DECEMBER 8 2006

[Pages:10]SNT_8_06 06-11-28 13.16 Sida 181

DECEMBER 8 ? 2006

Wexi? gymnasii myntkabinett ? en rysare i ?verlevnad "Den nya carolinska tiden" under Karl XV

Pris 20 kr

SNT_8_06 06-11-28 13.16 Sida 182

SVENSK NUMISMATISK TIDSKRIFT

presenteras ?ven p? Svenska Numismatiska F?reningens och Kungl. Myntkabinettets hemsidor i numismatik.se respektive myntkabinettet.se. P? n?tet kan man l?sa SNT i l?guppl?st pdf-format. Den tryckta tidskriften ges ut den andra veckan i februari ? maj, september ? december.

M?ls?ttningen ?r f?rst?s att n? en st?rre l?sekrets. Den utvidgade spridningen av s?v?l artiklar som annonser till allm?nheten kan leda till att fler intresserar sig f?r ?mnet och till nya medlemmar i f?reningen. Att annonsera b?r ocks? bli attraktivare. Annonspriserna ser ut som f?ljer.

1/12 sida (47 x 50 mm)

250 kr

1/8 sida (72 x 47 mm)

350 kr

1/6 sida (47 x 105 mm)

400 kr

? sida (72 x 105 mm)

600 kr

? sida (151 x 105 mm)

1.200 kr

1/1 sida (151 x 214 mm)

2.000 kr

2:a + 3:e omslagssidan 1/1 sida 2.500 kr

4:e omslagssidan 1/1 sida 3.000 kr

4:e omslagssidan 1/1 i f?rg 5.000 kr

4:e omslagssidan ? sida

2.000 kr

Annonser p? ?rsbasis f?r 20% rabatt. F?r annonsering kontakta Carin Hirsch Lundborg p? f?reningens kansli, e-post carin@numismatik.se. Allt material m?ste vara kansliet tillhanda senast den 1:a i m?naden f?re utgivning. Enskilda SNF-medlemmar erbjuds gratis annons att k?pa, s?lja eller byta samlarobjekt med h?gst tre rader. Kontakta mgl@myntkabinettet.se. Annonser som inte ?r f?renliga med SNF:s, FIDEM:s och AINP:s etik avb?js.

Inneh?ll SNT 8 ? 2006

Sid

Artiklar och notiser Wexi? gymnasii myntkabinett. En rysare i ?verlevnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184 Lugnhamns Linne-Blekeri och Spinn Skola ? ett uts?kt vackert aktiebrev fr?n 1797 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 189 Vad kvinnor gjort f?r kvinnor (2) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 190 "Den nya carolinska tiden" under Karl XV . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 195 Ett brev fr?n den svensk-amerikanske myntsamlaren Ragnar L. Cederlund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 196 Stockstraff f?r bortsnappad dubbelslant vid juletid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199 Riksbankens medalj till 250-?rsminnet 1918 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200 Jubileumsmyntsk?n 1897 med stolar, filtar och matkorgar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 202

St?ende rubriker Nytt om b?cker ? recensioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 198 Personalia. Erik Lindbergs Fond . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 198 Ny medalj. En svensk arm?medalj ? med engelsk text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199 Boktips . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 201 Nya sedlar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 201 F?reningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 201 Pressklipp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 201

Omslag

Den folkk?re kungen Karl XV kommer ?kande nedf?r Slottsbacken i en sl?de dragen av tv? h?star den 19 februari 1868, samma ?r som den f?rsta svenska carolinen gavs ut. En s?dan ses inf?lld i bilden. Efter kungen kommer ytterligare minst fyra sl?dpartier. Till v?nster om kungen i sl?den sitter hans gem?l, drottning Lovisa if?rd glas?gon. Till v?nster ser man den byggnad som numera inhyser bl.a. Kungl. Myntkabinettet.

Teckning av Gustaf Broling, f?dd 1831, son till kopparstickaren och f?rest?ndaren f?r Riksbankens sedeltryckeri Carl Abraham Broling. Gustaf Broling var verksam som illustrat?r i flera svenska och utl?ndska tidningar. L?s mer om carolinen i notisen skriven av Monica Golabiewski Lannby p? sid. 195.

Foto: Gabriel Hildebrand, KMK.

182

SNT 8 ? 2006

SNT_8_06 06-11-28 13.16 Sida 183

ges ut av

SVENSKA NUMISMATISKA

F?RENINGEN

i samarbete med

KUNGL. MYNTKABINETTET

F?reningen: Ban?rgatan 17 nb 115 22 Stockholm Tel 08-667 55 98 onsdag ? torsdag kl 10.00 ? 13.00 Fax 08-667 07 71 E-post: info@numismatik.se

Postgiro 15 00 07-3 Bankgiro 219-0502 Svenska Handelsbanken

Redaktionen: Kungl. Myntkabinettet

Box 5428 114 84 Stockholm Tel 08-5195 5300 Fax 08-411 22 14 E-post: info@myntkabinettet.se

Ansvarig utgivare: Ian Wis?hn

Huvudredakt?r och layout: Monica Golabiewski Lannby

Prenumerationer: Pris 200 kr/?r (8 nr) Medlemmar erh?ller tidningen

automatiskt

SNT trycks med bidrag fr?n Gunnar Ekstr?ms stiftelse samt Sven Svenssons stiftelse

F?r ins?nt, ej best?llt, material ansvaras ej. SNT:s texter och bilder lagras

elektroniskt och publiceras i pdf-format p? SNF:s och KMK:s hemsidor (numismatik.se samt

myntkabinettet.se). Den som s?nder material till SNT anses medge

elektronisk lagring/publicering.

