Svensk Aferesgrupp
Svensk Aferesgrupp
på uppdrag av
Svensk förening för Transfusionsmedicin
Svensk förening för Njursjukdomar
Årsrapport
Kvalitetsregister
Terapeutisk Aferes
- 2010 -
Insamlat av
Webbaserade registret iml.umu.se/medicin
Analys och databearbetning Bernd Stegmayr Läkare
Innehållsförteckning Sida
Inledning 3
Aktuell utveckling 4 Sammanfattande analys 5
Bakgrund, kvalitetsarbete 7
Syfte med detta kvalitetsregister 8
Material och metod för insamling och redovisning 8
Möjliga tolkningssvårigheter 9
Patientselektion 9
Datafångst, statistiska metoder 10
Resultat, antal patienter, procedurer 11
Könsfördelning 11
Registrerande centra nationellt, internationellt 12
Åldersfördelningen 14
Access, blodkärl som används 15
Olika tekniker för terapeutisk aferes 16
Kliniska diagnoser vid terapeutisk aferes 17
Vilka maskiner används 21
Blodförtunning 22 Biverkningar vid terapeutisk aferes 23
Patientupplevda variabler 29
Forskningsmöjligheter 30
Upplevd livskvalitet vid första behandlingen 30
Översiktslista rapporterande enheter i Sverige 31
Referenser 32
Inledning
1992 påbörjades insamling av data om Terapeutisk Aferes i Sverige och arbetet med detta har därefter utvecklats för varje år. En årlig sammanställning har skickats ut till alla inrapporterande och till andra intresserade, först tillsammans med Kartläggningen av svensk blodförsörjning och senare som en självständig rapport. 1995 påbörjades arbetet med att samla in data runt biverkningar vid terapeutisk aferes, vilket ledde till starten av ett register, BIVERK. En årlig rapport har givits ut också avseende dessa data. Svensk Aferes Grupp (SAG) startades 1996 för att koordinera arbetet runt registren, och arbetet har utvecklats genom gruppens arbete. Års rapporter har publicerats på Socialstyrelsens hemsida. Årsrapporten publiceras på SAG:s hemsida och/eller waa-.
Arbetet med att ta fram ett internationellt aferesregister har haft ett stort stöd från den svenska gruppen. World Apheresis Association beslöt i september 2002 att starta ett internationellt register. I Sverige arbetar vi fortfarande med att implementera detta registret för insamlingen av data, då det är angeläget att samla data i ett enda system, för validering av data, snabbare återkoppling och analys av insamlade data lokalt, regional och nationellt. Sedan 2010 har vi ej kunnat erhålla pappersbaserade data från enheterna vilka ej registrerar elektroniskt.
Detta medför att andelen som registrerar data endast utgör 40% av det beräknade totala antalet. För att nå en bättre täckningsgrad måste vi implementera än mer än tidigare så att fler svenska enheter accepterar att registrera elektroniskt. För 2010 och 2011 har emellertid inga ekonomiska medel erhållits från SKL för detta kvalitetsregister.
I den denna redovisning presenteras Terapeutisk Aferes och dess omfattning, diagnoser, teknik, bieffekter och självupplevda hälsovariabler.
De enheter som tidigare redovisat i pappersversion har i huvudsak haft retrospektiva data som saknat en större del av uppgifterna som finns i det elektroniska systemet.
Alla som rapporterat från 2000 står upptagna i förteckningen rapporterande enheter.
Härmed överlämnas årsrapporten för 2010 med ett varmt tack till alla som rapporterat och som framfört synpunkter och konstruktiva förslag på olika sätt!
September 2011
Umeå
Bernd Stegmayr
Professor, Överläkare
Medicinkliniken, NUS, Umeå
Aktuell utveckling
Verksamheten bedrivs främst vid större sjukhus såsom Universitetssjukhus (Regionsjukhus) och i liten skala vid sk. centrallasarett. Omfattning är väsentligen oförändrad under åren.
Terapeutisk aferes ges framförallt till svårt sjuka patienter som tilläggsbehandling när sedvanlig behandling sviktar samt används vid behandling av framförallt tumörsjukdomar såsom myelom och leukemier där stamcellstransplantation utföres. Det föreligger en god anpassning till att behandling sker i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Biverkningarna har ej reducerats de senaste åren. Risken för svår biverkan som kräver medicinsk åtgärd och avbrott av behandlingen förekommer vid cirka 5 av 1000 behandlingar.
De självupplevda variablerna baseras efter var i sjukdomsförloppet de undersöks samt vilken sjukdom de drabbats av.
Effektvariabler har tillkommit i registret som för framtiden möjliggör jämförelser av behandlingsresultat av större sjukdomsgrupper.
Sjukhusen uppvisar olika omfattning av biverkningar vilka framförallt är relaterade till behandlingsdiagnos, teknik, profylax och ersättningsvätska som ges.
Det behöver ske en utökad registrering även vid andra centra inom landet för att få en optimal täckning och bedömning.
Sammanfattande analys
2010 registrerades 1762 behandlingar hos 396 patienter vid 7 enheter varvid regionerna Linköping, Örebo, Uppsala och Umeå är komplett registrerade för behandlingar på Aferesenheter. Dessutom registrera/rapporterar Njurmedicinska enheten Huddinge Sjukhus. Omfattningen är oförändrad på dessa enheter jämfört med data från tidigare år. Det utgör en täckningsgrad av 40% av rikets behandlingar. Det motsvarar de 4500 behandlingarna hos cirka 900 patienter och 100 donatorer med aferes som utfördes t.ex. 2006.
Rapporten omfattar perioden 1996-2010. Analysen visar att indikationerna för aferes har förändrats pga. ny teknik eller ny läkemedelsbehandling. De överensstämmer dock väl med de Amerikanska (ASFA, Weinstein oa 2010) riktlinjerna vilka är de internationella guidelines som finns att tillgå.
Ny indikation som kommit under senaste åren är behandling med immunadsorption där antikroppsspecifika adsorbers används för att avlägsna antikroppar mot en levande givares blodgrupp så att patienten framgångsrikt kan ta emot ett sådant organ (Tyden oa 2005). Data från små enheter saknas med avseende på behandling för inflammatorisk tarmsjukdom. Där vet vi att det tidigare funnits relativt omfattande aktivitet.
Antal patienter och donatorer som genomgått insamling med hematopoietiska stamceller (HSC) är tämligen oförändrad de senaste åren.
Indikationer med ökande tendens är:
1. Transplantationer över ABO- eller HLA inkompatibilitet – startade med 3 patienter år 2001 och har sedan dess expanderat över hela världen. Behandling av komplikationer till transplantationsbehandling (rejektion eller relaps) kommer att fortsätta fluktuera beroende på de individuella patienternas sjukdomsförlopp. Det är flera olika tekniker som används för dessa indikationer.
2. Autolog transplantation av HSC – som möjliggör en mycket kraftig immunmodulerande behandling av solida tumörer eller andra kroniska, svåra sjukdomar.
3. Efter rapport av randomiserad studie som visar gynnsamma resultat av aferes vid behandling av patienter med ANCA associerade vaskuliter med svår njurskada har även denna indikation ökat (Jayne oa 2007).
Indikationer som minskat under åren – generellt eller med regionala skillnader
1. Guillain-Barrés syndrom
2. Allvarlig sepsis/septisk chock
3. Vaskulit
4. SLE
5. Bröstcancer (insamling av HSC)
6. AML (insamling av HSC)
Det finns regionala skillnader när det gäller indikationer och resurstilldelning till aferes, och kopplingen till transplantationsbehandling styr om regionen utför den typen av behandling eller ej.
Registerdata saknas emellertid helt från Karolinska Solna och Blodcentralen Huddinge samt Malmö-Lund (ev startar dessa enheter HT 2011) och Göteborgsregionen vilket även har betydelse vid jämförelse med avseende på terapeutisk aferes i relation till transplantationsverksamheten.
