņai. Nozīmīgākais no tiem ir "Eiropas valsts pārvaldes iestāžu tīkls" (EUPAN), ko veido dalībvalstu ģenerāldirektori valsts pārvaldes jomā.

Francijas prezidentūras ietvaros 1995. gada maijā rīkotajā EUPAN sanāksmē tika nolemts lūgt valsts pārvaldes institūtu un skolu direktoriem vēlāk tajā pašā gadā sarīkot savstarpēju sanāksmi.

Atklāšanas sanāksme notika 1995. gada 27. oktobrī Eiropas Publiskās administrācijas institūta (EIPA) telpās Māstrihtā, un tajā piedalījās direktori no skolām ES un tā sauktajās Centrāleiropas un Austrumeiropas valstīs.

2 Tīkla organizācija

No paša sākuma tīkls ir organizēts pilnīgi neformāli, bez pienākuma direktoriem piedalīties, kaut gan lielākā daļa piedalās. Uzplauka savstarpēja ideju apmaiņa un tīkla sanāksmes laika gaitā kļuva regulārākas, pieauga arī apspriesto tēmu dažādība.

Kopš 1997. gada DISPA sanāksmi parasti organizē dalībvalsts, kura ir rotējošā ES prezidentvalsts. Kopš Vācijas prezidentūras 2007. gadā sanāksmes parasti sagatavoja "troika", kurā ietilpa iepriekšējo, pašreizējās un divu turpmāko prezidējošo valstu skolas. Eiropas Administrācijas skola arī ir iesaistīta, jo īpaši, lai palīdzētu koordinēt tīkla darbības un nodrošinātu noteiktu nepārtrauktības pakāpi.

DISPA ir neformālas saiknes ar EUPAN, neietilpstot šā tīkla oficiālajās struktūrās.

3 Tīkla dalībnieki (saite uz pašreizējo dalībnieku sarakstu)

Tīkla apmērs ir nenovēršami palielinājies, ņemot vērā ES secīgās paplašināšanās kārtas. Papildus Savienības skolu direktoriem uz ad hoc pamata tiek pieaicināti kaimiņvalstu skolu direktori. Piedalās arī EIPA, Eiropas Komisija un kopš tās izveides 2005. gadā – Eiropas Administrācijas skola.

Institūti un skolas ļoti atšķiras savas lomas, statusa, mērķa un finansējuma ziņā. Tās var būt gan komerciālas vai puskomerciālas organizācijas, gan skolas, kas ir valdības struktūras neatņemama sastāvdaļa. Tomēr šī dažādība nemazina to savstarpējās sadarbības noderīgumu, kas daudzos gadījumos ir vērā ņemams, un neietekmē tīkla dinamiku.

4 Tīkla darbība

Pieredzes un labākās prakses apmaiņas rezultātā, kas ir DISPA sanāksmju pamats, tā dalībnieki cita starpā ir spējuši uzsākt dažādus kopīgus pasākumus uz ad hoc vai pat pastāvīgāka pamata, ir pasūtījuši pētījumus, izstrādājuši kopīgas mācību programmas, piedāvājuši mācību prakses utt.

Dažas no pamattēmām, kas ir izskatītas DISPA sanāksmēs, ir valsts dienesta reforma, augstākā līmeņa pārvaldnieku un vadītāju izglītība un attīstība, jaunas mācību metodes, valsts dienesta etoss, mācību un attīstības programmu ietekmes novērtējums.

5 Strasbūras manifests (saite uz tekstu)

Francijas prezidentūras ietvaros 2008. gadā tīkls pieņēma šo "manifestu", cenšoties nodrošināt vienotu ievirzi tā turpmākajām darbībām. Tīkla dalībnieki apņēmās izmantot sistemātiskāku pieeju savam darbam, jo īpaši ņemot vērā strauji mainīgo situāciju valsts pārvaldē, publiskā un privātā sektora nodalījuma saplūšanu, ierēdņu arvien lielāko nomaiņu demogrāfijas un nodarbinātības tendenču rezultātā, sabiedrības arvien augstākās prasības pret valdību un pārvaldi, kā arī augstākā līmeņa vadītāju lomas pārmaiņas ekonomikas un sociālajā klimatā, kas ātri attīstās.

6 Budapeštas/Varšavas rezolūcija (saite uz tekstu)

Izmantojot par pamatu papildu stimulu, ko tīkls guva Strasbūras manifesta rezultātā, tā dalībnieki nolēma pastiprināt savu sadarbību ļoti praktiskos veidos, kā pausts rezolūcijā, kura tapa diskusiju rezultātā dalībnieku sanāksmēs Ungārijas un Polijas prezidentūru laikā. Sanāksmē, kas Dānijas prezidentūras ietvaros notiks 2012. gada maijā, uzmanība tiks atkal pievērsta sīkāk izstrādātam rīcības plānam šo ideju īstenošanai.

7 Lisabonas līgums (saite uz Līguma pantiem)

Līgums padara DISPA darbu svarīgāku nekā jebkad agrāk, ieviešot jaunu kompetenci – "administratīvo sadarbību" –, kas rosina ES iestādes un dalībvalstis vairāk attīstīt savu sadarbību, un īpaši pieminot kopējos mācību pasākumus kā efektīvu līdzekli šā mērķa sasniegšanai.

IN-NETWERK TA’ DIRETTURI TA’ ISTITUTI U SKEJJEL TAL-AMMINISTRAZZJONI PUBBLIKA (DISPA)

1 Meta twaqqaf

Wara l-avvenimenti storiċi tal-1989, l-amministrazzjonijiet pubbliċi fl-Ewropa magħquda mill-ġdid iddeċidew li jistabbilixxu diversi netwerks għall-kooperazzjoni reċiproka u l-iskambju ta’ esperjenza u ta’ prassi tajba. L-aktar netwerk notevoli fost dawn huwa n-“Netwerk Ewropew tal-Amministrazzjoni Pubblika” (European Public Administration Network - EUPAN) li huwa magħmul mid-Diretturi Ġenerali għall-amministrazzjoni pubblika fl-Istati Membri.

F’Mejju 1995, f’laqgħa tal-EUPAN organizzata taħt il-Presidenza Franċiża, ġie deċiż li d-diretturi tal-istituti u l-iskejjel tal-amministrazzjoni pubblika jintalbu sabiex jorganizzaw laqgħa bejniethom aktar tard dik is-sena.