Tryck: Masterprint S?tteri & Tryckeri AB

ISSN 0283-071X

SNT 8 ? 2006

F?reningsaktiviteter

DECEMBER

12 SNF:s julfest

Plats: Ban?rgatan 17

18.00

F?reningens traditionella julm?te med bl.a. fr?gesport, gl?gg och pepparkakor.

2007

FEBRUARI

21 F?reningskv?ll

Plats: SNF:s lokal, Ban?rgatan 17

18.00

L?ttsamt, aktuellt tema samt kaffe med tilltugg.

MARS

24 Numismatiskt seminarium

Plats: SNF:s lokal, Ban?rgatan 17

10.00-ca18.00 Dagen kommer att inneh?lla ett antal numismatiska f?redrag med avbrott f?r gemensam l?tt lunch samt eftermiddagskaffe. Hittills klara bidrag kommer fr?n Magnus Tagesson (mynt p? webben), Kjell Holmberg (medeltidsmynt), Magnus Wijk (Gunnar Ekstr?m) och Jan-Olof Bj?rk (projektet Den svenska mynthistorien); fler detaljer i kommande nummer.

APRIL

SNF:s ?rsm?te i Stockholm Datum, tidpunkt och program meddelas senare

14 FRIMYNT i Helsingborg

Plats: Idrottens Hus, Helsingborg

11.00 -18.00

Representanter fr?n SNF kommer att finnas p? plats f?r att tr?ffa nya och gamla medlemmar samt s?lja litteratur. OBS! 2007 varar m?ssan bara en dag, men i st?llet n?got flera timmar ?n som vanligt p? l?rdagen.

25 F?reningskv?ll

Plats: SNF:s lokal, Ban?rgatan 17

18.00

L?ttsamt, aktuellt tema samt kaffe med tilltugg.

Svenska Numismatiska F?reningen Adress: Ban?rgatan 17 n.b. Buss 4, 44; T-bana Karlaplan. Kansli: Bes?kstid 10.30 -13.00 onsdag ? torsdag. St?ngt: Midsommar ? 1 september; jul- och ny?rshelgerna. numismatik.se

Kungl. Myntkabinettet Adress: Slottsbacken 6. Buss 2, 43, 55, 59, 76; T-bana Gamla stan. Utst?llningar: M?ndag ? s?ndag kl. 10.00 -16.00. Numismatiska boksamlingen: Torsdagar kl. 13.00 -16.00. myntkabinettet.se

Tumba Bruksmuseum Adress: Sven Palmes v?g 2, Tumba. Pendelt?g; buss 725. Utst?llningar: sept. ? maj, l?rd.-s?nd., juni ? aug. tisd.- s?nd., kl. 11.00 -16.00. tumbabruksmuseum.se

183

SNT_8_06 06-11-28 13.16 Sida 184

Wexi? gymnasii myntkabinett

En rysare i ?verlevnad

Av Lars Thor

Vid en rad svenska gymnasier finns ? eller har ?tminstone funnits ? mynt- och medaljsamlingar. De grundades i ett antal stiftst?der under framf?r allt 1700talets slut och 1800-talets b?rjan som ett uttryck f?r att modernisera skolundervisningen i ?mnen som klassiska och moderna spr?k, konst, geografi och historia. Mynten och medaljerna anv?ndes som kunskapsk?lla och illustrationsmaterial i en tid d? annat bildmaterial var sparsamt f?rekommande. Ibland sammanf?rdes mynt- och medaljsamlingarna med stenyxor och andra fornfynd, uppstoppade f?glar och konserverade kr?ldjur till vad man kallade kuriosakabinett.

Naturligtvis har de allra flesta av de mynt- och medaljsamlingar som en g?ng grundades g?tt ett oblitt ?de tillm?tes. B?ttre illustrationsmaterial gjorde en del av dem ?verfl?diga. N?gra packades ner. Andra skingrades p? olika s?tt eller utsattes f?r st?lder. Men Wexi? gymnasii myntkabinett ?verlevde processen, l?t vara med ett par st?lder under resans g?ng. ?verlevnaden h?nger helt och h?llet samman med det stora numismatiska intresset hos tre l?roverksl?rare, som sammanlagt under mer ?n hundra ?r sk?tte om och f?rmerade samlingen i V?xj?.

I domkyrkotornet 1792 -1864

N?r Gustav III avled i mars 1792 som en f?ljd av attentatet vid operamaskeraden i Stockholm s?gs det att hans sj?las?rjare, V?xj?biskopen Olof Wallquist, satt vid d?dsb?dden. Sedan f?rmyndarregeringen tilltr?tt strax d?refter flyttade Wallquist tillbaka till V?xj?, varvid han f?rde med sig en icke obetydlig myntsamling. Den kom att utg?ra grunden f?r den blivande gymnasiesamlingen.

Den f?rsta donationen till myntkabinettet f?ljdes av flera, och samlingen f?rvarades i tornet i V?xj? domkyrka. Dit inf?rskaffades ett s?rskilt myntsk?p, och vid visningar drogs myntl?dorna ut och bars till det intilliggande karolinergymnasiet, d?r undervisningen ?gde rum. Troligen omfattade myntkabinettet redan 1795 bort?t tusen nummer.