I det fortsatta arbetet med kompetens- och kvalitetsutveckling är ekonomiskt stöd som kvalitetsregister viktigt. Kvalitetsarbete visar att man får färre biverkningar om man använder albumin som substitution jämfört med plasma. Hypotension som biverkan är vanligare vid bruk av lägre albuminkoncentrationer varför våra analyser visar att 5% albuminlösning rekommenderas. Analysen visar även att calcium givet som infusion är bra profylax mot biverkan och därvid kan rekommenderas. Filterbehandling medför signifikant fler biverkningar än centrifugteknik.
Bakgrund
Terapeutisk aferes krävs vid en stor andel sjukdomar framförallt när sedvanlig behandling sviktar (Stegmayr oa 2008; Tabell).
Årligen drabbas ca 1000 personer i Sverige av sjukdomar som kräver i medel 7 behandlingar med Terapeutisk Aferes. Många av dessa är under 65 år.
Förutom sjukvårdsdagar, medikamentell behandling och rehabilitering tillkommer för Varje terapeutisk aferes en kostnad av cirka 12 000 - 90 000 kronor. Totalt uppgår kostnaden för denna behandling till över 50 miljoner.
Kvalitetsarbete
Kvalitetsregistret för Terapeutisk aferes gör sammanställningar för verksamheten på ett enhetligt sätt över hela landet. Årsrapporten vägleder samtliga enheter i hur andra behandlingar sker samt hur trender och behandlingsrekommendationer är. När förändringar genomförs, kan man följa hur de genomförs och vilka effekter de får för patienterna. Analyserna i styrgruppen medför justeringar i behandlingsstrategier. Efter åtgärder kan vi sedan genom kvalitetsregisteranalyserna vid uppföljningen se effekter av detta för att sedan ta ställning till dessa osv.. Registret fungerar som Swedish Open, och tillåter därvid även andra internationella centra att deltaga. Detta möjliggör även kvalitativa jämförelse mellan de svenska och de internationella data som erhålles och ger oss besked på hur den svenska verksamheten förhåller sig i sådana jämförelser.
Kvalitetsregister som är internationellt ledande
Detta elektroniska kvalitetsregister är baserat på råd och erfarenheter som kommer från det franska (startade 1980), kanadensiska (startade 1979), och svenska nationella kvalitetsregistret (startade 1992 cirka), Det utgör nu även bas för World Apheresis Association (WAA) som är den världsövergripande vetenskapliga förening som olika internationella föreningar, med terapeutisk aferes som verksamhet, tillhör (). WAA rekommenderar alla internationella centra som så önskar att även deltaga i detta register (Stegmayr oa 2003). Det elektroniska registret är uppbyggt så att det finns en engelskspråkig version parallellt med en svenskspråkig.
Detta sker utan ekonomiska krav på de som registrerar.
I några andra länder finns liknande nationella system för att följa kvaliteten av Terapeutisk Aferes. Tre principiellt skilda system förekommer:
a) kvalitetsregister med tyngdpunkt på att registrera processer samt biverkan (Franska registret)
b) kvalitetsregistergrupp som framförallt arbetar med randomiserade prospektiva studier där kvalitetsregistret utgör en möjlighet att se omfattning av olika diagnoser och dess behandlingscentra samt biverkningar (kanadensiska)
c) kvalitetsregister som dels registrerar processer samt alla typer av biverkan men även inkluderar patientupplevda variabler och effektkriterier av behandlingen, samt som möjliggör jämförande studier mot kontrollgrupper (Elektroniska svenska och WAA registret).
Av kvalitetsregistren finns alltifrån de som mäter ett fåtal variabler (t ex det kanadensiska) till omfattande datainsamling med forskningsinriktning (t ex svenska, WAA- registret). På enstaka håll i världen finns dessutom lokala smärre register (Sydkorea, njurmedicinska delen av Italienska aferesgruppen).
Tidigare har det funnits en periodisk undersökning (cross-sektionell) av Malchesky, öst-tyska registret, norska och japanska data.
Samarbete med gemensam analys av data från franska, svenska och kanadensiska registret har medfört publikation (Stegmayr oa 2003). Data från svenska registret har även legat till grund för en vetenskaplig avhandling (Norda 2009).
Dessutom har tidigare årsrapporter dels sänts till berörda enheter samt funnits tillgängliga via Socialstyrelsen och SKLs Registerhemsida samt under senare år även registrets hemsida.
Syftet med detta kvalitetsregister är att följa utveckling och behandlingseffekter på de sjukdomar som behandlas. Övergripande jämförelser ska då ske nationellt och internationellt för att möjliggöra att
1) Säkerheten av behandlingen gentemot patienterna kan följas (nya och gamla tekniker)
2) Biverkningspanoramat kan följas och reduceras
3) Inklusionskriterierna (diagnoser) av patienter som behandlas vid olika centra optimeras (Överbehandling, underbehandling)
4) Utvärdering av behandlingseffekter över tiden ökar kvaliteten av behandlingarna
5) Val av behandlingsstrategier vid olika diagnoser kan följas och effektiviseras.
6) Effektivisering och optimering av behandlingsteknikerna ska ske fortlöpande (20 talet val inom Terapeutisk Aferes).
7) Patienterna ska känna sig trygga och nöjda med behandlingen
Material och metod för insamling och redovisning
Vi har försökt klassificera den struktur-, process- respektive resultatmått som gäller för TA. Sammanfattningsvis:
Strukturmått (t ex antal vårdplatser) kan för politiker och beslutsfattare ge anvisningar om vilka resurser som krävs, men de avspeglar i detta fall inte vårdens kvalitet. I stället ger en längre vårdperiod och fler TA-behandlingar ett uttryck för ett svårare sjukdomstillstånd
Processmått mäter sådant som direkt kan påverkas inte bara av beslutsfattare utan också av vårdpersonal. En fara kan vara att de lättare kan ge direkta incitament till insatser som är lätta att mäta men inte nödvändigtvis resulterar i vinst för patienten.
Resultatmåttens stora fördel är att de mäter det som är av direkt betydelse för patienten och samhället, t ex överlevnad, funktion och patientupplevelser. Många av resultaten är lätta att mäta och kan avspegla kvaliteten i behandlingsprocessen. Men för komplicerade sjukdomsgrupper som inkluderas i denna behandling påverkas resultaten av många andra faktorer utöver vårdens kvalitet. Det föreligger t.ex. stora skillnader i patientsammansättning vid insjuknandet. Håller man sig enbart till resultatmått finns därför en uppenbar risk för övertolkning av skillnader mellan landsting och sjukhus. Vi anser det därför vara viktigt att jämföra mot kontrollpopulationer som icke erbjuds terapeutisk aferes.
Vi har vi valt att redovisa strukturmått men även process- och resultatvariabler.
Möjliga tolkningssvårigheter
I samband med analysen av data från TA måste man beakta att det kan finnas fallgropar för feltolkning. Sjukdomsgrupperna är begränsade och vid vissa sjukdomar föreligger litet antal insjuknade vilket ger stort utrymme för slumpmässiga variationer. Dessutom sker TA ej på standardiserade enheter utan inom vissa regioner är det mesta centraliserat till Universitetssjukhusen emedan i andra fall verksamhet bedrivs även i vissa större landsortssjukhus. Vissa regioner har endast en samlad Aferesenhet (Linköping, Örebro) emedan andra har specialiserade enheter fokuserade mer på cellaferes respektive njurinriktad aferes (Blodcentraler respektive Njurmedicinska enheter i Uppsala, Umeå, Lund, Karolinska Solna/Huddinge och delvis Göteborg).
Notabelt är att vissa sjukdomar som behandlas är relativt ovanliga. Ett sätt att försöka minska variationen pga små tal är att redovisa data regionvis och data blir därmed mer robusta.