Din il-laqgħa inawgurali saret fis-27 ta’Ottubru 1995 fl-uffiċċji tal-Istitut Ewropew tal-Amministrazzjoni Pubblika (European Institute for Public Administration - EIPA) f’Maastricht u għaliha attendew id-Diretturi tal-iskejjel fl-UE u l-pajjiżi tal-Ewropa hekk imsejħa ċentrali u tal-lvant.

2 Kif jiġi organizzat

Mill-bidu, in-netwerk ġie organizzat fuq bażi purament informali mingħajr ebda obbligu impost fuq id-Diretturi li jieħdu sehem, għalkemm il-maġġoranza l-kbira minnhom għamlu dan. L-iskambju reċiproku tal-ideat mexa ‘l quddiem u l-laqgħat tan-netwerk bdew maż-żmien isiru b’mod aktar regolari, kif għamlet il-varjetà ta’ temi li ġew diskussi.

Normalment, sa mill-1997, l-Istat Membru li jkollu l-Presidenza rotanti tal-UE jorganizza laqgħa ta’ DISPA. Sa minn zmien il-Presidenza Ġermaniża tal-2007, il-laqgħat ġeneralment jiġu ppreparati minn "trojka" magħmula mill-iskejjel minn dawk il-pajjiżi li kellhom il-Presidenza l-aħħar, dak li għandu l-Presidenza fil-preżent, u miż-żewġ pajjiż li jmisshom ikollhom il-Presidenza. L-Iskola Ewropea tal-Amministrazzjoni hija wkoll assoċjata, notevolment billi tikkontribwixxi lejn il-koordinazzjoni tal-attivitajiet tan-netwerk u biex jiġi żgurat grad ta’ kontinwità.

DISPA għandha rabtiet informali ma’ EUPAN mingħajr ma hi parti mill-istrutturi formali tan-netwerk.

3 Min jieħu parti (link għal-lista ta' membri preżenti)

Id-daqs tan-network inevitabbilment kiber hekk kif darba wara l-oħra kien hemm tkabbir tal-UE. Barra mid-Diretturi tal-iskejjel fl-Unjoni, dawk minn pajjiżi ġirien huma mistiedna fuq bażi ad hoc. EIPA, il-Kummissjoni Ewropea u, sa mill-ħolqien tagħha fl-2005, l-Iskola Ewropea tal-Amministrazzjoni jipparteċipaw ukoll.

L-istituti u l-iskejjel huma varjati ħafna fejn jidħol ir-rwol tagħhom, l-istatus, il-missjoni u l-finanzjament. Dawn ivarjaw minn organizzazzjonijiet kummerċjali jew semi-commercial għal skejjel li huma parti integrali mill-istruttura tal-gvern. Din il-varjetà madankollu la ċċekken l-utilità tal-kooperazzjoni ta’ bejniethom, li f’ħafna każi tkun konsiderevoli, u lanqas ma taffettwa d-dinamika tan-netwerk.

4 X’jagħmel

Bħala riżultat tal-iskambji tal-esperjenza u l-aħjar prattiċi li jiffurmaw il-bażi tal-laqgħat ta’ DISPA, il-membri tagħha, fost affarijiet oħra, setgħu iwaqqfu diversi attivitajiet konġunti fuq bażi ad hoc jew anke fuq waħda aktar permanenti, ikkommissjonaw studji, żviluppaw programmi ta’ taħriġ komuni, offrew apprendistati, u affarijiet oħra smili.

Xi wħud mit-temi prinċipali li ġew trattati matul laqgħat tad-DISPA huma: ir-riforma tas-servizz pubbliku, it-tagħlim u l-iżvilupp ta’ management għoli u ta’ mexxejja, metodi ġodda ta’ taħriġ, ethos ta’ servizz pubbliku, l-evalwazzjoni tal-impatt tat-taħriġ u l-programmi ta’ żvilupp.

5 Il-Manifest ta’ Strasburgu (link għat-test)

Fl-2008 taħt il-Presidenza Franċiża, in-netwerk adotta dan il-“manifest” fi sforz biex tiġi pprovduta linja komuni għall-attivitajiet futuri tagħha. Il-membri tiegħu impenjaw ruħhom li jadottaw approċċ aktar sistematiku għax-xogħol tagħhom, partikolarment fl-isfond tax-xenarju tal-amministrazzjoni pubblika li qed jinbidel bil-ħeffa, tal-fatt li l-konfini bejn is-settur pubbliku u dak privat qed isiru dejjem anqas ċari, iż-żieda ta’ bdil ta’ uffiċjali pubbliċi minħabba xejriet demografiċi u li jolqtu l-impjiegi, l-aspettattivi dejjem jiżdiedu tal-pubbliku fil-konfront tal-gvernijiet u l-amministrazzjonijiet tagħhom, u r-rwol dejjem jinbidel ta’ mexxejja għolja f’atmosfera ekonomika u soċjal li qed tevolvi b’ħeffa.

6 Ir-riżoluzzjoni Budapest/Varsavja (link għat-test)

Fuq il-pedament tal-ispinta addizzjonali li kiseb in-netwerk mill-Manifest ta’ Strasburgu, il-membri tiegħu iddeċidew li jsaħħu l-kooperazzjoni tagħhom f’modi prattiċi ħafna, kif espress fir-riżoluzzjoni li ħarġet minn diskussjonijiet fil-laqgħat tagħhom taħt il-Presidenza Ungeriża u dik Pollakka. Il-laqgħa li għandha ssir f’Mejju 2012 taħt tal-Presidenza Daniża se tissarraf fi pjan ta’ azzjoni aktar ddettaljat għall-implimentazzjoni ta’ dawn l-ideat.

7 It-Trattat ta’ Lisbona (link għall-artikoli tat-Trattat)

Dan jagħmel il-ħidma tad-DISPA aktar rilevanti minn qatt qabel, hekk kif idaħħal kompetenza ġdida msejħa “kooperazzjoni amministrattiva” li tħeġġeġ lill-istituzzjonijiet tal-UE u lill-Istati Membri biex ikomplu jiżviluppaw il-kollaborazzjoni tagħhom, u jsemmi speċifikament azzjonijiet komuni ta’ taħriġ bħala mezz effettiv biex jintlaħaq dan.