Den 6 juni 1798 mottog "Wexi? Kongl. Gymnasii Myntkabinett" en

1. V?xj? l?roverk (t.v.) och Sm?lands museum (i mitten), f?rdigst?llda 1889 respektive 1885. L?roverket revs p? 1960-talet f?r att ge plats f?r lasarettets utbyggnad.

Sm?lands museum har byggts till i olika omg?ngar, senast 1996. Oljem?lning fr?n 1900-talets b?rjan. Ok?nd konstn?r. Sm?lands museums samlingar.

av de st?rsta donationerna i sin historia. D? sk?nkte f?rre landsh?vdingen i Kronobergs l?n, Georg Henrik Falkenberg, en i hans sl?kt under flera generationer hopbragt samling, som bestod av 570 mynt och fyra sedlar.

Biskop Olof Wallquist rycktes hastigt bort n?r han bevistade riksdagen i Norrk?ping 1800. Han var d? bara 45 ?r och hade drabbats av ett slaganfall. Hans fr?nf?lle medf?rde en fr?n m?nga h?ll omvittnad f?rslappning och disciplinl?shet inte bara i stift och domkapitel utan ocks? vid gymnasiet, b?de vad g?ller l?rare och elever. Den l?rare, som fr?n ?r 1800 skulle sk?ta b?de bibliotek och myntkabinett, var uppenbarligen helt ointresserad av det numismatiska arvet. Det s?gs att han under flera ?r inte ens ?ppnade myntsk?pen.

S? h?nde det sig att den nyblivne biskopen Ludvig M?rner den 12 mars 1804 hade bes?k av sin bror, ?versten Carl M?rner. De skulle tillsammans bese Wallquists ber?mda bibliotek och myntkabinett. Den medf?ljande l?raren/bibliotekarien assisterade vid myntsk?pen och "utdrog den ena l?dan efter den andra. Alla voro tomma". Det som h?r s? dramatiskt avsl?jades var en f?r?dande plundring, som f?retagits av tv?

gymnasister, en pr?stson i V?xj? och en bondeyngling fr?n S?dra Sandsj? socken. De hade utan st?rre sv?righet lagt beslag p? nycklar till bibliotek och myntsk?p.

De h?r tillgreppen kunde knappast ha skett under Wallquists str?nga ledning. ?nd? hade de p?g?tt under l?ng tid och innebar n?stan total f?rskingring av den falkenbergska samlingen. Allt som allt hade f?r?varna tillgripit omkring 800 nummer, allt guld och egentligen allt l?digt silver. Det stulna hade s?lts till ett par guldsmeder i staden. N?r de ?dla metallerna var slut hade ?ven en kopparslagare varit mottagare av tjuvgods.

Nu hade det varit fullt naturligt om historien om myntkabinettet i V?xj? varit avslutad och lagd till handlingarna som en intressant och smula vemodig episod i en svensk landsortsstads kulturhistoria. Men det m?rkliga ?r att det hela tog en annan v?ndning. Det skedde genom en restaurering, f?ranstaltad av biskopen Ludvig M?rner, som tydligen k?nde d?ligt samvete ?ver att st?lderna ?gt rum under hans ?mbetsmannaperiod. S? kom det sig att man p? sju ?r, fram till 1811, skapade en ny samling som, ?tminstone numer?rt, kunde m?ta sig med den som

184

SNT 8 ? 2006

SNT_8_06 06-11-28 13.16 Sida 185

fanns f?re st?lderna. Under denna restaurering m?rks en st?rre donation av kyrkoherden i Femsj?, Theodor Fries, far till den sedermera ber?mde botanikern Elias Fries.

N?r allt detta v?l genomf?rts och myntens och medaljernas antal n?gorlunda ?terst?llts tappade dock alla inblandade, s?v?l pr?ster som andra st?ndspersoner, intresset f?r myntkabinettet. Man tyckte att man nu gjort nog, en ?sikt som ?ven delades av biskop M?rner. D?rmed intr?dde en l?ng period av stiltje. Under rader av ?r skedde inte ett enda k?p. Icke heller n?gra g?vor skymtar i urkunderna. Esaias Tegn?rs biskopstid utg?r h?rvid ? m?rkligt nog ? inget undantag. Den k?nde biskopen borde ha f?rst?tt v?rdet av till exempel symbolerna hos medaljerna.

I Karolinerhuset 1864 -1889

Den gamla skolbyggnaden i V?xj?, ?ven kallad Karolinerhuset och bel?gen intill domkyrkan, hade med tiden blivit alldeles f?r tr?ng f?r att kunna fylla sitt ?ndam?l. D?rf?r flyttade man 1860 gymnasieundervisningen till Norrtullskolan n?gra hundra meter bort. Karolinerhuset genomgick en stor renovering 1861-1862, och under de f?ljande ?ren flyttades biblioteket dit fr?n domkyrkotornet. ?ven myntkabinettet, som ?nda till 1916 r?knades som annex till biblioteket, fick flytta med, troligen 1864.

Man kan lugnt p?st? att myntkabinettet efter flyttningen gick en ny v?r till m?tes med tydlig livaktighet och tillv?xt. Visserligen levde tr?ngboddheten kvar, och n?gon utst?llning var det inte tal om. Alltj?mt l?g mynten och medaljerna i sk?p, och fr?n 1870 i ett d? anskaffat st?rre j?rnsk?p. Det nya intresset f?r myntkabinettet kan till viss del f?rklaras med att den redan under biskop Wallquists tid grundade "konstkammaren" f?tt flytta med. Konstkammaren utvidgades och ombildades 1867 p? initiativ av Gunnar Olof Hylt?n-Cavallius till ett historiskt-etnologiskt museum, Sm?lands museum.