Vissa sjukhus deltager ej i registreringen. Det innebär att vi får sämre täckningsgrad vilket ger osäkrare data. I detta fall föreligger dock inget systematisk fel utan hela regioner saknar information. Övriga regioner borde därvid anses representativa för landet.
Problematiken gäller även de mera kortfattade sammanställningarna över verksamhet som begärs via pappersenkäter från dessa enheter. I det stora hela får dock de registrerande enheterna anses vara representativa för urvalet av patienter inom landet om inklusionskriterierna är likadana för de områden som ej registrerar.
Under de senaste åren har vid flera tillfällen de icke regisrerande enheterna uppmanats att börja deltaga i registreringen. KS och Malmö Lund överväger deltaga fom HT 2011.
Vi är fullt medvetna att ett högre bortfall ger osäkrare data. Vi har dock inga styrmedel i nuläget att förbättra detta med avseende på den svenska verksamheten. Däremot ökar andelen internationella centra som deltager i registreringen.
Utifrån sjukdomspanoramat kan behandlingar ske med dels medikamentella metoder men antingen med tillägg av eller med ersättning av Terapeutisk Aferes som alternativ. Olika sjukhus har därvid i vissa fall av diagnoser olika patientsammansättning.
Patientselektion
Det föreligger ingen patientselektion. Alla patienter som behandlas med terapeutisk aferes får inkluderas i registret oavsett, ålder, kön, etnisk tillhörighet eller diagnos. I det internationella registret finns förutom ovanstående ej heller selektion med avseende på land eller kontinent. Varje center som ansöker om deltagande får ange verksamhetsområde (t.ex. blodcentral, Dialys, hematologenhet), klinik, sjukhus, ansvarig läkare, telefonnummer, fax, samt land. E-mail till ansvarig läkare krävs. Efterforskning göres av registeransvarig så att respektive enhet bedöms och godkänns att deltaga. Därefter sänds en loginkod och password till vederbörande ansvarig läkare som administrerar dataregistreringen på denna enhet. Patientinformation uppmanas ges dels skriftligt samt muntligt för tillstånd att registrera data. Utomlands registreras data endast med kodnummer. Tex. så kan en enhet i Moskva få kodnamn RUMD och därefter löpnummer (1 osv.) för respektive patient. De löpnumren finns sedan katalogiserade på respektive enhet så att man lokalt kan finna källan till data vid behov av komplettering mm. Sveriges kommuner och landsting samt Socialstyrelsen önskar att fullständiga persondata ska finnas tillgängliga. Detta för att register ska kunna samköras i Sverige om SKL så anser. Så har därför även registrerats under de senaste åren.
Datafångst erhålles i samband med varje enskild behandling eller i anslutning till denna. Registret är elektroniskt och tillåter sk. Bed-side registrering. Det tar cirka 1-2 minuter att registrera data vid varje behandling. Data lagras separat för varje enskild enhet. Varje enhet får vid begäran samt efter årsslut en excelfil med de egna uppgifterna väl redovisade i kolumner för att möjliggöra för intern statistik. För centra som så önskar kan data slås samman för analys (vilket gäller t.ex. för svenska deltagande centra, tjeckiska och Lituanien). Egna nationella och internationella publikationer kan sedan göras utifrån dessa data.
Data sammanställs även med avseende på jämförelser mellan olika internationella centra om respektive center godkänner detta. Särskild analys och kunskap har därvid även gjorts på samplade materialet av pediatriska terapeutiska afereser.
Internationella data lämnas ej ut till utomstående (ej delaktig i datainsamling).
Registret är PUL godkänt samt har för flera specifika projekt etiskt godkännande (Utvärdering av TTP, LDL aferes, vaskuliter Pediatriska behandingar samt totalsammanställning). Doktorand deltager i analysarbetet med delprojekt som del av doktorsavhandling.
På hemsidan (waa-) finns information om hur man kommer in i registret (Handbok).
Resultatkriterierna skiftar med behandlingsdiagnos. Vid t.ex. TTP kommer andra resultatvariabler att begäras än vid t.ex. glomerulonefrit eller septisk chock.
Kontrollpersoner som ej får terapeutisk aferes för en given diagnos kan även registreras enligt samma princip. Man anger så grundsjukdom, initieringsdatum och undersökningsdatum samt som behandling registreras sk. P0 (= ingen terapeutisk aferes behandling). På så sätt ämnar vi få center att registrera som har andra behandlingsstrategier för att öka resultat-jämförelsemöjligheterna.
Patientupplevda data finns dels med avseende på deras upplevda funktionsförmåga samt på deras upplevda livskvalitet vid den givna tidpunkten för behandlingen. Vi har ej tagit med variabler ’hur patienten upplever att omhändertagandet är’ eftersom det blir påverkat av att patienten ej ”kan säga sanningen” när personalen ska registrera. Det skulle behövas en patientenkät för detta ändamål. Även om patienten får biverkan under behandlingen (ej mår så bra) kan emellertid behandlingseffekten vara god. Det är svårt för patienten att på ett rättvist sätt avgöra detta.
Datainsamlingen sker till server med uppbackningssystem som är knutet till Umeå Universitets IT avdelning . De har avsatt specialistkompetens (som även arbetar med t.ex. Riksstrokeregisterhantering) för vårt register.
Nedladdning av datafångsten och fördelning till respektive enhet kan endast ske genom formellt huvudansvarig administratör (f.n. Bernd Stegmayr).
Statistiska metoder
Medelvärdesberäkningar samt students T test för parade och icke parade data används för parametrisk statistik vid normalfördelning. Icke parametriska analyser görs vid ej normalfördelade data och vid små grupper (t.ex. ovanliga sjukdomar). Fishers test jämte Mantel Henschel test (Chi-2) görs för jämförande av grupper i sk. fyrfältstabelldesign. Regressionsanalyser sker för jämförande mellan data med avseende på sk. relation. Multivaransanalyser har ej använts än pga att datatolkningen relativt lätt kan ge felaktig bild genom de tillhörande faktorer men väljer (selektion som ofta sker- sk fishing). Även Cox regressionanalys kan på så vis bli något svårtolkad.
SPSS mjukvara har använts.
Resultat
Från 2004 till september 2011 har till det elektroniska registret rapporterats 31520 behandlingar. Totalt gavs terapeutisk aferes under den perioden till 4299 patienter varav 1790 var kvinnor (43%) samt 2509 män. Totalt 21 centra i 11 länder deltog aktivt i registreringen.
Under 2010 registrerades totalt 5522 behandlingar.
Figur: Antal patienter per år samt könsfördelning (tom sept 2011).
[pic]
Figur 2: Totala antalet behandlingar per år samt könsfördelning (tom sept 2011)
[pic]
Tabellen nedan visar de aktivt registrerande enheterna i respektive länder.
. .
Sweden: Axelsson CG, Mirea V (Orebro)
Efvergren M (Huddinge),
Berlin G (Linköping),
Lassen E (BC, Umea),
Mörtzell M, Stegmayr B (Nephrol., Umea)
Nilsson T, Mokvist K (Nephrol, Uppsala)
Norda R, Knutson F (BC, Uppsala)
Australia: Newman E (New South Wales)
Austria: Witt V (St. Anna, Vienna),
Derfler K (AKH, Vienna)
Belgium: Eloot S, Vanholder R (Univ. Hosp. Gent)
Czech Republic: Ptak J (Frydek-Mistek),
Blaha M (Hradec Kralove),
Gasova Z (Haemotol Dep., Prague),
Hrdlickova R (Ostrava)
Germany: Ramlow W, Prophet H (Rostock)
Italy: Centoni P, Liumbruno G, Molfettini P (Livorno)
Lithuania: Griskevicius A, Audzijoniene J (Vilnius)
Macedonian Rep.: Stojkovski L, Sikole A (Skopje)
Portugal: Tomaz J (Coimbra)
Serbia Republ.: Lalic K (Zagreb)
Analys: Andelen som behandlas med TA är konstant över tiden. Könsfördelningen står i proportion till hur de olika sjukdomarna drabbar de olika könen. Ingen säker trend föreligger över tiden. Andelen centra som anslutit sig till registret är begränsat trots att det ej kostar något för registrerande enhet. Enheter som ej deltager anger den allmänna arbetsbördan som ett av skälen. Centra i andra länder upplever det något svårt med att vilja lämna ut kvalitetsdata. Förutom i Sverige föreligger inget krav på öppen redovisning. Således sker detta ej heller för utländska enheter där man kan identifiera den enskild enheten. Arbetsbelastningen för registrerande enhet, om man deltager i det elektroniska registret, är att det tar cirka 1-2 minuter för varje registrerad behandling. Registreringen kan ske ”bed-side”.