HET NETWERK VAN DIRECTEURS VAN INSTITUTEN EN SCHOLEN VOOR BESTUURSKUNDE (DISPA)

1 Wanneer werd het netwerk opgericht?

Na de historische gebeurtenissen van 1989 besloten de overheidsdiensten in het herenigde Europa om verschillende netwerken op te richten om wederzijdse samenwerking en de uitwisseling van goede praktijken en ervaringen tot stand te brengen. Het meest bekende van die netwerken is het Netwerk van Europese overheidsdiensten (EUPAN), dat bestaat uit de directeurs-generaal van de overheidsdiensten in de lidstaten.

In mei 1995 werd op een bijeenkomst van EUPAN die onder Frans voorzitterschap werd georganiseerd, besloten om de directeurs van de instituten en scholen voor bestuurskunde te vragen om later dat jaar een onderlinge bijeenkomst te organiseren.

De allereerste bijeenkomst vond plaats op 27 oktober 1995 in de lokalen van het Europees Instituut voor bestuurskunde (EIPA) in Maastricht en werd bijgewoond door de directeurs van scholen in de EU en de landen in Midden- en Oost-Europa.

2 Hoe is het netwerk georganiseerd?

Vanaf het begin is het netwerk louter informeel georganiseerd. De directeurs zijn niet verplicht deel te nemen, hoewel de meesten van hen dat wel doen. De wederzijdse uitwisselingen van ideeën kenden succes en mettertijd kwam het netwerk steeds regelmatiger bijeen, met steeds meer thema's op de agenda.

Sedert 1997 worden de DISPA-bijeenkomsten meestal georganiseerd door de lidstaat die het wisselende voorzitterschap van de EU bekleedt. Sedert het Duitse voorzitterschap van 2007 worden de bijeenkomsten gewoonlijk voorbereid door een trojka, bestaande uit de scholen in de landen van het vorige, het huidige en de twee volgende voorzitterschappen. Ook de Europese School voor bestuurskunde is met het netwerk geassocieerd. Zij levert een bijdrage aan de coördinatie van de activiteiten en garandeert de continuïteit.

DISPA heeft informele contacten met EUPAN, maar maakt geen deel uit van de formele structuren van dat netwerk.

3 Wie neemt deel? (link to current list of members)

Het netwerk is uiteraard gegroeid bij de opeenvolgende uitbreidingen van de EU. Er nemen niet alleen directeurs van scholen in de Unie deel, maar op ad-hocbasis worden ook directeurs van scholen in de buurlanden uitgenodigd. Daarnaast nemen ook het EIPA, de Europese Commissie en, sedert haar oprichting in 2005, de Europese School voor bestuurskunde aan het netwerk deel.

De instituten en scholen zijn erg uiteenlopend wat hun rol, status, opdracht en financiering betreft. Het gaat van commerciële of semi-commerciële organisaties tot scholen die integrerend onderdeel uitmaken van de overheidsstructuur. Dit doet echter niet af aan het nut van onderlinge samenwerking, dat in veel gevallen zeer groot is, of aan de dynamiek van het netwerk.

4 Wat doet het netwerk?

Als gevolg van de uitwisselingen van ervaringen en beste praktijken, die het uitgangspunt vormen van de DISPA-bijeenkomsten, hebben de leden onder meer verschillende gezamenlijke activiteiten opgezet op ad hoc of een meer permanente basis, studies besteld, gemeenschappelijke opleidingsprogramma's ontwikkeld, stages aangeboden enz.

Enkele van de belangrijkste thema's die tijdens DISPA-bijeenkomsten aan bod zijn gekomen: hervorming van de overheidsdienst, opleiding en ontwikkeling voor hogere managers en leidinggevenden, nieuwe opleidingsmethoden, ethiek in de overheidsdienst, de evaluatie van het effect van opleidings- en ontwikkelingsprogramma's.

5 Het manifest van Straatsburg (link to text)

In 2008 nam het netwerk dit manifest aan onder het Franse voorzitterschap, met de bedoeling richtsnoeren vast te stellen voor zijn toekomstige activiteiten. De leden verbonden er zich toe in hun werk een meer systematische aanpak te volgen, vooral nu de overheidsdiensten snel veranderen, de grenzen tussen de publieke en de private sector vervagen, het personeelsverloop bij de ambtenaren toeneemt als gevolg van de demografische ontwikkelingen en de toestand van de arbeidsmarkt, het grote publiek steeds meer verwacht van de regering en overheidsdiensten, en de rol van hogere leidinggevenden verandert in een snel evoluerend economisch en sociaal klimaat.

6 De resolutie van Boedapest/Warschau (link to text)

Het manifest van Straatsburg gaf het netwerk een nieuwe impuls en de leden besloten om hun samenwerking op heel praktische manieren te versterken. Na besprekingen op de bijeenkomsten onder het Hongaarse en het Poolse voorzitterschap werd deze intentie in een resolutie opgenomen. Op de bijeenkomst die in mei 2012 onder het Deense voorzitterschap zal worden gehouden, zal er een meer gedetailleerd actieplan voor de tenuitvoerlegging van deze ideeën worden opgesteld.

7 Het Verdrag van Lissabon (link to Treaty articles)

Dit verdrag maakt het werk van DISPA relevanter dan ooit, aangezien het een nieuwe bevoegdheid invoert, namelijk „administratieve samenwerking”, waardoor de EU-instellingen en lidstaten worden aangemoedigd om hun samenwerking verder te ontwikkelen. Gemeenschappelijke opleidings- en ontwikkelingsregelingen worden specifiek genoemd als een doeltreffend middel om die doelstelling te bereiken.

SIEĆ DYREKTORÓW INSTYTUTÓW I SZKÓŁ ADMINISTRACJI PUBLICZNEJ (DISPA)

1 Kiedy została utworzona

W następstwie historycznych wydarzeń, które miały miejsce w 1989 r., organy administracji publicznej w zjednoczonej Europie postanowiły utworzyć różne sieci wzajemnej współpracy oraz wymiany dobrych praktyk i doświadczeń. Najważniejszą z nich jest „europejska sieć administracji publicznej” (EUPAN), która składa się z dyrektorów generalnych właściwych w sprawach administracji publicznej w państwach członkowskich.