Intressantast bland myntkabinettets nyf?rv?rv under den h?r perioden ?r tv? vikingatida myntfynd, det ena fr?n Kex?s by i Mistel?s socken, det andra fr?n Torlarp i Berga socken. B?da dessa fynd hade f?rv?rvats av Hylt?n-Cavallius och ?verl?mnats 1867. Egentligen borde de ha anm?lts till Kungl Vitterhets- Historieoch Antikvitetsakademien, men n?gon s?dan rapportering skedde inte. N?r man senare fick k?nnedom om saken i Stockholm l?t man fynden stanna i V?xj?.

2. Samuel Edvard Melander, f?rest?ndare f?r myntkabinettet i V?xj? 1871 -1907.

Foto i Sm?lands museums samlingar.

?ven om en hel del h?nde med myntkabinettet under tiden i Karolinerhuset, s? fanns det en man som inte var n?jd med sakernas tillst?nd. I l?roverkets ?rsredog?relse 1885 konstateras att samlingen i brist p? utrymme inte kunde framl?ggas eller f?revisas, och i redog?relserna fr?n 1888 och 1889 forts?tter klagom?len vad g?ller bristen p? visningslokal. Den som klagade var lektorn Samuel Edvard Melander, och hans p?pekanden gav resultat.

Det visade sig att Norrtullskolan redan efter ett par ?rtionden var otillr?cklig f?r den undervisning man ?nskade bedriva. D?rf?r uppf?rdes under 1880-talet en ny l?roverksbyggnad p? den nuvarande lasarettstomten. D?rmed framskymtar en ljusning: "Emellertid kommer ett rum i det nya l?roverkshuset att till myntkabinett of?rdr?jligen inredas." Melander hade genom alla klagom?len n?tt sitt m?l, ett s?rskilt rum vid andra v?ningens norra korridor gjordes till myntkabinett.

I egen l?rosal p? H?gre allm?nna l?roverket 1889 -1907

Samuel Edvard Melander, i januari 1881 f?rordnad till bibliotekarie och d?rmed ocks? f?rest?ndare f?r myntkabinettet, var f?dd 1844, studerade vid V?xj? l?roverk och blev student i Lund 1863. Han promoverades redan v?ren 1868 till filosofie doktor, f?rordnades 1869 till docent i grekiska spr?ket och litteraturen, uppeh?ll l?s?ret 1869-1870 professuren i grekiska i Lund f?r att sedan utn?mnas till lektor i latin och grekiska i V?xj?, d?r han tilltr?dde sin tj?nst den 1 januari 1871 ? ?nnu inte 27 ?r fyllda. Fig. 2.

Redan den uppseendev?ckande snabbheten i studier och karri?r l?ter

oss h?r ana en man av ovanlig kapacitet. Melanders g?rning i myntkabinettet besannar ocks? en s?dan bed?mning: frikostiga och intresserade gynnare hade myntkabinettet haft f?rut, nu f?r institutionen f?r f?rsta g?ngen en f?rest?ndare av stora m?tt. Medan m?nga f?retr?dare ansett biblioteket som huvudsak och myntkabinettet som bisak, som utan st?rre nackdel kunde f?rsummas, ?gnade Melander myntkabinettet lika stort intresse som biblioteket. Ja, fr?gan ?r om inte myntkabinettet blev hans speciella sk?tebarn.

Hur Melander fattade intresse f?r mynt och medaljer vet vi inte. Ingenting tyder p? att han under sin skoltid l?rt k?nna myntsk?pen i domkyrkotornet. Men som lektor fr?n 1871 har han troligen f?tt n?gon kontakt och hans f?rsta g?va kommer 1876, d? han sk?nker den medalj, som Lunds universitet l?tit sl? till sitt 200-?rsjubileum 1868, Melanders promotions?r, en medalj som Melander troligen sj?lv f?tt. Fr?n 1881 kommer g?vorna t?tt, samtidigt som f?resatsen att skapa b?ttre yttre f?rh?llanden f?r institutionen blir allt fastare och ot?ligheten st?rre.

I det h?r sammanhanget reflekterar man g?rna ?ver de olika l?roverkssamlingarnas vidare ?den i V?xj?. Troligen ?r det s? att Melanders alltmer stegrade numismatiska intresse sattes l?ngt f?re intresset f?r s?v?l biblioteket som den konstkammare som han trots allt m?ste ha kommit i kontakt med. F?ljden blev att biblioteket blev kvar p? sin gamla plats sedan det nya l?roverket invigts, medan konstkammarens f?rem?l sm?ningom f?rdes till det 1885 f?rdigst?llda Sm?lands museum. Melander tog helt sonika med sig myntsamlingen till l?roverket sedan han med

v

SNT 8 ? 2006

185

SNT_8_06 06-11-28 13.16 Sida 186

kraft genomdrivit att f? sig en visningssal tilldelad.

I det nya l?roverkshuset, som stod f?rdigt 1889, gick Melanders dr?mmar i uppfyllelse. Det var ett ganska stort rum som han nu fick till sin disposition, enligt byggnadsritningen cirka 6 x 7 meter, en f?r den tiden betydande yta f?r visningen av en samling av detta slag. Hur rummet var inrett vet vi tyv?rr inte, inte ens n?gon minnesanteckning st?r att finna. Vi vet egentligen bara att montrar och sk?p funnits.