Vi har en successiv ökning av antalet deltagande enheter. Närmast ska Karolinska Solna starta registreringarna HT 2011 samt Aferesenheten vid Njurmedicin i Malmö/Lund har visat intresse.
Antalet behandlingar/patient var i medel 7.3 (män 7.5 samt kvinnor 7.2).
Fördelningen av registrering i Sverige ses i tabellen nedan.
Tabell. Antal aferesbehandlingar vid Regionsjukhusen 2010.
|Regionsjukhus |Antal afereser|Antal |
| | |patienter |
| | | |
|Umeå |266 |87 |
|Uppsala |549 |150 |
|Örebro |538 |65 |
|Stockholm Solna/ Huddinge* |33 |7 |
|Linköping |376 |87 |
|Lund/Malmö |saknas | |
|Göteborg |saknas | |
|Växjö |saknas | |
| | | |
|Totalt |1762 |396 |
|*Dialysenh., KUS Huddinge | | |
Hur ser åldersfördelningen ut vid terapeutisk aferes?
Tabell: Åldersfördelning av de behandlade
|Åldersgrupper |Procent |
|Åldersgrupp |0-10 år |1,1 |
| |11-20 |3,5 |
| |21-30 |7,1 |
| |31-40 |11,9 |
| |41-50 |15,7 |
| |51-60 |24,7 |
| |61-70 |26,1 |
| |71-80 |7,0 |
| |81- |3,0 |
Tabell: Medelålder år 2010 (standard deviation samt min och max ålder) för de behandlade.
|Centers |Mean | SD |Min-max |
| Sweden: | | | |
|Göteborg* | | | |
|Linköping |50 |18 |0-83 |
|Lund | | | |
|Stockholm |25 |22 |0-51 |
|Umeå |50 |20 |0-84 |
|Uppsala |49 |17 |0-83 |
|Örebro |45 |22 |0-80 |
|Totalt | | | |
|International centers: | | | |
|25 | | | |
|26 |20 |19 |0-57 |
|53 |45 |17 |3-67 |
|54 |40 |15 |2-65 |
|60 |57 |12 |43-73 |
|61 |58 |16 |18-90 |
|71 |47 |17 |31-65 |
|91 |61 |18 |0-93 |
|120 |39 |26 |6-73 |
|130 |50 |15 |19-82 |
Analys: Man ser att det är stora åldersskillnader mellan främst de som behandlas vid Huddinge sjukhus och övriga. Denna skillnad beror på att de behandlar främst patienter som ska få njurtransplantat från anhöriga. Denna patientgrupp är i regel mycket yngre. Liknande förklarbara skillnader (yngre patientgrupp som insjuknat) föreligger vid enstaka andra internationella centra. Skillnaden mellan de övriga svenska centren är försumbar.
Vilka blodkärl används för att få tillgång till blodbanan och behandlingen?
Vid behandlingsstart användes för punktion (kärltillgång) i första hand perifert kärl (59%, se Tabell ).
| Location of access |access(a) |
| |Percent |
|Peripheral vein to peripheral vein |59,3 |
|Femoral vein (double lumen) to Fem. Vein |13,5 |
|Central vein: subclavian (double lumen) to Central vein: subclavian, |12,1 |
|Central vein: jugular (double lumen) to Central vein: jugular |8,4 |
|AV-fistula to AV fistula |1,8 |
|Artery to Vein |1,6 |
|Data missing |1,1 |
|Central vein: jugular (double lumen) to peripheral vein |0,7 |
|Other (Specify) |0,5 |
|Central vein: subclavian (double lumen) to peripheral vein |0,5 |
|AV-graft to AV-graft |0,2 |
|Hemoport |0,1 |
|Femoral vein (double lumen) to peripheral vein |0,1 |
|Total |100 |
Analys: Andelen patienter som får använda perifer access varierar mellan sjukhusen. Den baseras delvis på stickteknik hos personal men framförallt på att en del patienter även har andra svåra sjukdomar som kräver en central access. Här bör det dock finnas möjlighet för ytterligare jämförelser för att se om man i större omfattning kan nyttja perifer access.
Vilken teknik används och finns att tillgå vid de olika sjukhusen?
Tabellen nedan visar andelen patienter som behandlas med olika tekniker för olika sjukdomstillstånd vid de svenska Regionsjukhusen
Tabellen visar de olika behandlingsstrategierna och patientfördelning i procent.
| | | | | | |
| Treatment option |Umeå |Uppsala |Örebro |Sthlm |Linköping |
|Plasma exchange (centrifugation) |41,9 |18,1 |43,6 | |27,5 |
|Plasma exchange (filtration) | | | |28,6 | |
|Leukapheresis( Polymorphnuclear) allogeneic | |0,7 | | | |
|Leukapheresis( Polymorphnuclear) autologous | |0,7 | | | |
|Leukapheresis (Mononuclear) allogeneic |4,7 |17,4 | | | |
|Leukapheresis (Mononuclear) autologous |10,5 |52,1 |16,4 | |1,3 |
|Erythrapheresis | | |5,5 | | |
|Plateletapheresis | |0,7 |3,6 | | |
|Protein A adsorber | |2,1 | |71,4 | |
|ExtraCorporeal PhotochemoTherapy (ECPT) | | | | |6,3 |
|Leukapheresis by Filtration/adsorption | | |3,6 | | |
|Peripheral Blood Stem Cells- Allogeneic/donor |14 | | | |17,5 |
|Peripheral Blood Stem Cells- autologous |29,1 | | 27,3 | |47,5 |
|ABO-mismatch, Anti A-adsorption | |4,2 | | | |
|ABO-mismatch, Anti B-adsorption | |4,2 | | | |
Tabellen nedan visar fördelningen av de olika processerna i relation till omfattningen av antalet behandlingar vid respektive svenskt Regionsjukhus i procent.
|Treatment option |Umea |Uppsala |Örebro |Sthlm |Linköping |
|Plasma exchange (centrifugation) |88,3 |42,2 |77,8 | |53 |
|Plasma exchange (filtration) | |0,2 |0,4 |46,2 | |
|Leukapheresis (Mononuclear) allogeneic |1,1 |1,5 | | |0,7 |
|Leukapheresis (Mononuclear) autologous |3,3 |4,9 |1,2 | | |
|Erythrapheresis | |1,7 |1,2 | | |
|Plateletapheresis | | |0,4 | | |
|LDL removal, general | | |1,4 | | |
|LDL removal, adsorption |0,6 |31,6 |9,7 | |18,9 |
|Protein A adsorber | |4,9 |2,9 |50 | |
|ExtraCorporeal PhotochemoTherapy (ECPT) | | | | |18,2 |
|Leukapheresis by Filtration/adsorption | | |2,5 | | |
|Peripheral Blood Stem Cells- Allogeneic/donor | | | | |3,3 |
|Peripheral Blood Stem Cells- autologous |6,1 | |2,3 | |5,1 |
|ABO-mismatch, Anti A-adsorption | |9,1 | | | |
|ABO-mismatch, Anti B-adsorption | |3,5 | | | |
|Other | | | | |0,3 |
Analys: Man finner att det föreligger regionala skillnader i teknikanvändning. Vid vissa centra erbjuds endast centrifugteknik emedan vid andra centra även absorptionstekniker mm erbjuds. Här bör man se över om inte förutsättningarna för behandlingarna borde breddas. Plasmabyte med centrifugteknik kräver stora mängder ersättningsplasma. Sådan medför stor risk för svårare biverkan jämfört med immunadsorptionstekniker. Detta bör beaktas vid inköp av utrustning och kunnande.