W maju 1995 r., na posiedzeniu EUPAN zorganizowanym przez prezydencję francuską, postanowiono zwrócić się do dyrektorów poszczególnych instytutów i szkół administracji publicznej, by zorganizowali spotkanie we własnym gronie jeszcze w tym samym roku.

Inauguracyjne posiedzenie odbyło się w dniu 27 października 1995 r. w siedzibie Europejskiego Instytutu Administracji Publicznej (EIPA) w Maastricht; wzięli w nim udział dyrektorzy szkół w UE i tzw. krajach Europy Środkowej i Wschodniej.

2 Jak jest zorganizowana

Od samego początku sieć była zorganizowana w sposób czysto nieformalny, a dyrektorzy nie mieli obowiązku uczestnictwa w niej, jednak większość z nich zdecydowała się uczestniczyć. Stopniowo rozwinęła się wzajemna wymiana poglądów, a posiedzenia w ramach sieci były coraz bardziej regularne, wzrastała również różnorodność poruszanych kwestii.

Od 1997 r. posiedzenie DISPA organizowało zwykle państwo sprawujące rotacyjnie prezydencję UE. Począwszy od prezydencji niemieckiej w 2007 r. posiedzenia są zasadniczo przygotowane przez „trojkę ” złożoną z przedstawicieli szkół z państw sprawujących poprzednią, bieżącą i kolejną prezydencję. Z siecią powiązana jest również Europejska Szkoła Administracji, przede wszystkim w celu zapewnienia wkładu w koordynację działań prowadzonych w ramach sieci oraz zapewnienia ciągłości.

DISPA ma nieformalne kontakty z EUPAN, jednak nie jest elementem formalnych struktur tej sieci.

3 Kto uczestniczy w sieci (link do obecnego wykazu członków)

Sieć powiększała się w sposób naturalny wraz z każdym kolejnym rozszerzeniem UE. Oprócz dyrektorów szkół w Unii do udziału w sieci zaproszeni są na zasadzie ad hoc dyrektorzy szkół z krajów sąsiadujących. W sieci uczestniczą również EIPA, Komisja Europejska, a od czasu jej utworzenia w 2005 r. również Europejska Szkoła Administracji.

Instytuty i szkoły są bardzo zróżnicowane pod względem ich roli, statusu, misji i finansowania, począwszy od organizacji komercyjnych lub częściowo komercyjnych, a skończywszy na szkołach, które stanowią integralną część struktur rządowych. Ta różnorodność nie zmniejsza jednak korzyści płynących ze współpracy między nimi, które w wielu przypadkach są znaczące, ani nie ma negatywnego wpływu na dynamikę sieci.

4 Co robi sieć

W wyniku wymiany doświadczeń i najlepszych praktyk, które stanowią podstawę posiedzeń DISPA, jej członkowie byli między innymi w stanie podjąć różne wspólne działania w doraźnej, a niekiedy nawet bardziej trwałej formie, zlecili przeprowadzenie badań, opracowali wspólne programy szkoleniowe, zaoferowali staże itp.

Niektóre z głównych tematów posiedzeń DISPA to: reforma służby publicznej, szkolenie i rozwój kierownictwa wyższego szczebla i kadry zarządzającej, nowe metody szkoleniowe, etos służby publicznej, ocena skutków programów szkoleń i rozwoju.

5 Manifest ze Strasburga (link do tekstu)

W 2008 r. podczas francuskiej prezydencji sieć przyjęła ten „manifest” w celu wytyczenia wspólnego kierunku jej przyszłych działań. Jej członkowie zobowiązali się do przyjęcia bardziej systematycznego podejścia do prac prowadzonych ramach sieci, szczególnie w kontekście szybko zmieniającej się sytuacji w administracji publicznej, kwestii zatarcia barier między sektorem publicznym i prywatnym, coraz większej rotacji w służbie publicznej ze względu na zmiany demograficzne i tendencje na rynku pracy, coraz wyższych oczekiwań obywateli wobec swoich rządów i administracji, a także zmieniającej się roli kierowników wyższego szczebla w podlegającym szybkim zmianom otoczeniu gospodarczym i społecznym.

6 Rezolucja z Budapesztu/Warszawy (link do tekstu)

Korzystając z dodatkowego bodźca, jakim dla sieci było przyjęcie manifestu ze Strasburga, jej członkowie postanowili wzmocnić wzajemną współpracę w bardzo praktycznym wymiarze, czemu dano wyraz w rezolucji przyjętej w wyniku rozmów na posiedzeniach członków sieci podczas prezydencji węgierskiej i polskiej. Na posiedzeniu, które ma odbyć się w maju 2012 r. podczas prezydencji duńskiej, omówiony zostanie ponownie bardziej szczegółowy plan działania mający na celu realizację tych zamierzeń.

7 Traktat lizboński (link do artykułów Traktatu)

W związku z powyższym praca DISPA jest obecnie ważniejsza niż kiedykolwiek i obejmuje wprowadzenie nowej kompetencji, tzw. „współpracy administracyjnej”, co stanowi zachętę dla instytucji UE i jej państw członkowskich do dalszego rozwijania wzajemnej współpracy, a także zwrócenie szczególnej uwagi na wspólne działania szkoleniowe jako skuteczny środek do osiągnięcia tego celu.

A REDE DOS DIRETORES DOS INSTITUTOS E DAS ESCOLAS DE ADMINISTRAÇÃO PÚBLICA (DIEAP)

1 Quando foi criada a rede?

Após os acontecimentos históricos de 1989, as administrações públicas da Europa reunificada decidiram criar várias redes para a cooperação mútua e o intercâmbio de boas práticas e de experiências. A mais importante de entre elas é a Rede das Administrações Públicas Europeias (EUPAN), constituída pelos Diretores-Gerais responsáveis pela administração pública dos Estados-Membros.

Em maio de 1995, numa reunião da EUPAN, organizada sob os auspícios da presidência francesa, foi decidido solicitar aos diretores dos institutos e das escolas de administração pública que organizassem uma reunião entre eles alguns meses mais tarde.

Essa reunião inaugural teve lugar em 27 de Outubro de 1995 nas instalações do Instituto Europeu de Administração Pública (IEAP), em Maastricht, e nela participaram os diretores das escolas da UE e dos países da Europa Central e Oriental.