Man beh?ver inte s?rskilt mycket f?rdjupa sig i de skriftliga minnesm?rken som Melander l?mnat efter sig, framf?r allt en katalog, diarier och de ?rliga rapporterna i l?roverkets ?rsredog?relser, f?r att kunna avl?sa en helt ny m?ngsidighet i myntkabinettets verksamhet, bedriven med energi och intresse. I och med en f?rdig utst?llning var regelbundet ?ppeth?llande m?jligt ? l?t vara bara under n?gon timma i veckan h?st och v?r. D?rmed blev myntkabinettet k?nt och g?vor str?mmade in fr?n allm?nheten, fr?n kollegor och umg?ngesv?nner, fr?n sl?ktingar och elever. Myntkabinettets dubblettf?rr?d utnyttjades till byten med privatsamlare men ocks? med andra gymnasier: Str?ngn?s, ?rebro, ?stersund, Kalmar och Kristianstad n?mns.

Melanders donationer blev allt st?rre och dyrbarare vartefter ?ren gick: de uppg?r till ?ver tusen nummer, d?ribland ett tiotal guldmynt, ett dussin pl?tmynt och ett femtiotal riksdalrar. Men de ?r i sj?lva verket s?kerligen ?nnu st?rre eftersom han av allt att d?ma ?tskilliga g?nger, f?r att f?rv?rva dyrare objekt, tillsk?t mellanskillnad n?r anslagen inte r?ckte. Melanders donationer kan ber?knas uppg? till lika stora belopp som anslagen och kan m?ta sig med de allra st?rsta donationerna i myntkabinettets historia. Kvantitativt ungef?r f?rdubblades f?rem?lsbest?ndet under Melanders tid, fr?n ca 4 200 till n?stan 8 300, men kvalitativt ?r tillv?xten ?nnu st?rre.

Melanders f?rest?ndartid slutade i en tragisk katastrof. Med mindre kan man knappast beteckna avg?ngen 1907, tv? ?r innan Melander uppn?dde pensions?ldern. I april 1907 kom dr?pslaget, d? det meddelades att myntkabinettets rum fr?n och med h?stterminen detta ?r skulle disponeras som klassrum f?r en ny gymnasieklass. Att den anstormande naturvetenskapliga undervisningen beh?vde b?de pengar och utrymme

3. Gustaf Hilding Rundquist, f?rest?ndare f?r myntkabinettet i V?xj? 1916-1965. Foto i Sm?lands museums samlingar.

?r ofr?nkomligt. Den skolbyggnad som byggdes p? 1880-talet var inte projekterad f?r att rymma ocks? den ett par ?rtionden senare i V?xj? expanderande reallinjen.

Att Melander haft sv?rt att f?rst? den nya situationen ?r nog klart, men n?r detta ?r sagt, m?ste ? andra sidan konstateras, att rektorn Olof Josephson knappast kan ha haft f?rst?else f?r vidden i den g?rning, som Melander i mer ?n 25 ?r utf?rt i myntkabinettet. Dagen efter det att Melander f?tt besked om det ?de som v?ntade myntkabinettet l?g p? rektorns bord Melanders avskedsans?kan, b?de fr?n biblioteks- och myntkabinettsuppdragen. Den var h?llen i beh?rskade ordalag men utan tvekan pr?glad av vrede, sorg och bitterhet. Det tj?nar inte mycket till att spekulera ?ver vad myntkabinettet f?rlorat i och med Melanders f?rsvinnande, men f?rmodligen skulle Melanders fortsatta omsorg om och g?vor till samlingarna tillf?rt dem betydande v?rden. Nu br?t Melander resolut kontakten med myntkabinettet, och fast?n samlingarna efter n?gra ?r fick en liten lokal, satte han aldrig sin fot d?r.

I H?gre allm?nna l?roverkets k?llare 1916 - 1935

Myntkabinettets alla f?rem?l packades ner, placerades i arkivet vid rektorsexpeditionen och d?mdes d?rmed till n?gra ?rs n?stan total gl?mska, ?ven om ?rsredog?relserna 1907 och 1910 l?ter antyda n?got annat. Att

denna undanskymda tillvaro inte kom att vara mer ?n ungef?r ett ?rtionde beror p? tv? viktiga personf?r?ndringar i skolans kollegium. Den ena ?r att rektor Josephson 1910 l?mnade V?xj? och eftertr?ddes av Gustaf Ernst, som ins?g det ol?mpliga i r?dande f?rh?llanden f?r mynt och medaljer, vilka i st?llet borde utnyttjas i undervisningen. Den andra viktiga f?r?ndringen ?r att till V?xj? l?roverk 1915 knutits adjunkten Hilding Rundquist. Fig. 3.

S? fort sig g?ra l?t, n?rmare best?mt 1916, inreddes en k?llarlokal som f?rvarings- och arbetsplats f?r myntkabinettet. Man n?dde dit fr?n bottenv?ningens norra korridor via kraftiga j?rnd?rrar och en brant k?llartrappa, som ocks? utgjorde enda ventilationsm?jlighet. N?gra f?nster fanns inte, varf?r heller aldrig n?got dagsljus kunde tr?nga in. Inte heller fr?n denna lokal finns n?got fotografi eller n?gon minnesskiss bevarade, men golvytan kan knappast ha varit mer ?n 15 kvadratmeter, och ?ven om utrymmet var rationellt tillvarataget, m?ste tr?ngboddheten f?r sk?p och montrar ha varit markant. Till obehagen h?rde lokalens ben?genhet att fr?mja tennpest.

