Klinisk nutrition



|Klinisk nutrition |

|1 |Nutritional properties of liquid oats as affected|

| |by processing and storage |

|Huanmei Zhang (1), Gunilla Önning (1), Rickard Öste (2) |

|Biomedicinsk nutrition, Tillämpad biokemi, Kemicentrum, Lunds universitet,|

|Box 124, 221 00 Lund (1).Industriell näringslära och livsmedelskemi, |

|Kemicentrum, Lunds universitet, Box 124, 221 00 Lund (2). |

|As a new way of consumption of oats and application of the |

|cholesterol-lowering effect, liquid oats have been commercialized as |

|beverages and shown to have retained the effect. To produce liquid oats, |

|steam-heated dehulled oat groats are subjected to flaking, wet-milling, |

|enzyme hydrolysis, decanting, formulation, ultra-high-temperature (UHT) |

|treatment and aseptically packaging followed by extended storage. The |

|overall aim of the present study was to gain new knowledge about the |

|consequences of processing and storage on the nutritional properties of |

|liquid oats. |

| |

| |

| |

|The retention of vitamins, minerals, phenols (including avenanthramides), |

|and the protein quality (evaluated in growing rats) were followed during |

|processing and storage. The effect of phytase treatment, citric acid |

|addition and iron fortification employed to liquid oats alone or in |

|combination on the non-heme iron absorption in humans were also |

|investigated. |

|A large part of the native minerals were lost during the decanting step. |

|The supplemented vitamins A, B1, B2, B3, B6 and folate exhibited good |

|stability after the UHT treatment while the vitamin D3 content were |

|reduced. Most of the vitamins were stable during a year of ambient |

|storage. Phenols were lost to various extents after amylase treatment and |

|the decanting caused further losses. Refrigerating temperature favored the|

|stability of the avenanthramides. |

| |

|Amylase treatment with heating and the subsequent decanting process |

|reduced the protein content of liquid oats leading to a slightly decreased|

|biological value of the proteins, whereas neither UHT treatment nor a year|

|of ambient storage changed the protein quality. Phytase treatment of |

|liquid oats reduced the inositol phosphates to undetectable levels leading|

|to a significantly improved non-heme iron absorption in humans. |

|Fortification of iron as ferric pyrophosphate or ferric ammonium citrate |

|gave similar iron absorption rates but adding the latter may bring about |

|undesirable sensory attributes. |

| |

|Overall this study showed that decanting changes the relative proportions |

|of proteins, vitamins, minerals and phenols and that direct UHT treatment |

|was applicable for good retention of most vitamins and proteins. Ambient |

|storage of a year does not affect protein quality. Further, results |

|suggest that iron bioavailability of UHT liquid oats can be improved by |

|phytase treatment. |

|Klinisk nutrition |

|2 |Relationships between blood glucose level, |

| |abdominal obesity and biomarker of oxidative |

| |stress and inflammation in subjects with type 2 |

| |diabetes mellitus |

|Elisabet Rytter (1), Bengt Vessby (1), Rikard Åsgård (2), Anders Sjödin |

|(1), Lilianne Abramsson Zetterberg (3), Lennart Möller (2), Samar Basu (1)|

|Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring |

|Science, Uppsala University, Sweden (1).Department of BioSciences and |

|Nutrition, Karolinska Institute, Sweden. (2).National Food |

|Administration, Uppsala, Sweden. (3). |

|Subjects with diabetes mellitus (DM) have been shown to have an increased |

|oxidative stress caused by overproduction of oxidative agents and |

|decreased efficiency of inhibitory and scavenger systems. High glucose |

|level in tissues and plasma can lead to an increased production of free |

|radicals. Besides oxidative stress, inflammation is also involved in the |

|development of complications of type 2 diabetes mellitus (T2DM). |

|COX-related low-grade inflammation is suggested, both as an early event as|

|well as a later process in the development of DM. |

|If and how inflammation and oxidative stress are related to each other; if|

|inflammation is a manifestation of oxidative stress or if oxidative stress|

|is a later process in the development of T2DM, secondary to inflammation, |

|is still to be clarified. |

|The aim of this study was to investigate the associations between |

|metabolic factors including glucose control and levels of oxidative stress|

|and inflammation in subjects with T2DM. |

|Baseline data from subjects with T2DM that took part in an intervention |

|study were used. In total 56 persons (age 62.3±7.0 years, HbA1c 6.1±0.9 %,|

|BMI 28.3±3.8 kg/m2, waist 99.6±11.1 cm) were included in the |

|investigation. Metabolic variables (weight, BMI, waist, blood glucose, |

|HbA1c, insulin, blood lipids), biomarkers related to oxidative stress |

|(8-oxo-dG, comet assay, MDA, 8-iso-PGF2-alpha, frequence of micronucleated|

|erythrocytes, nitrotyrosine) and inflammatory markers (hsCRP, IL-6, |

|15-keto-dihydro-PGF2-alpha) were measured. |

|8-iso-PGF2-alpha correlated positively with HbA1c (r=0.29, p=0.03) and |

|glucose (r=0.33,p=0.01). Nitrotyrosine and HbA1c correlated positively |

|(r=0.43, p=0.009). Waist correlated positively with HsCRP (r=0.39, |

|p=0.003). Positive correlations between HsCRP and IL-6 (r=0.59, pSciences and Society (1).Department of |