2 Como está organizada a rede?

Desde o início, a rede funciona de forma meramente informal, sem qualquer obrigação de participação por parte dos diretores, embora a grande maioria o faça. Com o passar do tempo, os intercâmbios de ideias foram-se aprofundando, os temas discutidos diversificaram-se e as reuniões ganharam regularidade.

Desde 1997, é prática comum que o Estado-Membro que exerce a presidência rotativa da UE organize uma reunião da DISPA. A partir da presidência alemã de 2007, as reuniões passaram a ser, em geral, preparadas por uma «troica» composta pelas escolas do país que exerce a presidência rotativa, pelo seu predecessor e pelos dois sucessores. A Escola Europeia de Administração também participa, nomeadamente para ajudar a coordenar as atividades da rede e assegurar uma certa continuidade.

A DISPA mantém relações informais com a EUPAN, embora não faça parte das suas estruturas formais.

3 Quem participa na rede? (ligação para a atual lista de membros)

A rede cresceu inevitavelmente com os sucessivos alargamentos da UE. Para além dos diretores das escolas da União, participam também os diretores das escolas dos países vizinhos a título ad hoc. Estão também representados o IEAP, a Comissão Europeia e, desde a sua criação em 2005, a Escola Europeia de Administração.

Os institutos e as escolas são muito diversificados em termos do seu papel, estatuto, missão e financiamento. Por vezes trata-se de organizações comerciais ou semi-comerciais, outras vezes de escolas que fazem parte integrante da estrutura governamental. Esta diversidade não diminui a utilidade da cooperação entre os membros, que em muitos casos é considerável, nem afeta a dinâmica da rede.

4 Quais são as atividades da rede?

Graças ao intercâmbio de experiências e de boas práticas que caracteriza as reuniões da DISPA, os membros da rede conseguiram, por exemplo, organizar várias atividades conjuntas, a título ad hoc ou mesmo mais permanente, encomendar estudos, elaborar programas comuns de formação, organizar estágios, etc.

Entre os principais temas abordados nas reuniões da DISPA figuram: a reforma do serviço público, a aprendizagem e o desenvolvimento para quadros superiores de gestão e de chefia, novos métodos de formação, o espírito de serviço público, a avaliação do impacto dos programas de formação e de desenvolvimento.

5 O manifesto de Estrasburgo (ligação para o texto)

Em 2008, sob a presidência francesa, a rede adotou este «manifesto» numa tentativa de criar um fio condutor para as suas futuras atividades. Os seus membros comprometeram-se a adotar métodos de trabalho mais sistemáticos, a fim de fazer face às rápidas alterações que estão a ocorrer na administração pública, ao esbatimento das fronteiras entre setor público e setor privado, à mobilidade crescente dos funcionários públicos em virtude da evolução demográfica e do emprego, às maiores expectativas da população em relação aos governos e às administrações, bem como ao novo papel desempenhado pelos quadros superiores de chefia num contexto económico e social em rápida evolução.

6 A resolução de Budapeste/Varsóvia (ligação para o texto)

Graças ao novo impulso conferido pelo manifesto de Estrasburgo, os membros da rede decidiram reforçar a sua cooperação de maneira muita concreta, como expresso na resolução que resultou das reuniões realizadas durante as presidências húngara e polaca. Na reunião que terá lugar em maio de 2012, no âmbito da presidência dinamarquesa, será elaborado um plano de ação mais pormenorizado para a aplicação prática destas ideias.

7 O Tratado de Lisboa (ligação para os artigos do Tratado)

O Tratado de Lisboa torna ainda mais pertinente o trabalho da rede DISPA, ao introduzir uma nova competência, a «cooperação administrativa», que incentiva as instituições da União Europeia e os Estados-Membros a aprofundarem a sua colaboração, mencionando especificamente as ações de formação comuns como instrumento eficaz para atingir este objetivo.

Rețeaua directorilor institutelor și a școlilor de administrație publică (DISPA)

1 Instituire

După evenimentele istorice din 1989, administrațiile publice din Europa întregită au hotărât să stabilească diverse rețele menite să asigure cooperarea reciprocă și schimbul de bune practici și de experiență. Cea mai importantă rețea de acest tip este Rețeaua administrațiilor publice europene (European Public Administration Network - EUPAN), care este formată din directorii generali din administrația publică a statelor membre.

În mai 1995, în cadrul unei reuniuni EUPAN organizate în cadrul președinției franceze, s-a decis să se solicite directorilor institutelor și școlilor de administrație publică să organizeze o întâlnire între ele în cursul anului respectiv.

La această reuniune inaugurală, care a avut loc la 27 octombrie 1995 la sediul Institutului European de Administrație Publică din Maastricht (European Institute for Public Administration - EIPA), au participat directorii de școli din UE și din așa-numitele țări din Europa Centrală și de Est.

2 Organizare

De la bun început, rețeaua a avut un caracter informal, marea majoritate a directorilor fiind membri ai rețelei, deși nu sunt obligați să facă acest lucru. Schimburile de idei, ca și temele discutate, au devenit tot mai intense, iar reuniunile rețelei au devenit mai regulate odată cu trecerea timpului.

Începând cu 1997, statul membru care deține președinția prin rotație a UE organizează, de obicei, o reuniune DISPA. Începând cu președinția germană din 2007, reuniunile au fost, în general, organizate de „troica”, din care fac parte școli din țara care a deținut, din cea care deține și din următoarele două care vor deține președinția. Din rețea face parte și Școala Europeană de Administrație, care contribuie la coordonarea activităților rețelei și asigură un anumit grad de continuitate.

DISPA are legături informale cu EUPAN, dar nu se numără printre structurile oficiale ale acestei rețele.

3 Membri (link către actuala listă de membri)

Rețeaua s-a extins, în mod inevitabil, odată cu etapele succesive de extindere a UE. Pe lângă directorii școlilor din Uniune, sunt invitați ad hoc și directorii școlilor din țările învecinate. Din rețea fac parte și EIPA, Comisia Europeană și, din 2005, când a fost înființată, Școala Europeană de Administrație.