Att myntkabinettet under dessa torftiga yttre f?rh?llanden inte bara kunde fortleva utan ocks? g? en uppsvingets tid till m?tes m?ste n?stan helt tillskrivas Hilding Rundquist. Han hade inte tidigare sysslat med numismatik, inte heller inspirerats av Melander. Ett m?rkligt inslag i detta sammanhang ?r att Melander och Rundquist aldrig tr?ffades och pratades vid, trots att Melander levde i V?xj? i nio ?r efter Rundquists ankomst dit. Men Rundquist m?ste av allt att d?ma ha insett myntkabinettets betydelse och tog sig med kraft och gl?dje an sin nya uppgift, trettio ?r gammal. Nu fick myntkabinettet ?ter regelbundna ?ppettider, bytesverksamhet kom ig?ng, och mynt och medaljer utnyttjades ?terigen i undervisningen.

Snart f?resatte sig Rundquist att ge samlingen en katalogisering av annat, enhetligare och utf?rligare slag ?n vad den f?rut haft. Melander hade, bland annat i brist p? numismatisk litteratur, inte f?rtecknat mer ?n de svenska avdelningarna av mynt, medaljer, sedlar och pl?tmynt.

Nu vidtog ett j?ttearbete, som ? ifr?ga om enbart mynten ? kom att str?cka sig ?ver tv? ?rtionden och kr?vde ett s?llsynt uppb?d av krafter och intresse. De nattimmar ?r or?kneliga, som Rundquist anv?nde f?r

186

SNT 8 ? 2006

SNT_8_06 06-11-28 13.16 Sida 187

katalogskrivande, som f?r ?vrigt skedde vid en minimal arbetsskiva, en utf?llbar sk?pklaff p? cirka en kvadratmeters yta.

Rundquist kunde arbeta b?de tv? och tre timmar efter midnatt. Betecknande ?r en episod, d? han en g?ng ?nnu klockan fem p? morgonen inte kommit hem och hans hustru oroligt s?kte r?tt p? honom i "myntans" k?llare, d?r han alltj?mt idogt arbetade. Rundquist lugnade hustrun med att p?peka, att hon ju visste att k?llard?rren kunde g? i bakl?s ? vilket den allts? gjort denna g?ng ? och att det inte gick n?gon n?d p? honom: han hade ett n?jsamt arbete att syssla med.

Hilding Rundquist var en n?rmast otrolig arbetsmyra. Det s?gs dessutom att han under sin m?ng?riga l?rarg?rning inte hade en enda sjukdag och att han och hustrun var k?nda f?r umg?nge i hemmet med en hel del goda v?nner. Att Rundquist mitt i allt detta ?ven var en flitig ordensbroder och ivrig k?rs?ngare g?r givetvis inte bilden av honom mindre imponerande. Dessutom r?dde stark l?rarbrist vid tiden f?r hans pensionering, vilket i sin tur ledde till ?tskilliga "?vertidstimmar" vid l?roverket.

Att Hilding Rundquist trivdes med sitt katalogskrivande ?r sj?lvklart. Han fick nytta av sina gedigna och breda studier, han undervisade i svenska, historia och geografi och han l?rde sig beh?rska myntinskrifter p? ryska och grekiska och dessutom p? en rad ?sterl?ndska spr?k. Han hade ocks? ett allm?nkulturellt konst- och personhistoriskt intresse liksom ett otroligt minne f?r namn, ?rtal, historiska och geografiska sammanhang. I avsaknad av viktig numismatisk litteratur kunde Rundquist f? genoms?ka m?ngder av firmakataloger f?r att kunna best?mma ett enda mynt. Hittade han till sist r?tt, omvittnas hans f?rtjusning ha varit enorm.

Efter n?rmare tjugo ?r av h?rt och ideellt forskningsarbete f?rel?g det sista av fyra h?ften av Hilding Rundquists F?rteckning ?ver V?xj? h?gre allm?nna l?roverks mynt- och medaljsamling. Trots att endast katalogen ?ver mynten trycktes handlar det om ett fortfarande mycket tillf?rlitligt verk, som b?rjar med myntkabinettets l?nga historia och avrundas med den utl?ndska samlingen. Vid Sm?lands museums invigning av tillbyggnaden 1935 ?verl?mnades till d?varande kronprinsen Gustav Adolf det f?rsta exemplaret av Rundquists verk, specialbundet av bokbindarm?staren Carl Svanberg.

Grundmaterialet till den tryckta versionen av myntf?rteckningen h?mtades fr?n de m?nga bundna folioband som utg?r den egentliga katalogen. Givetvis fortsatte Rundquist sin g?rning genom att f?ra in och beskriva alla nyf?rv?rv efter 1935. De m?nga foliobanden ?r d?rf?r i dag en numismatisk raritet, som f?r varje museiman med erfarenhet av specialomr?det att falla i stum beundran ?ver prestationen.