|Neurobiology,caring sciences and Siciety (2).Department of |

|Neurobiology,Caring Sciences and Society (3).Department ofNeurobiology, |

|Caring Sciences and Society (4).Dept Medicine, Karolinska Institutet, |

|Karolinska University Hospital Huddinge (5).Dept Neurobiology, Caring |

|Sciences and Society, Karolinska Institutet, Karolinska University |

|Hospital, Huddinge (6).Inst. för folkhälso- och vårdvetenskap/Klinisk |

|nutrition och metabolism, (7).Klinisk Nutrition o metabolism, inst för |

|folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet (8). |

|Omega-3 fatty acids (w3 FA), e.g. EPA and DHA, ameliorate inflammatory |

|reactions and possibly also neuro-inflammation in Alzheimer’s disease |

|(AD). Here we determined effects of 6 months of a DHA enriched w3 FA |

|supplementation on release of cytokines and growth factors from peripheral|

|blood mononuclear cells (PBMC) from patients with mild AD. |

|In a randomised, double-blind controlled trial 174 AD patients received |

|either 1.7 g DHA and 0.6 g EPA daily (w3 group) (Pronova) or placebo |

|(linoleate) for 6 months. Cytokine concentrations in supernatants from |

|PBMC stimulated with 10 ng LPS/mL for 22 hrs were analysed from the first |

|21 randomized patients prior to and after 6 months of treatment. Plasma |

|fatty acid levels were analysed. |

|w3 FA treatment was associated with significantly lower values of IL-1B, |

|IL-6 (but not of TNF-alpha), whereas the placebo group displayed no |

|changes. These results confirm what others have reported with EPA. There |

|were no differences in released IL-8 and IL-10 levels. However, G-CSF |

|release induced by LPS was lower (p=0.02) in the w3 FA group compared with|

|the placebo group. No measurable levels of VEGF, EGF, bFGF were found. |

|Plasma DHA and EPA levels increased in w3 FA patients and plasma linoleic |

|acid was marginally enhanced in placebo patients. - Correlation analyses |

|showed that the more DHA increased, the more IL-1B and IL-6 releases |

|decreased (p=0.02 and p=0.0009). |

|w3 FA exert changes in pro-inflammatory cytokines and growth factors which|

|were related to the DHA levels. |

|Klinisk nutrition |

|4 |Energiintag hos patienter på sjukhus |

|Maria Sundberg Hjelm (1), Lena Åkerlind (2), Sigrid Wegener (2), |

|Kristina Rickdorff (2), Per Ihre (2), Christine Leo-Swenne (2) |

|Akademiska sjuhuset (1).Akademiska Sjukhuset (2). |

|Malnutrition på sjukhus och vårdinrättningar är vanligt förekommande. Ett |

|flertal svenska studier visar problematiken (SoS rapport 2000:11.I |

|december 2005 genomfördes en 24-h registrering av energiintaget på två |

|stora divisioner på sjukhuset. Efter mätningen har ett antal |

|utbildningsinsatser med fokus på nutrition genomförts. En ny mätning |

|gjordes i april 2007. Tjugosju vårdavdelningar från tre divisioner deltog.|

|Syftet var dels att se hur väl uppmätt energiintag svarade mot beräknat |

|behov samt att vara ett underlag för nutritionsarbetet på sjukhuset, dels |

|att se om utförda insatser haft någon effekt. |

|Metoden var att studera beräknat energibehov jämfört med uppmätt |

|energiintag under en dag hos samtliga inneliggande patienter på |

|avdelningar inom kirurgi, onkologi, thorax, geriatrik, medicin, |

|special-och akutmedicin. Patienterna var inskrivna på samma vårdenhet |

|under den aktuella 24-timmarsperioden. Exklusionskriterier var operation |

|under mätdygnet och patienter i terminalt skede. Energibehovet beräknades |

|enligt 30 kcal/kg/dygn 70 år. Bakgrundsdata |

|var kön, ålder, BMI och typ av näringstillförsel. När enteral eller |

|parenteral tillförsel skett beräknades energibehovet enligt 25 |