Institutele și școlile sunt foarte diferite în ceea ce privește rolul, statutul, misiunea și finanțarea. Statutul acestora variază, de la organizații comerciale sau semicommerciale la școli care fac parte integrantă din sistemul public. Această varietate nu afectează, totuși, rezultatele cooperării dintre ele, care sunt, în multe cazuri, considerabile, și nici nu afectează dinamica rețelei.

4 Rol

Ca urmare a schimburilor de experiență și a bunelor practici care stau la baza reuniunilor DISPA, membrii acesteia au organizat, printre altele, diverse activități comune, fie cu caracter ad hoc, fie cu caracter permanent, au comandat studii, au elaborat programe comune de formare profesională, au oferit stagii și așa mai departe.

Printre principalele teme care au fost tratate în cadrul reuniunilor DISPA se numără: reforma administrației publice, formarea și dezvoltarea cadrelor superioare de conducere și pentru lideri, noi metode de formare, cultura serviciului public, evaluarea impactului programelor de formare și dezvoltare.

5 Manifestul de la Strasbourg (link către text)

În 2008, în cadrul președinției franceze, rețeaua a adoptat acest „manifest” în efortul de a stabili un fir conductor al viitoarelor sale activități. Membrii rețelei s-au angajat să adopte o abordare mai sistematică a activității lor, în special în contextul schimbărilor rapide care au loc la nivelul administrației publice, al atenuării barierelor dintre sectorul public și cel privat, al creșterii fluctuației funcționarilor publici în contextul tendințelor demografice și de ocupare a forței de muncă, al așteptărilor din ce în ce mai mari față de propriile guverne și administrații publice, al evoluției rolului liderilor la vârf, într-un climat economic și social în schimbare rapidă.

6 Rezoluția de la Budapesta/Varșovia (link către text)

Având în vedere impulsul suplimentar de care a beneficiat rețeaua după adoptarea manifestului de la Strasbourg, membrii rețelei au hotărât să își consolideze cooperarea, în mod foarte concret, conform rezoluției care a rezultat în urma discuțiilor care au avut loc cu ocazia reuniunilor organizate sub președințiile maghiară și poloneză. În cadrul reuniunii care va avea loc în mai 2012, sub președinția daneză, se va discuta un plan de acțiune mai detaliat pentru punerea în aplicare a acestor idei.

7 Tratatul de la Lisabona (link către articolele tratatului)

În temeiul acestui tratat, activitatea DISPA devine mai importantă ca oricând, în tratat fiind introdusă o nouă competență intitulată „Cooperarea administrativă”, care încurajează instituțiile UE și statele membre să continue să își consolideze relațiile de colaborare, și menționându-se în mod expres acțiuni comune de formare ca mijloc eficace pentru realizarea acestui obiectiv.

SIEŤ RIADITEĽOV INŠTITÚTOV A ŠKÔL VEREJNEJ SPRÁVY (DISPA)

1 Kedy bola sieť vytvorená?

Po historických udalostiach v roku 1989 sa orgány verejnej správy v zjednotenej Európe rozhodli vytvoriť rôzne siete pre vzájomnú spoluprácu a výmenu osvedčených postupov a skúseností. Najvýznamnejšou z týchto sietí je „Európska sieť verejnej správy“ (EUPAN), ktorá sa skladá z generálnych riaditeľov orgánov verejnej správy v členských štátoch.

V máji 1995, na zasadnutí siete EUPAN organizovanom počas francúzskeho predsedníctva, boli riaditelia inštitútov a škôl verejnej správy vyzvaní na zorganizovanie stretnutia medzi nimi ešte v tom istom roku.

Toto inauguračné stretnutie sa uskutočnilo 27. októbra 1995 v priestoroch Európskeho inštitútu pre verejnú správu (EIPA) v Maastrichte a zúčastnili sa na ňom riaditelia škôl z EÚ a tzv. krajín strednej a východnej Európy.

2 Ako je sieť organizovaná?

Sieť je už od začiatku organizovaná na čisto neformálnom základe, pričom riaditelia nemajú povinnosť sa na nej zúčastňovať, aj keď väčšina z nich to robí. Postupne sa vzájomné výmeny názorov znásobili, stretnutia siete sa stali pravidelnejšími a zväčšila sa aj rôznorodosť tém, o ktorých sa diskutovalo.

Od roku 1997 zasadnutie DISPA organizoval zvyčajne členský štát, ktorý práve vykonával rotujúce predsedníctvo EÚ. Od nemeckého predsedníctva v roku 2007 zasadnutia väčšinou pripravuje „trojka“, ktorá je zložená zo škôl z krajín vykonávajúcich predchádzajúce, aktuálne a dve nasledujúce predsedníctva. Európska škola verejnej správy je takisto pridružená k sieti a predovšetkým prispieva ku koordinácii činností siete a zaručuje určitý stupeň kontinuity.

Sieť DISPA udržiava so sieťou EUPAN neformálne kontakty, hoci nie je súčasťou jej formálnej štruktúry.

3 Kto je členom siete? (odkaz na aktuálny zoznam členov)

V dôsledku postupného rozširovania EÚ sa zároveň rovnako rozširovala aj sieť. Okrem riaditeľov škôl z Únie bývajú na zasadnutia ad hoc pozývaní aj riaditelia škôl zo susediacich krajín. Takisto sa na nich zúčastňujú aj EIPA, Európska komisia a od jej vytvorenia v roku 2005 aj Európska škola verejnej správy.

Inštitúty a školy sa veľmi od seba líšia, pokiaľ ide o ich úlohu, štatút, poslanie a spôsob financovania – môže ísť o komerčné alebo polokomerčné organizácie alebo o školy, ktoré sú neoddeliteľnou súčasťou vládnej štruktúry. Táto rôznorodosť však nezmenšuje užitočnosť ich spolupráce, ktorá je v mnohých prípadoch veľmi intenzívna, ani nenarúša dynamiku siete.

4 Aké sú činnosti siete?

Vďaka výmenám skúseností a osvedčených postupov, ktoré predstavujú základ zasadnutí siete DISPA, boli jej členovia okrem iného schopní zorganizovať niekoľko spoločných dočasných alebo aj trvalejších činností, požiadali o vypracovanie štúdií, vypracovali spoločné programy odbornej prípravy, ponúkli stáže atď.