Vilka sjukdomar är föremål för terapeutisk aferes?
Inklusionskriterierna (diagnoser) av patienter som behandlas med terapeutisk aferes vid olika centra framgår ur tabellen nedan.
Tabellen visar de olika indikationerna där behandling givits med olika aferesteknik.
|Diagnoses |ICD-10 code |Umeå |Uppsala |Örebro |Huddinge |Linköping |
| | |% |% |% |% |% |
|Meningococcsepsis |A392 | |0,7 | | | |
|Other sepsis |A418 | | |1,5 | | |
|Other sepsis |A419 |2,3 | |3,1 | | |
|Tumour Mediasth. |C383 | | |1,5 | | |
|Sarcoma, Ewing |C418 | | |1,5 | | |
|Testes Cancer |C620 | | |1,5 | | |
|Testes Cancer |C621 | | | | |1,1 |
|Testes Cancer |C629A |1,1 |0,7 | | | |
|Testes Ca, not seminoma |C629B |1,1 |0,7 | | | |
|Testes Cancer |C629X | | | | |1,1 |
|Tumour Wilms |C649 | |0,7 | | | |
|Lymphoma, Hodgkin |C811 | | | | |2,3 |
|Lymphoma, Hodgkin |C813 | | | | |2,3 |
|Lymphoma, Hodgkin |C819 |3,4 |2 |3,1 | |2,3 |
|Lymphoma |C831 |2,2 | |1,5 | |2,3 |
|Lymphoma, mantelcell |C831 |2,3 | | | | |
|Lymphoma-B |C833 |1,1 | | | |2,2 |
|Lymphoma Burkitt |C837 |1,1 | | | | |
|Lymphoma-other |C838 | | | | |1,1 |
|Lymphoma-diffuse |C839 | |15,3 | | | |
|Lymphoma-T |C844 | | | | |2,2 |
|Lymphoma-ALKneg |C847 | | | | |1,1 |
|Lymphoma-B |C851 |1,1 | | | | |
|Lymphoma-B |C851 | | |1,5 | | |
|Lymphoma-B |C851B | | | | |2,3 |
|Lymphoma-nonHodgkin |C859b | | | | |1,1 |
|Lymphoma-T intest |C862 | | | | |2,3 |
|Macroglob Waldenstr. |C880 |1,1 |2,7 |3,1 | |1,1 |
|Myeloma, multiple |C900 |14,9 |24 |23,1 | |21,8 |
|Leukemia, plasma cell |C901 | | | | |1,1 |
|Plasmocytoma, solitary |C903 | | |1,5 | | |
|Acute Lymph Leukemia |C910 | |0,7 | | | |
|Chron Lymph. Leukemia |C911 | |0,7 | | | |
|Acute Myeloic Leukemia |C920 |1,1 |0,7 | | | |
|Chronic Myeloic Leukemia |C921 | |1,3 | | | |
|Leukemia |C959 | |0,7 | | | |
|Other |C970 | |2 | | | |
|Tumour benign |D369 | | | | |1,1 |
|Myeloproliferative Chron Dis |D471 | | |1,5 | | |
|Gammopathy Monoclonal |D472 | | |1,5 | | |
|Gammopathy Monoclonal POEMS |D472x |1,1 | | | | |
|Thrombocytemia Essent. |D473 | | |1,5 | | |
|Anemia haemolyt, achieved |D591A | | | | |1,1 |
|Haemolytic Uremic Sydrome |D593 | | |1,5 | |1,1 |
|MODS, DIC |D65 |2,2 | | | | |
|Antifosfolipid-syndrome |D686A | | | |14,3 | |
|Cardiolipin Ab |D686B | |0,7 | | | |
|ThromboCytopenic Purpura |D693 | |0,7 | | | |
|Leukocyte disease |D728 |5,7 | | | |1,1 |
|Polycythemia sec. |D751 | | |3 | | |
|Other |D877 | |8,7 | |14,3 | |
|Other |D878 | |1,3 | | | |
|Other |D878 ,D87,7 | | | |14,3 | |
|Cryoglobulia |D891 | | |1,5 | | |
|Immunodisease UNS |D899 | | |1,5 | | |
|Carbohydrate adsorption defect |E743 | | |1,5 | | |
|Hypercholesterolemia, isol. |E780 | |2 |1,5 | |2,3 |
|Triglyceride increase, isol. |E781 | | | | |1,1 |
|Hyperlipidemia, mixed |E782 | |0,7 |1,5 | | |
|Ironmetabolism disturb. |E831 | | |1,5 | | |
|Amyoidosis Her. Neuropath |E851 |1,1 | | | | |
|Amyloidosis |E859 | | |1,5 | | |
|Cerebral atrophy |G131 | | |1,5 | | |
|Parkinson atypic |G218 |1,1 | | | | |
|Multiple Sclerosis |G35 |3,4 |2 | | | |
|Multiple Sclerosis |G359 |1,1 | |1,5 | | |
|Neuromyelitis optica |G360 | |0,7 | | | |
|Neuromyelitis optica |G360 |2,3 | | | | |
|Myelitis |G373 |1,1 | | | | |
|Guillan-Barre syndrome |G610 |10,3 |1,3 | | |3,4 |
|Polyneuropathy, inflamm |G619b | |0,7 | | | |
|Polyneuropathy |G629 |1,1 | |1,5 | |1,1 |
|Myasthenia Gravis |G700 |2,3 |0,7 | | | |
|Myotonic Disease |G711 | | | | |1,1 |
|Myopathy UNS |G728 |1,1 | | | | |
|Lambert-Eaton Syndrome |G731 | | |1,5 | | |
|Neuropathy UNS |G99A | |0,7 | | | |
|Cardiomyopathy dilated |I420 | |0,7 | | | |
|Artheritis |I776 |4,6 | | | | |
|Artheritis +Haemorrhagia |I776 D698 | | |3,1 | | |
|Capillary disease UNS |I788 | | |1,5 | | |
|Mb. Crohn |K501 | | |1,5 | | |
|Ulcerous colitis |K519 | | |1,5 | | |
|Toxic liver disease cholestasis |K710 | | |4,6 | | |
|Liver failure akut/subacute |K720 | | |1,5 | | |
|Pemphigus vulgaris |L100 | | |1,5 | | |
|Pemphigus, UNS |L109 |1,1 | | | |1,1 |
|Toxic Epidermal Necrolysis |L512 | |0,7 | | | |
|LD Tx posX-test |LD Tx posX-test | | | |14,3 | |
|LDTX PosFacs B-cellskorstest HLA AkDQ |LDTX PosFacs | | | |28,6 | |
|Allergic angitiis |M310 | | |1,5 |14,3 | |
|Thrombotic Micro Angiopathy (TMA) |M311 |2,3 |0,7 | | |3,4 |
|ANCA vasculitis, |M313 |1,1 |2 | | |5,7 |
|Necrotizing vasculitis |M319 | |0,7 | | | |
|SLE, organ involvem. |M321 | | |3,1 | | |
|SLE, UNS |M329 |2,3 |0,7 | | | |
|Ischemic Muscle infarction |M622 | | | | |2,3 |
|MDS |MDS | |0,7 | | | |
|RPG |N019 | | | | |1,1 |
|GN crescent |N057 |1,1 | | | | |
|GN in systemic disease |N085 | |0,7 | | |1,1 |
|Acute Kidney Injury |N178 | | |1,5 | | |
|Exposure to fire? |O361 | | |1,5 | | |
|Anuria |R349A | | | | |1,1 |
|Plasma Viscosity disturbance |R701 | | |1,5 | | |
|Myoglobinuria |R821 | | | | |1,1 |
|Rejection, BM |T860 | | | | |4,6 |
|GVHD, BM |T860B | | | | |3,4 |
|Rejecton, kidney graft |T861 | |3,3 | | | |
|Intox |Y912 | | |1,5 | | |
|Preparative Measure |Z514 | | |3,1 | | |
|Donor, BM |Z523 |17,2 |17,3 | | |12,6 |
|Not clarified | |2,2 | |1,5 | | |
Om de olika diagnosgrupperna slås samman erhålls mera översiktliga diagnosgrupper. Tabellen nedan visar fördelning av diagnoser/indikationer för behandling inom tre länder respektive ett sammanslaget barnmaterial (tabell nedan).