|kcal/kg/dygn. Rapporteringen av data gjordes via en webb baserad enkät, |

|vilket möjliggjorde en snabb återrapportering. |

|Antal inkluderade patienter var 337. Mätningen visar att förekomsten av |

|undernutrition var fortsatt hög. Huvuddelen av patienterna fick i sig |

|50-75% av beräknat energibehov och så stor andel som 24% låg under 50%. I |

|de fall resultaten kunnat jämföras med föregående mätning sågs ingen |

|större skillnad, dock har andelen patienter med mycket stora energiintag |

|minskat från föregående mättillfälle. |

|På Akademiska sjukhuset har två 24-h registreringar av energiintaget hos |

|patienter genomförts. Flera avdelningar inom skilda discipliner deltog. |

|Efter den första mätningen har insatser genomförts, bl a undervisning inom|

|nutrition. Resultaten visade vid båda mättillfällena att huvuddelen av |

|patienterna tillgodosåg 50-75% av sitt energibehov. En betydande del |

|tillgodosåg mindre än 50%. I de fall en jämförelse kunnat göras mellan |

|mätningarna sågs ingen större skillnad. |

|Slutsats: Den första mätningen har lett till önskvärda spinn-off-effekter |

|genom önskemål om undervisning och projekt inom nutritionsområdet. Riktade|

|insatser ex genom datorstödd nutritionsscreening, monitorering och |

|åtgärdsprogram kan förhoppningsvis på sikt ge en avgörande förändring. |

|Klinisk nutrition |

|5 |Nutritionssituationen på ett universitetssjukhus |

| |– en ögonblicksbild |

|Jeanette Sjölander (1), Maria Danielsson (3), Carin Andersson (2), Åke |

|Nilsson (2), Rosemarie Klevsgård (6), Kerstin Ulander (5), Albert |

|Westergren (4) |

|Avd. för Klinisk Nutrition, Universitetssjukhuset i Lund (USiL) (1).Avd. |

|för Klinisk Nutrition, USiL (2).Insitutionen för Hälsa, Vård och Samhälle,|

|Lunds Universitet (3).Inst. för Hälsovetenskaper, Högskolan Kristianstad |

|(4).Institutionen för hälsovetenskaper, Högskolan i Kristianstad |

|(5).Sjukhusledningen USiL (6). |

|Det är välkänt att betydande nutritionsproblem finns inom slutenvården. |

|Som ett led i pågående nutritionellt kvalitetssäkringsarbete på USiL |

|genomfördes en punktprevalensstudie avseende malnutrition inom 23 |

|verksamhetsområden den 27:e mars 2007. |

|En modifierad version av ett enkätformulär som tidigare använts i liknande|

|omfattande kartläggning på särskilda boenden och mindre sjukhus i Skåne |

|nyttjades (Westergren et al). Studien genomfördes under en dag av personal|

|och studenter på respektive avdelning. Totalt ingick 47 avd. Totalt 81 % |

|(n=624) av tillfrågade patienter valde att deltaga. Fördelning mellan män |

|och kvinnor var jämn (52 % respektive 48 %) och medelåldern var 65 år. |

|Medelvårdtiden vid tillfället för bedömningen var 6 dagar. |

| |

|Tre kriterier användes för att bedöma om risk för undernäring förelåg: (1)|

|Ofrivillig viktförlust (oavsett tid & omfattning); (2) Ätsvårigheter |

|(t.ex. nedsatt aptit, sväljning, ork, motoriska störningar); (3) Body Mass|

|Index, BMI 70 år) |

|På USiL förelåg måttlig eller hög risk för undernäring hos 36 % av |

|patienterna, 35 % hade ofrivillig viktminskning, 20 % hade lågt BMI samt |

|45 % hade ätsvårigheter. Förekomst av övervikt var 38 % medan 42 % hade |

|normalt BMI. Inom USiL förekom stora variationer. Specialitéer med störst |

|risk för undernäring var kirurgi (54 %), onkologi (56 %), lungsjukdom (58 |

|%), urologi (60 %) och hematologi (70 %). Användning av protein- och |

|energität kost (3 %) samt användning av näringsdrycker/berikningsprodukter|

|(22 %) var låg. Näringsdrycker hade mellan 0 och 43 % av patienterna |

|(vanligast inom njurmedicin). Samtliga verksamhetsområden hade färre än 10|

|% med protein- och energität kost. Flest patienter med behov av hjälp för |