K hlavným témam, o ktorých sa hovorilo počas zasadnutí siete DISPA, patria reforma verejnej služby, vzdelanie a rozvoj pre vyšších a vedúcich riadiacich pracovníkov, nové metódy odbornej prípravy, etika verejnej služby a posudzovanie vplyvu programov odbornej prípravy a rozvoja.

5 Štrasburský manifest (odkaz na text)

V roku 2008 počas francúzskeho predsedníctva sieť prijala tento „manifest“, ktorý by slúžil ako vodidlo pre jej budúce činnosti. Jej členovia sa zaviazali uplatňovať systematickejší prístup na prácu vykonávanú v rámci siete, a to najmä pokiaľ ide o rýchlo sa meniacu verejnú správu, postupné odstraňovanie bariér medzi verejným a súkromným sektorom, čoraz väčšiu rotáciu úradníkov verejnej správy v súvislosti s demografickými zmenami a zmenami na trhu práce, stále vyššie očakávania obyvateľov od ich vlád a administrácií a zmenu úlohy najvyšších predstaviteľov v rýchlo sa meniacom hospodárskom a sociálnom prostredí.

6 Budapeštianska/Varšavská rezolúcia (odkaz na text)

Na základe nového impulzu dodaného sieti Štrasburským manifestom sa jej členovia rozhodli posilniť vzájomnú spoluprácu veľmi praktickým spôsobom, ako sa uvádza v rezolúcii, ktorá je výsledkom diskusií na ich zasadnutiach počas maďarského a poľského predsedníctva. Na zasadnutí, ktoré sa uskutoční v máji 2012 počas dánskeho predsedníctva, bude vypracovaný podrobnejší plán na uskutočnenie týchto zámerov.

7 Lisabonská zmluva (odkaz na články zmluvy)

Práca siete DISPA sa v súvislosti s Lisabonskou zmluvou stala dôležitejšou než kedykoľvek predtým, pretože zmluvou sa stanovuje nová právomoc nazývaná „administratívna spolupráca“, ktorej cieľom je podporiť inštitúcie EÚ a členské štáty pri posilňovaní vzájomnej spolupráce, a pretože sa v nej osobitne spomínajú spoločné činnosti v oblasti odbornej prípravy ako účinný prostriedok na dosiahnutie tohto cieľa.

MREŽA DIREKTORJEV INŠTITUTOV IN ŠOL ZA JAVNO UPRAVO (DISPA)

1 Kdaj je bila vzpostavljena?

Po prelomnih dogodkih leta 1989 so se javne uprave v ponovno združeni Evropi odločile, da vzpostavijo različna omrežja za medsebojno sodelovanje ter izmenjavo dobrih praks in izkušenj. Najpomembnejše med njimi je Evropsko omrežje javne uprave (EUPAN), ki ga sestavljajo generalni direktorji za javno upravo v državah članicah.

Na sestanku omrežja EUPAN maja 1995, organiziranem v okviru francoskega predsedovanja, so bili direktorji inštitutov in šol za javno upravo pozvani k organizaciji medsebojnega sestanka pozneje istega leta.

Ta ustanovni sestanek je potekal 27. oktobra 1995 v prostorih Evropskega inštituta za javno upravo (EIPA) v Maastrichtu, udeležili pa so se ga direktorji šol v EU in tako imenovanih srednje- in vzhodnoevropskih državah.

2 Kako je organizirana?

Mreža je od samega začetka organizirana na povsem neformalni podlagi. Čeprav direktorji niso zavezani k sodelovanju v mreži, jih velika večina sodeluje. Sčasoma se je povečala medsebojna izmenjava idej, sestanki mreže so postali bolj redni, obravnavane teme pa bolj raznolike.

Sestanek mreže DISPA od leta 1997 ponavadi organizira država članica, ki po načelu rotacije predseduje Svetu EU. Od nemškega predsedovanja leta 2007 dalje sestanke običajno pripravi „trojka“, ki jo sestavljajo šole v državah predhodnega, trenutnega in dveh naslednjih predsedovanj. Evropska upravna šola je prav tako vključena, prispeva pa predvsem k usklajevanju dejavnosti mreže in zagotavljanju kontinuitete.

Mreža DISPA je neformalno povezana z omrežjem EUPAN, ni pa del njegovih formalnih struktur.

3 Kdo sodeluje v mreži? (povezava do trenutnega seznama članov)

Zaradi zaporednih širitev EU se mreža neizogibno širi. Poleg direktorjev šol v Uniji so k priložnostnemu sodelovanju povabljeni direktorji šol iz sosednjih držav. Člani mreže so tudi Evropski inštitut za javno upravo (EIPA), Evropska komisija in Evropska upravna šola od njene ustanovitve leta 2005.

Inštituti in šole se zelo razlikujejo glede na svojo vlogo, status, naloge in financiranje; od profitnih ali polprofitnih organizacij do šol, ki so sestavni del vladne strukture. Vendar pa ta raznolikost ne zmanjšuje koristnosti medsebojnega sodelovanja, ki je pogosto zelo obsežno, niti ne vpliva na dinamiko mreže.

4 S čim se mreža ukvarja?

Na podlagi izmenjave izkušenj in najboljših praks, ki je osnova sestankov mreže DISPA, so njeni člani med drugim razvili številne skupne dejavnosti, začasne ali trajne, naročili študije, oblikovali skupne programe usposabljanja, nudili pripravništvo itd.

Nekatere izmed ključnih tem, obravnavanih na sestankih mreže DISPA, so: reforma javnih služb, učenje in razvoj višjih vodstvenih delavcev, nove metode usposabljanja, poklicna etika javnih uslužbencev, ocena učinka programov usposabljanja in razvoja.

5 Strasbourški manifest (povezava do besedila)

V okviru francoskega predsedovanja leta 2008 je mreža sprejela ta manifest kot skupni načrt za prihodnje delovanje. Njeni člani so se zavezali k sprejetju bolj sistematičnega pristopa do svojega dela, zlasti ob upoštevanju hitrega spreminjanja okolja javne uprave, zabrisanih meja med javnim in zasebnim sektorjem, vse večje fluktuacije javnih uslužbencev zaradi demografskih trendov in trendov zaposlovanja, vse večjih pričakovanj javnosti do vlad in uprav ter spreminjajoče se vloge višjih vodstvenih delavcev v hitro razvijajočem se gospodarskem in družbenem okolju.