Melander kunde under sin f?rest?ndartid r?kna med ganska rej?la anslag f?r ink?p. Rundquist d?remot hade mycket sm? sporadiska anslag, l?nga tider inga anslag alls. Att ?nd? f?rem?lsbest?ndet ocks? under sin k?llartillvaro kraftigt kunde ?kas har allts? sin grund n?stan enbart i givmildhet fr?n en f?rst?ende allm?nhet, inte minst Rundquists kollegor och l?rjungar.

G?vorna var m?nga och som regel mindre betydande, men en mycket stor donation, den st?rsta under Rundquists tid, fick han motta Luciadagen 1924, "lyckodagen". D? sk?nktes postumt av den v?rldsber?mda s?ngerskan Christina Nilsson, gift grevinnan de Casa Miranda, 132 mynt och medaljer, varav icke mindre ?n 61 var av guld, v?gande n?ra ett halvt kilo. D?rmed mer ?n f?rdubblades guldf?rem?lens antal. Man skulle kunna tro att Christina Nilsson varit en intresserad och kunnig myntsamlare, men snarare var det s?, att den ber?mda v?rldsartisten under sina m?nga resor i Europa och Amerika utan plan spontant k?pt framf?r allt guldmynt. N?gon penningbrist har hon under sin storhetstid som s?ngerska inte beh?vt k?nnas vid.

I genomg?ngsrum i Sm?lands museum 1935 - 1965

I Sm?lands museum hade under flera ?rtionden genom donationer samlats diverse myntpartier, dock utan att ordnas eller katalogiseras. Att p? en plats av V?xj?s storlek t?nka sig tv? myntutst?llningar var naturligtvis om?jligt, varf?r museets f?rem?l 1925 ?verf?rts till l?roverkets myntk?llare, vilket i sin tur knappast heller var n?gon bra l?ngsiktig l?sning. S? sm?ningom uppkom d? tanken att i st?llet ?verflytta l?roverkets samlingar till museet, n?got som blev m?jligt efter dess tillbyggnad 1935.

Nu fick det gamla myntkabinettet, ut?kat med museets betydligt mindre samling, ett st?rre rum med dagsljus. Men golvytan var ocks? i detta utrymme knapp, varf?r man tvangs att g?ra montrarna h?ga och under dem

inr?tta f?rvaringssk?p som onekligen var sv?ra att arbeta med. Mot svart sammet i montrarna och p? m?ngder av lister visades s? m?nga mynt och medaljer man m?jligen kunde f? plats med. H?gt upp mot taket placerades alla pl?tmynt man hade ? n?stan hundra.

S?dan var 1930-talets utst?llningsteknik. Det hela var kompakt och sv?r?versk?dligt. Som arbetslokal hade Hilding Rundquist bara en liten trappgarderob med snedtak, av honom sj?lv sk?mtsamt ben?mnd myntkabinettets kansli. D?r rymdes det minimala skrivsk?p som f?ljt med fr?n l?roverkets k?llare och det bibliotek som samlats. Det ?r n?stan otroligt att Rundquist i detta utrymme under ytterligare trettio ?r kunde fullf?lja sitt katalogiseringsarbete. I de volymer som tidigare omtalats f?rtecknades och nyskrevs avdelning efter avdelning av samlingarna, b?de vad som f?rut funnits och nytillskott, mynt, medaljer, sedlar, polletter, spelpenningar, sigillavtryck, till och med lottsedlar och ransoneringskort. Noteringarna gjordes med prydlig piktur och ?tskilliga f?rs?gs med noggranna avritningar. Vissa medaljbeskrivningar sv?llde till kulturhistoriska artiklar.

Under Rundquists tid n?stan trefaldigades antalet originalf?rem?l fr?n cirka 8 000 till n?ra 24 000. Han f?restod kabinettet i n?stan 49 ?r, st?ndigt lika intresserad av sin uppgift. Hans sista tid ? han avled i maj 1965 ? kom dock att f?rdunklas av en omfattande st?ld. Visserligen brukade Rundquist s?ga att "inte sedan 1804 har n?got alls f?rsvunnit", men ?ven den h?r g?ngen var tv? skolpojkar inblandade. De lyckades att i de d?ligt bevakade och olarmade lokalerna tillskansa sig flera hundra mynt, som s?ldes till vad man skulle kunna kalla spottstyverpriser. Poli-

H?KAN WESTERLUND

MYNTHANDEL

K?PER ? S?LJER ? BYTER

MYNT ? SEDLAR ? MEDALJER

Olympiska f?rem?l

Vasagatan 42

111 20 STOCKHOLM

TEL 08 - 411 08 07

v

SNT 8 ? 2006

187

SNT_8_06 06-11-28 13.16 Sida 188

sen sp?rade tjuvarna, och en del av st?ldgodset ?terb?rdades. Men trots detta och trots ers?ttningsk?p saknas fortfarande framf?r allt ett sextiotal svenska riksdalrar, d?ribland m?nga av Melanders g?vor.

I nya lokaler sedan 1971

S? har vi kommit till den tredje av de l?roverksl?rare som ?gnade hela sitt fritidsintresse ?t att v?rda och utveckla museisamlingen. Det r?r sig om Gunnar Sundberg, l?roverksadjunkt och erfaren numismatiker. Om att eftertr?da v?nnen och ?ldre kollegan Hilding Rundquist sade Sundberg sj?lv att han accepterade f?rtroendet med gl?dje men inte utan b?van. Fig. 4.