| |Sweden | % |Czech republ. % |Lithuania | % |Childrens center % |
|1 |Lipid dist. |
|Cobe-Spectra bipuncture |29,16 |
|Cobe- Optia |15,82 |
|Fresenius- Dali |15,71 |
|Octa Nova DiaMed |7,92 |
|TPE + kit |6,90 |
|DX-21 Kaneka |6,56 |
|MONET, plasma proc. Fresenius |3,23 |
|Fresenius- Comtec |2,34 |
|LIFE 18 |1,76 |
|Therakos Uvar |1,30 |
|MA-03 (La-15DL) Kaneka |1,27 |
|Autopheresis + kits |1,15 |
|Cobe Spectra Stem cells manuel |1,10 |
|Amicus |1,06 |
|Apheresis device |0,72 |
|Adacolumn, Otsuka |0,64 |
|Kaneka MA-03 (whole blood) |0,62 |
|Fresenius 2008/4008 |0,38 |
|TRIMA |0,36 |
|Excorim CITEM 10 Fresenius |0,34 |
|Kaneka DL 100 |0,23 |
|2997 + kits |0,21 |
|Fresenius Multifiltrate |0,15 |
|ART Universal |0,13 |
|Fresenius- Comtec - Stem cells |0,11 |
|Plasmat Futura Braun |0,08 |
|Immunosorba (Protein A) |0,06 |
|Asahi, Leukapheresfilter |0,06 |
|Therakos XTS |0,04 |
|MA-03 wholeblood |0,04 |
|AS 104 bipuncture + kits |0,02 |
|Fresenius Adasorb |0,02 |
|Plasmaflux P2 dry |0,02 |
| | |
I vissa fall behöver man ett andra tekniskt instrument för behandlingen. Andelen av detta (procent av alla) redovisas nedan i tabell.
|Device 2 |Percent |
|Asahi Aph Dev.+ Adasorb |26,7 |
|CF100 |21,4 |
|PUVA Combi light |17,5 |
|Asahi Aph device |10,6 |
|Macrogenics |6,7 |
|Spectra bipuncture + kits |5,6 |
|Fresenius Adasorb |2,8 |
|Adasorb Otsuka |2,3 |
|Miltenyi, Fresenius |1,7 |
|Fresenius Multifiltrate |0,8 |
|Adasorb (Medicap) |0,6 |
|Immunosorba Kaneka |0,6 |
|Other |0,6 |
|Medicap(Medicap) |0,5 |
|Optia |0,3 |
|Life 18 |0,3 |
|Therakos Uvar |0,3 |
|Citem 10 Fresenius |0,2 |
|Monet, Fresenius+Adasorb |0,2 |
|Glucosorb B |0,16 |
Analys: Det förekommer en mångfald av olika tekniker. De svenska sjukhusen har därvid en begränsad omfattning av dessa. Återhållsamhet i inköp och mera snäva behandlingsindikationer kan vara en orsak.
Med vilka ämnen sker blodförtunning i samband med behandlingarna?
Antikoagulationen genomfördes mestadels med citrat (Tabell ).
|Anticoagulation |Percent |
|ACD-A or ACD-B |70,9 |
|ACD+heparin |14,9 |
|Heparin (standard) |12 |
|CPD, citrate |2 |
|ACD+LMW heparin |0,1 |
|Heparin+ citrate |0 |
|Other |0 |
Hur vanligt är det med biverkan? När får man den? Vilka besvär uppstår och kan de motverkas?
För att få en jämförbar registrering så har biverkan försökt avgränsas enligt tabellen nedan. Syftet är att man ska få mindre variation pga tolkningsskillnader.
Gradering av biverkan:
På rapportformuläret noteras de olika symtom som observerats hos eller iakttagits av patienten under eller efter behandlingen.
- grad I : ett symtom som inte kräver behandling
- grad II: en medikamentell åtgärd vidtages men proceduren fortsätter
- grad III: proceduren måste avbrytas p g a biverkningen eller komplikationen.
- grad IV: proceduren får så allvarliga biverkningar att patienten avlider
Data från 2010 visade att i samband med första behandlingen hade 7.4% (60/814) biverkan emedan i samband med de därefter följande behandlingarna så förelåg biverkan i 3,7% (150/4082).
Biverkan för hela materialet år 2010 ses i tabell nedan.
|Grade AE |First treatment |Following treatments |
| | | |
| |Frequency |Percent |Frequency |Percent |
|None |753 |92,6 |4559 |96,8 |
|Mild |12 |1,5 |73 |1,6 |
|Moderate |44 |5,4 |66 |1,4 |
|Severe |4 |0,5 |10 |0,2 |
Tabell: Andelen aferesbehandlingar med biverkan vid de olika centren.
|Center |Mild |Moderate |Severe |Total AE % |Total N |
|Umeå |1,1 |4,9 |1,5 |7,5 |266 |
|Uppsala |2,9 |0,9 |0,0 |3,8 |549 |
|Orebro |1,9 |5,4 |0,6 |7,8 |538 |
|Huddinge |3,0 |0,0 |0,0 |3,0 |33 |
|Linköping |1,1 |9,6 |0,8 |11,4 |376 |
|26 |2,6 |2,6 |0,0 |5,1 |78 |
|53 |0,9 |3,1 |0,0 |3,9 |229 |
|54 |1,0 |1,0 |1,0 |2,9 |205 |
|60 |2,6 |0,1 |0,0 |2,7 |1595 |
|61 |0,1 |0,3 |0,1 |0,6 |717 |
|71 |0,0 |3,6 |0,0 |3,6 |56 |
|91 |0,3 |1,6 |0,0 |1,8 |383 |
|120 |1,3 |5,3 |0,0 |6,6 |76 |
|130 |0,2 |0,0 |0,2 |0,5 |421 |
|Total |1,5 |2,0 |0,3 |3,8 |5522 |
Analys: Det förekommer skillnader i biverkan mellan de olika sjukhusen. Hör krävs en noggrannare genomgång och diskussion vid samordningsmöten för att motverka detta.
I biverkningsregistret kategoriseras medicinska symptom, problem med kärlaccess, tekniska problem och andra problem.
Behandlingar som var tvungna att avbrytas förekom i varierande grad enligt tabellen nedan.
| |interrupted treatment |
|Center |Yes, % |
|Umeå |4,6 |
|Uppsala |2,0 |
|Orebro |1,8 |
|Huddinge |3,3 |
|Linköping |2,5 |
|26 |4,2 |
|53 |0,9 |
|54 |1,5 |
|60 |1,9 |
|61 |1,1 |
|71 |1,8 |
|91 |1,9 |
|120 |2,7 |
|130 |0,7 |
|Total |1,8 |
Analys: Tabellen visar variationer mellan centra. Som tidigare framgått varierar indikationerna och därmed även teknikerna för behandling mellan centra. Detta bidrager till variationerna. Därtill kommer viss variation i användning av substitutionsprodukter varvid plasma oftare ger biverkan än albuminlösning. Vissa sjukdomar kräver dock plasma som substitution för att behandlingen ska ha effekt.