6 Budimpeštanska/Varšavska resolucija (povezava do besedila)

Na podlagi novega zagona, ki ga je mreži dal Strasbourški manifest, so se njeni člani odločili za okrepitev medsebojnega sodelovanja na zelo praktične načine, kakor je navedeno v resoluciji, ki je plod razprav na sestankih mreže v okviru madžarskega in poljskega predsedovanja. Na sestanku, ki naj bi potekal maja 2012 v okviru danskega predsedovanja, bo obravnavan podrobnejši akcijski načrt za uresničitev teh idej.

7 Lizbonska pogodba (povezava do členov Pogodbe)

Delo mreže DISPA je postalo pomembnejše kot kdaj koli prej, saj je Lizbonska pogodba uvedla novo področje, imenovano „upravno sodelovanje“, ki institucije in države članice EU spodbuja k nadaljnjemu razvoju medsebojnega sodelovanja, posebej pa so omenjeni ukrepi skupnega usposabljanja kot učinkovito sredstvo za doseganje tega cilja.

NÄTVERKET FÖR REKTORER VID INSTITUT OCH HÖGSKOLOR

FÖR OFFENTLIG FÖRVALTNING (Dispa)

1 Bakgrund

Efter de historiska händelserna 1989 beslöt de offentliga förvaltningarna i det återförenade Europa att bilda olika nätverk för ömsesidigt samarbete och utbyte av god praxis och erfarenheter. Det viktigaste av dessa är Europeiska nätverket av offentliga förvaltningar (EUPAN) som utgörs av generaldirektörer från medlemsstaternas offentliga förvaltningar.

I maj 1995 beslöts vid ett EUPAN-möte under det franska ordförandeskapet att man skulle be rektorer vid institut och högskolor för offentlig förvaltning att anordna ett möte sinsemellan senare samma år.

Invigningsmötet ägde rum den 27 oktober 1995 vid Europeiska institutet för offentlig administration (EIPA) i Maastricht under deltagande av rektorer från skolor i EU och de så kallade central- och östeuropeiska länderna.

2 Organisation

Nätverkets organisation har från början varit rent informell utan någon skyldighet för rektorerna att medverka, även om det stora flertalet av dem deltar. Det ömsesidiga utbytet av idéer var livligt och nätverkets möten blev med tiden mer regelbundna, vilket även inbegrep de olika teman som diskuteras.

Sedan 1997 har den medlemsstat som innehar det roterande ordförandeskapet i EU vanligen arrangerat ett Dispa-möte. Efter det tyska ordförandeskapet 2007 har mötena i allmänhet förberetts av en ”trojka” bestående av skolor i föregående ordförandeskapsland tillsammans med skolor i det nuvarande och de två kommande ordförandeskapsländerna. Europeiska förvaltningsskolan är också knuten till nätverket, bl.a. för att öka samordningen av verksamheterna och för att skapa en viss kontinuitet.

Dispa har informella band till EUPAN utan att vara en del av det nätverkets formella strukturer.

3 Deltagare (länk till nuvarande medlemsförteckning)

Nätverket har givetvis utvidgats i takt med de successiva utvidgningarna av EU. Utöver rektorer för högskolor inom unionen, inbjuds ibland också rektorer från angränsande länder. Deltar gör också EIPA, Europeiska kommissionen och – alltsedan sin start 2005 – Europeiska förvaltningsskolan.

Instituten och högskolorna är mycket varierade i fråga om roll, ställning, uppdrag och finansiering. De är ibland affärsdrivande eller delvis affärsdrivande organisationer och ibland läroanstalter som hör till den offentliga sektorn. Denna variation minskar dock inte nyttan av samarbetet mellan dem – som i många fall är betydande – och påverkar heller inte dynamiken i nätverket.

4 Verksamhet

Som en följd av utbytet av erfarenheter och bästa praxis som utgör basen för Dispas möten, har medlemmarna bl.a. haft möjlighet att starta olika gemensamma aktiviteter, både tillfälliga och mer permanenta, de har beställt undersökningar, tagit fram gemensamma utbildningsprogram, erbjudit praktik och så vidare.

Bland de huvudteman som har behandlats under Dispas möten kan följande nämnas: reformer av offentlig service, lärande och utveckling för högre chefer och för ledare, nya utbildningsmetoder, etiska normer för offentlig service, utvärdering av utbildning och utvecklingsprogram.

5 Strasbourgmanifestet (länk till text)

År 2008 antog nätverket i samband med det franska ordförandeskapet detta manifest i ett försök att skapa en gemensam röd tråd för sin framtida verksamhet. Medlemmarna åtog sig att gå mer systematiskt till väga i sitt arbete, speciellt med tanke på de snabbt föränderliga förhållandena inom offentlig förvaltning, upplösningen av gränserna mellan den offentliga och den privata sektorn, den ökade omsättningen av offentligt anställda på grund av trender i befolkningsutvecklingen och vad gäller anställningar, allmänhetens växande förväntningar på sina regeringar och förvaltningar, och de högre chefernas nya roll i ett snabbt föränderligt ekonomiskt och socialt klimat.

6 Budapest/Warszawa-resolutionen (länk till text)

Med utgångspunkt i de ytterligare impulser nätverket fick i och med Strasbourgmanifestet har medlemmarna beslutat att bygga ut sitt samarbete på ett praktiskt och konkret plan, vilket kommer till uttryck i den resolution som diskussionerna vid mötena under de ungerska och polska ordförandeskapen utmynnade i. På det möte som ska hållas i maj 2012 under det danska ordförandeskapet är avsikten att åter ta upp en mer ingående handlingsplan för att genomföra dessa idéer.

7 Lissabonfördraget (länk till fördragets artiklar)

I och med Lissabonfördraget är Dispas arbete mer relevant än någonsin, eftersom fördraget innehåller en ny befogenhet som kallas ”administrativt samarbete”, vilket uppmuntrar EU:s institutioner och medlemsstaterna att utveckla sitt samarbete ännu mer. I detta sammanhang nämns uttryckligen gemensamma utbildningsprogram som ett effektivt medel för att uppnå detta.

nlations

................
................

In order to avoid copyright disputes, this page is only a partial summary.

Google Online Preview   Download