Trots allt det uppslitande och tr?kiga som hade h?nt var man i alla fall inne i det "glada 1960-talet", en tid d? till och med museiv?rlden fick mer resurser till sitt f?rfogande. ?n en g?ng packades samlingarna ner inf?r iordningst?llande av ett nytt myntkabinett, och Gunnar Sundberg grep sig verket an med att skapa den utst?llning som fortfarande visar det b?sta av de cirka 40 000 f?rem?l som numera finns i samlingarna.

Det tog sex ?r innan en ny visningssal stod f?rdig. Det kr?vdes givetvis grundlig planering och betydande tillskott av pengar. Medan ritningar utarbetades av arkitekt Bent J?rgen J?rgensen och montrar framst?lldes, f?retogs en rad andra f?rberedelser. Under den l?nga inredningstiden leddes arbetet av Gunnar Sundberg i n?ra samarbete med den d?varande ledningen och styrelsen vid Sm?lands museum. Goda r?d l?mnades av Kungl. Myntkabinettet i Stockholm och ett antal privatpersoner. Samtidigt beh?ll fortfarande formellt den gamla l?roverkssamlingen sin gamla kontakt med Katedralskolan i V?xj?, som vid den h?r tiden ersatt den gamla uttj?nta och rivna l?roverksbyggnaden. S?ledes omn?mndes fortfarande myntkabinettets verksamhet i skolans ?rsber?ttelser samtidigt som skolan ocks? uts?g revisorer f?r verksamheten.

I den nya utst?llningen satsade man inte p? massverkan utan desto mer p? typexemplar och p? instruktiva texter. Det st?rsta utrymmet har ?gnats den svenska avdelningen, illustrerande n?stan tusen ?rs mynthistoria i Sverige och dess besittningar, d?ribland 24 typer av pl?tmynt. Ocks? utl?ndska i Sverige g?ngbara mynt visas, t.ex. Norges och Danmarks under skandinaviska myntunionens tid, 1870-talet till 1920-ta-

4. Gunnar Sundberg, f?rest?ndare f?r myntkabinettet i V?xj? 1965 -1997.

Foto: Bertil Olsson. Sm?lands museums samlingar.

let. Kungliga och enskilda medaljer har f?tt sin plats, knappt 400 str?ngt utvalda av cirka 3 000. Den svenska sedelhistorien finns med, men ?ven Grekland och Rom, minnen fr?n Huseby samt Christina Nilssons viktigaste donationer.

Gunnar Sundberg gick ur tiden 1997 efter att ha f?rt Wexi? gymnasii myntkabinett fram till dess nuvarande status. F?rutom g?rningen att bygga upp utst?llningen och h?lla kontakten med en l?ng rad donatorer och andra tillskyndare var han ?ven redakt?r f?r Kronobergsboken 1987. Den b?r titeln "Fr?n myntkabinettet i V?xj?" och kunde tack vare Sundbergs stora kontaktyta ges det breda inneh?ll som speglar en l?ng rad f?rem?l och h?ndelser i den gamla institutionens l?nga historia. Han spelade ?ven en ledande roll n?r det

ULF NORDLINDS MYNTHANDEL AB

Karlav?gen 46

Box 5132 102 43 Stockholm Tel 08 / 662 62 61 - Fax 08 /661 62 13

K?PER ? S?LJER ? V?RDERAR MYNT ? SEDLAR ? MEDALJER

ORDNAR

Lagerlista ?ver svenska personmedaljer och numismatisk litteratur

nordlindsmynt.se

g?llde att fira myntkabinettets 200?rsjubileum 1992.

Ursprungligen grundat f?r gymnasiet st?r Wexi? gymnasii myntkabinett fortfarande till undervisningens f?rfogande, ?ven om samlingen i dag blivit en naturlig del av Sm?lands museum. Den administrativa kopplingen till gymnasiet har i princip upph?rt samtidigt som myntkabinettet f?tt beh?lla en fr?n museet frist?ende status p? s? s?tt att dess samlingar, bibliotek och arkiv h?lls samman i egna lokaler.

Det numera omfattande biblioteket st?r ? liksom arkivet och de icke utst?llda delarna av samlingarna ? till f?rfogande f?r intresserade forskare. D?rmed ?r sagt att ett av de mest omfattande myntkabinetten i Sverige har samma tillg?nglighet som de flesta andra offentliga museisamlingarna i landet.

Denna artikel ?r baserad p? den historik som utarbetades av Hilding Rundquist i F?rteckning ?ver V?xj? h?gre allm?nna l?roverks mynt- och medaljsamling (1928 -1935) och som i sin tur bearbetades av Gunnar Sundberg i uppsatsen "Tv? sekler i V?xj? myntkabinetts historia", tryckt i Kronobergsboken 1987.

L?stips i SNT! Sundberg, G.: Silverb?gare med mynt i V?xj?. SNT 1984:1 s. 12 -13. ? Medaljdonation till V?xj?. SNT 1990:1 s. 16. Knutsson, Ch.: Wexi? gymnasii myntkabinetts tillkomst. SNT 1992:7 s. 168 -174.

LUNDS MYNTHANDEL

K?PER och S?LJER BYTER och V?RDERAR

MYNT och SEDLAR TILLBEH?R och LITTERATUR

GRATIS LAGERLISTA (uppge samlaromr?de)

Klostergatan 5, 222 22 LUND Tel och fax 046-14 43 69

e-post: siv-gunnar@swipnet.se

188

SNT 8 ? 2006

 ................
................

In order to avoid copyright disputes, this page is only a partial summary.

Google Online Preview   Download