Vid analys av data från hela registret framkommer att det föreligger signifikanta variationer i biverkan beroende på vilken behandlingsmetod man är tvungen att använda.
Typ av symtom vid MILD biverkan redovisas i tabellen nedan
| Symptom of AE- mild grade |Adverse event, % |
|New punction |25,9 |
|Hypotension |24,7 |
|Tingling,stitching (signs of low Ca) |11,8 |
|Access- other problems (specify) |7,1 |
|Urticaria, conjunctivitis |7,1 |
|Nausea and/or vomiting |5,9 |
|Technical- coagulation in tubing |4,7 |
|Access- hematoma |3,5 |
|Info missing |1,2 |
|Access- Angiospasm (needs new puncture) |1,2 |
|Clotting in needle |1,2 |
|Technical- device misfunction |1,2 |
|Technical - other (specify) |1,2 |
|Back pain related to apheresis |1,2 |
|Chills and fever (above 38 C) |1,2 |
|Sepsis, tachykardia |1,2 |
Analys: De vanligaste problemen vid lätt biverkan är av teknisk natur. Man misslyckas med punktion av kärl mm. Här skiftar risken beroende på om man har hög ambitionsnivå att behålla en perifer access eller om man fortare beslutar sig för att använda en central access. I det senare fallet är det lättare att få blod till behandling men istället ökar risken för infektioner.
Symtom vid MODERAT biverkan visas i tabell nedan
| Symptoms at moderate adverse event |AE, % |
|Tingling,stitching (signs of low Ca) |50 |
|Urticaria, conjunctivitis |13,6 |
|Hypotension (drop more than 40mmHg or 2 stairs or walks > 500 m |76,5 |
|8= Active exercise (e.g. walks > 1 km / d) |97 |
|9= Athletic exercise |98,7 |
|10= Athletic competition |100 |
Analys: Patienterna upplever försvånansvärt bra livskvalitet trots ofta svåra sjukdomar. Deras rörelseinskränkning framgår av tabellen, varierar utifrån sjukdomsbild. IVA patienterna har därvid sämst gradering emedan donatorer av stamceller ofta är superfriska och vältränade.
I TMA arbetet (Mörtzell oa 2011) kan man se att det sker en förbättring av båda variablerna under tiden som patienterna behandlas.
Forskningsmöjligheter
Registerdata har möjliggjort omfattande analysarbeten samt utifrån detta forskningsresultat. Resultaten har sedan kunnat delgivas som internationella publikationer. En doktorsavhandling av Rut Norda (2007) har fullgjorts samt en doktorand Monika Mörtzell fortsätter arbeta vetenskapligt med data tillsammans med nationella och internationella experter inom de olika områdena.
Särtryck kan beställas via bernd.stegmayr@medicin.umu.se
Referenslista se nedan.
Vi vill med denna lista sända ett stort TACK till deltagande sjukhus och dess kontaktpersoner
Rapporterande enheter i Sverige (2010)
|Namn |Adress |Ort |KARTLÄGGNING | | | |
| | | |2005 |2008 |2009 |2010 | | |
|Med klin, Hematologavd |Sahlgrenska sjukhuset |GÖTEBORG |X | | | | | |
|Njurmedicinska kliniken |Kärnsjukhuset |SKÖVDE |X | |X | | | |
|Dialysavd, Med klin |Norra Älvsborgs lasarett |TROLLHÄTTAN |X | | | | | |
|Blodcentralen |Universitetssjukhuset |LINKÖPING |X |X |X |X | | |
|Med klin, Dialysen |Länssjukhuset Ryhov |JÖNKÖPING |X | | | | | |
|Blodcentralen Skåne |Universitetssjukhuset |LUND |X | | | | | |
|Med kliniken, Dialysavd |Universitetssjukhuset |LUND |X | | | | | |
|Dialysavd + HIT |Universitetssjukhuset MAS |MALMÖ |X | | | | | |
|Dialysavd |Helsingsborgs sjukhus |HELSINGBORG | | | | | | |
|Dialyssektionen, Med klin |Centrallasarettet |VÄXJÖ |X | | | | | |
|Dialysavdelningen |Länssjukhuset |HALMSTAD |X | | | | | |
|Dialysavdelningen |Blekingesjukhuset |KARLSKRONA | | | | | | |
|Imm o transf.med |Karolinska sjukhuset |STOCKHOLM |X | | | | | |
|Blodcentralen |Huddinge sjukhus |HUDDINGE |X | | | | | |
|Dialysavd K 87-89 |Huddinge sjukhus |HUDDINGE |X |X |X |X | | |
|Blodcentralen |Norrlands Universitetssjukhus |UMEÅ |X |X |X |X | | |
|Dialysavd, Med klin |Norrlands Universitetssjukhus |UMEÅ |X |X |X |X | | |
|Lab med kliniken |Sundsvalls sjukhus |SUNDSVALL |X | | | | | |
|Dialysavdelningen |Östersunds sjukhus |ÖSTERSUND |X | | | | | |
|Dialysavd |Sundsvalls sjukhus |SUNDSVALL | | | | | | |
|Blodcentralen, KITM |Akademiska sjukhuset |UPPSALA |X |X |X |X | | |
|Dialysavdelning 60A |Akademiska sjukhuset |UPPSALA |X |X |X |X | | |
|Dialysavdelningen |Länssjukhuset Gävle |GÄVLE |X | | | | | |
| Medicinkliniken |Bollnäs sjukhus |BOLLNÄS |X | | | | | |
|Klin.Transfusionsmedicin |Universitetssjukhuset |ÖREBRO |X |X |X |X | | |
|Dialysavdelningen |Centralsjukhuset |KARLSTAD |X | | | | | |
|Intensivvårdsavd |Mälarsjukhuset |ESKILSTUNA |X | | | | | |
|Mag-tarm kliniken |Sahlgrenska sjukhuset |GÖTEBORG |X | | | | | |
|Medicinkliniken |Östra sjukhuset |GÖTEBORG |X | | | | | |
|Medicinkliniken |Borås sjukhus |BORÅS |X | | | | | |
|Medicinkliniken |Kärnsjukhuset |SKÖVDE |X | | | | | |
|Medicinkliniken |Universitetssjukhuset |LUND | | | | | | |
|Medicinkliniken |Centrallasarettet |KRISTIANSTAD |X | | | | | |
|Dialysavdelningen |Länssjukhuset |KALMAR |X | | | | | |
|Mag-tarm kliniken |Sophiahemmet |STOCKHOLM |X | | | | | |
|Medicinkliniken |Länssjukhuset |FALUN |X | | | | | |
|Medicinkliniken |Länssjukhuset |VÄSTERÅS |X | | | | | |
X rapporterat
0 rapporterat att aferesverksamheten lagts ned
ingen rapport
Referenser
1. Stegmayr B, Klingstedt J, Grahn BE, et al.: The new WAA apheresis registry. Transfus Apher Sci 34:259-262, 2006
2. Stegmayr BG, Ptak J, Wikstrom B, et al.: World apheresis registry- report of 2004 data (Abstract). J Clin Apheresis 21:3, 2006
3. Stegmayr BG, Ptak J, Wikstrom B, et al.: World apheresis registry 2005 data (Abstract), in European Society For Apheresis, June 20-21, 2006., edited by B.G. S, Umea, Sweden, Landstingstryckeriet, Umea, Sweden, 2006, p 17
4. Stegmayr B, Ptak J, Wikstrom B: World apheresis registry report. Transfus Apher Sci 36:13-16, 2007
5. Stegmayr B: National and International Registry for Apheresis- Current Status (Abstract). Japanese Journal of Apheresis 26:98, 2007
6. Stegmayr B, Ptak J, Wikström B, et al.: World Apheresis Registry data 2005 (Abstract). Int J Artif Organs 30:689, 2007
7. Norda R, Knutson F, Berseus O, et al.: Unexpected effects of donor gender on the storage of liquid plasma. Vox Sang 93:223-228, 2007
8. Norda R, Axelsson C, Axdorph U, et al.: Recognition of inter-center differences may help develop best practice. Analysis of data from the Swedish Apheresis Registry. Therapeutic Apheresis and Dialysis (Accepted for publ), 2007
9. Norda RAC: Thesis: Plasma as a Therapeutic Principle in Clinical Practice. With special reference to Sweden., in Department of Oncology, Radiology and Clinical Immunology (vol PhD), Uppsala, Sweden, University of Uppsala, 2007
10. Norda R, Axelsson C-G, Stegmayr BG, Group. atSA. Plasma exchange: current practices in Sweden and the role of substitution fluids in patterns of adverse effects. In: ISFA conference; 2005; Rostock, Germany; 2005.
11. Stegmayr BG, Ivanovich P, Korach JM, Rock G, Norda R, Ramlow W. World apheresis registry. J Clin Apher 2005;20[1]:126-7.
12. Stegmayr BG, Ivanovich P, Korach JM, Rock G, Norda R, Ramlow W. World apheresis association--world apheresis registry. Transfus Apheresis Sci 2005;32(2):205-7.
13. Stegmayr BG, Ptak J, Wikström B, Berlin G, Axelsson C-G, Griskevicius A, et al. World apheresis registry- report of 2004 data. In: ISFA-Congress; 2005; Rostock, Germany; 2005.
14. Stegmayr BG, Guillevin L, Korach JM, Rock G, Norda R, Ramlow W. The role of an International Apheresis Registry for the establishment of apheresis therapy. In: International Society For Apheresis (ISFA) Congress; 2005; Rostock, Germany; 2005.
15. Vanholder R, del Canizo JF, Sauer IM, Stegmayr B. The European artificial organ scene: present status. Artif Organs 2005;29(6):498-506.
Stegmayr B, Ptak J and Wikstrom B. World apheresis registry report. Transfus Apher Sci 2007;36(1):13-6.
16. Stegmayr B, Ptak J, Wikström B, Berlin G, Axelsson C, Griskevicius A, Centoni P, Liumbruno G, Molfettini P, Audzijoniene J, Mokvist K, Nilsson-sojka B, Ramlow W, Blaha M and Witt V. World Apheresis Registry data 2005 (Abstract). Int J Artif Organs 2007;30(8):689.
17. Norda R, Axelsson CG, Axdorph U, Berlin G, Wikstrom B and Stegmayr B. Recognition of intercenter differences may help develop best practice. Ther Apher Dial 2008;12(5):347-54.
16. Stegmayr B, Ptak J, Wikstrom B, Berlin G, Axelsson CG, Griskevicius A, Centoni P, Liumbruno G, Molfettini P, Audzijoniene J, Mokvist K, Sojka BN, Norda R, Knutson F, Ramlow W, Blaha M, Witt V, Evergren M and Tomaz J. World apheresis registry 2003-2007 data. Transfus Apher Sci 2008.
19. Witt V, Stegmayr B, Ptak J, Wikstrom B, Berlin G, Axelsson CG, Griskevicius A, Centoni PE, Liumbruno GM, Molfettini P, Audzijoniene J, Mokvist K, Sojka BN, Norda R, Ramlow W, Blaha M, Evergren M and Tomaz J. World apheresis registry data from 2003 to 2007, the pediatric and adolescent side of the registry. Transfus Apher Sci 2008;39(3):255-60.
20. Norda R, Knutson F, Berseus O, Akerblom O, Nilsson-Ekdahl K, Stegmayr B, et al. Unexpected effects of donor gender on the storage of liquid plasma. Vox Sang 2007;93(3):223-8.
21. Mörtzell M, Ptak J, Axelsson CG, Berlin G, Griskevicius A, Nilsson T, Mokvist K, Blaha M, Tomaz J, Efvergren M, Newman E, Eloot S, Stegmayr B. Analyses of data of patients with Thrombotic MicroAngiopathy (TMA) in the WAA registry. (Abstract) Int J Artif Organ (2009)
22. Mörtzell M, Ptak J, Axelsson CG, Berlin G, Griskevicius A, Nilsson T, Mokvist K, Blaha M, Tomaz J, Efvergren M, Newman E, Eloot S, Stegmayr B. Analyses of data of patients with Thrombotic MicroAngiopathy (TMA) in the WAA registry. (Abstract) J Clin Apheresis (2010)
23. Mörtzell M, Ptak J, Axelsson CG, Berlin G, Griskevicius A, Nilsson T, Mokvist K, Blaha M, Tomaz J, Efvergren M, Newman E, Eloot S, Stegmayr B. Analyses of data of patients with Thrombotic MicroAngiopathy (TMA) in the WAA registry. (Abstract) Transfusion and Apheresis Science (2010)
24. Stegmayr B, Ptak J, Wikstrom B, Berlin G, Axelsson CG, Griskevicius A, Centoni P, Liumbruno G, Molfettini P, Audzijoniene J, Mokvist K, Sojka BN, Norda R, Knutson F, Ramlow W, Blaha M, Witt V, Evergren M and Tomaz J. World apheresis registry 2003-2009 data. Transfus Apher Sci 2010 (Abstr).
25. Stegmayr B, Ptak J, Wikstrom B, Berlin G, Axelsson CG, Griskevicius A, Centoni P, Liumbruno G, Molfettini P, Audzijoniene J, Mokvist K, Sojka BN, Norda R, Knutson F, Ramlow W, Blaha M, Witt V, Evergren M and Tomaz J. World apheresis registry 2003-2009 data. T(Abstract) J Clin Apheresis (2010).
26. MORTZELL, M., BERLIN, G., NILSSON, T., AXELSSON, C. G., EFVERGREN, M., AUDZIJONI, J., GRISKEVICIUS, A., PTAK, J., BLAHA, M., TOMSOVA, H., LIMBRUNO, G. M., CENTONI, P., NEWMAN, E., ELOOT, S., DHONDT, A., TOMAZ, J., WITT, V., ROCK, G. & STEGMAYR, B. 2011a. Analyses of data of patients with Thrombotic Microangiopathy in the WAA registry. Transfusion and apheresis science : official journal of the World Apheresis Association :
27. MORTZELL, M., BERLIN, G., NILSSON, T., AXELSSON, C. G., EFVERGREN, M., AUDZIJONI, J., GRISKEVICIUS, A., PTAK, J., BLAHA, M., TOMSOVA, H., LIMBRUNO, G. M., CENTONI, P., NEWMAN, E., ELOOT, S., DHONDT, A., TOMAZ, J., WITT, V., ROCK, G. & STEGMAYR, B. 2011b. Thrombotic microangiopathy. Transfusion and apheresis science : official journal of the World Apheresis Association :
28. NORDA, R., SCHOTT, U., BERSEUS, O., AKERBLOM, O., NILSSON, B., EKDAHL, K. N., STEGMAYR, B. G. & KNUTSON, E. F. 2011. Complement activation products in liquid stored plasma and C3a kinetics after transfusion of autologous plasma. Vox sanguinis.
29. SHANWELL, A., ANDERSSON, T. M., ROSTGAARD, K., EDGREN, G., HJALGRIM, H., NORDA, R., MELBYE, M., NYREN, O. & REILLY, M. 2009. Post-transfusion mortality among recipients of ABO-compatible but non-identical plasma. Vox sanguinis, 96, 316-23.
30. TYNELL, E., ANDERSSON, T. M., NORDA, R., EDGREN, G., NYREN, O., SHANWELL, A. & REILLY, M. 2010. Should plasma from female donors be avoided? A population-based cohort study of plasma recipients in Sweden from 1990 through 2002. Transfusion, 50, 1249-56.
-----------------------
Adverse events, %
Year, 2000+
................
................
In order to avoid copyright disputes, this page is only a partial summary.
To fulfill the demand for quickly locating and searching documents.
It is intelligent file search solution for home and business.