|att äta fanns inom neurologin (36 %). |

|Både övervikt och risk för undernäring är vanligt förekommande på |

|universitetssjukhuset i Lund. Mindre än hälften av patienterna har t.ex. |

|ett BMI som ligger inom normalgränserna. Protein- och energität kost samt |

|användning av näringsdrycker/berikningsprodukter är underutnyttjat när det|

|ställs i förhållande till antalet patienter med risk för undernäring. |

|Studien ger således viktig information för att belysa problemen och ge |

|underlag för fortsatt nutritionellt kvalitetssäkringsarbete. |

|Klinisk nutrition |

|6 |Distribution av energirikt kosttillskott till |

| |geriatriska patienter i samband med |

| |medicindelning - acceptans och effekter på |

| |energiintag |

|Gerd Faxén Irving (2), Tommy Cederholm (1) |

|Institutionen för folkhälso-& vårdvetenskap, klinisk nutrition och |

|metabolism, Uppsala universitet (1).Neurobiologi, vårdvetenskap och |

|samhälle (NVS) (2). |

|Omkring hälften av alla geriatriska patienter har allvarliga |

|nutritionsproblem som bidrar till sjuklighet och ökat vårdbehov. Intaget |

|av mat och dryck är ofta lågt hos denna patientgrupp under vistelse på |

|sjukhus och energiintaget motsvarar sällan uppskattat energibehov. Detta |

|får negativa konsekvenser för deras nutritionstillstånd på sikt. Vi har |

|genomfört en pilotstudie på ett energirikt kosttillskott där vi studerat |

|acceptans och distributionssätt. Syftet med denna studie var att studera |

|möjliga effekter av detta tillskott på energiintag och aptit i en |

|randomiserad studie. |

|Geriatriska patienter, >65 år, med förväntad vårdtid >1 vecka samt med |

|erhållet informerat samtycke deltog i studien vars design var öppen, |

|randomiserad och kontrollerad. Patienter med BMI >30, pankreatit, sjukdom |

|med fettmalabsorption eller annan allvarlig sjukdom exkluderades. Calogen |

|som är en fettemulsion baserad på raps- och solrosolja (466 kcal/100ml) |

|gavs i 30 ml doser i samband med medicinronder 07.00, 14.00 och 20.00. |

|Intaget registrerades på protokoll. Intag av mat och dryck registrerades |

|dag 2-3 och 8-9 i båda grupperna (interventions- och kontrollgrupp). |

|Patienterna fick svara på frågor om aptit med hjälp av visuell analog |

|skala (VAS 0-10) dag 2 och dag 8. I samband med utskrivning besvarade |

|Calogen-gruppens deltagare frågor om acceptans av produkten(poäng 1-7). |

|Nutritionsstatus bedömdes med Nutritional risk screening (NRS). |

|Av 61 randomiserade patienter var det 37 som fullföljde studien; 15 i |

|interventionsgruppen (IG, 81 ± 6,6 år, 67% kvinnor) och 22 i kontroll |

|gruppen (KG, 85 ± 6,8 år, 45% kvinnor). Medelvårdtiden var 8 dagar (5-20).|

|NRS antydde att 65% av patienterna var riskpersoner för malnutrition. Mat-|

|och vätskeregistreringarna visade en signifikant skillnad i energiintag |

|mellan grupperna dag 2-3 (1857±292 kcal i IG vs. 1409±425 kcal i KG, |

|P=0,001) och dag 8-9 (1990±394 kcal i IG vs.1518 ±393 kcal i KG, P=0,01). |

|Enligt VAS skalan noterades en positiv effekt på aptiten i IG (från 1.8 |

|till 4.0), dock ingen signifikant skillnad jämfört med KG (från 2.4 till |

|2.2). Medelvärdet på acceptans av produkten var 5 poäng (2-7). |

|Geriatriska patienter som fick energirikt kosttillskott i samband med |

|medicinronder 3 gånger per dag under sjukhusvistelse ökade sitt totala |

|energiintag. Rutinen accepterades väl av vårdpersonalen. |

|Klinisk nutrition |

|7 |Beräkning av KOL patientens energibehov – hur |

| |nära kan vi komma? |

|Frode Slinde (5), AnneMarie Grönberg (1), Sven Larsson (4), Daniel |

|Arvidsson (2), Lena Hulthén (3) |

|Avd för invärtesmedicin/lungmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset |

|(1).Avd för klinisk näringslära, Sahlgrenska akademin (2).Avd för klinisk |

|näringslära, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet |

|(3).Avdelningen för invärtesmedicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs |

|universitet (4).Instutitionen för vård och natur, Högskolan i Skövde (5). |

|En förutsättning för att få önskade resultat av nutritionsbehandling hos |

|patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kvantifiering av|

|patientens energibehov. Avsaknad av kliniskt tillämpliga metoder gör att |

|detta i dagens sjukvård oftast görs med beräkningar av basal |

|ämnesomsättning (BMR) samt en faktor för fysisk aktivitet. ActiReg är ett |

|instrument som genom att mäta patientens rörelsemönster kvantifierar |

|energiförbrukning, och har i en studie på patienter med KOL bedömts vara |

|valid jämfört med standardmetoden dubbelmärkt vatten. Syftet med studien |

|var att se hur väl rutinmässiga beräkningar av energibehov stämmer överens|

|med uppmätt energiförbrukning hos patienter med KOL. |

|Patienter (n=29) med klinisk stabil KOL rekryterades från Lungmottagningen|

|vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Tre olika |

|beräkningsmodeller av energibehov gjordes utifrån ESS-gruppens |

|rekommendationer i ”Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg”: 1) |

|Beräknat BMRx1,45; 2) Beräknat BMRx1,65; 3) 30 kcal x kg kroppsvikt. |

|Mätning av BMR gjordes med indirekt kalorimetri. Patienterna bar |

|ActiReg-utrustningen under sju dygn. |

|Patienterna (18 kvinnor och 11 män) var i genomsnitt 65 år och ett BMI på |

|21,2 kg/m2. Av de tre beräkningsmodellerna var modell 3 (genomsnitt (SD) |

|1759 (337) kcal) den ende som inte skiljde sig statistiskt signifikant |

|från ActiReg-mätningen (1836 (305) kcal). Modell 1 resulterade i ett |

|genomsnittligt energibehov på 1917 (227) kcal (p=0,03, parvis t-test) |

|medan modell 2 resulterade i ett genomsnittligt energibehov på 2182 (258) |

|kcal (p < 0,01, parvis t-test). På individnivå däremot gav modell 1 det |

|bästa resultatet med en individuell skillnad mellan metoderna som |

|varierade från -400 kcal till +200 kcal. Resultatet från modell 3 gav |

|individuella skillnader mellan metoderna från -600 kcal till +650 kcal. |

|Beräkningar av energibehov med kända modeller (30 kcal x kg kroppsvikt) |

|kan uppskatta grupper av KOL-patienters energibehov. Det bör dock noteras |

|att energibehovet hos enskilda patienter kan felskattas. För att utvärdera|

|effekten av nutritionsbehandling krävs därför fasta rutiner för |

|uppföljning med mätning av kroppsvikt, då resultatet av energiobalans är |

|förändrad kroppsvikt. |

|Klinisk nutrition |

|8 |Medicinarnas matvanor |

| |- en sammanställning av 1737 kostregistreringar |

| |hos läkarstuderande 1994-2006 |

|Marja Tengvall (2), Lars Ellegård (1) |

|Sektionen för Klinisk nutrition, Sahlgrenska universitetssjukhuset, |

|Göteborg (1).Sektionen för Klinisk Nutrition, Sahlgrenska |

|Universitetssjukhuset/Sahlgrenska (2). |

|Tredagars skattad kostregistrering har använts i läkarutbildningen i |

|Göteborg sedan många år. Kostintaget under åren 1983-1993 har tidigare |

|rapporterats. |

|Syftet med denna studie var att undersöka kostintaget hos läkarstuderande |

|sedan 1993, värdera absoluta förändringar över tid, samt värdera |

|kvalitativa skillnader mellan könen. |

| |

|Sammanställning av kostregistreringar från 1737 läkarstuderande 1994-2006 |

|i Göteborg. |

|Registrerat intag av energi var 7.8±0.5 MJ för kvinnor och 10.9±0.8 MJ för|

|män, motsvarande 128 respektive 145 kJ/kg, utan klara förändringar över |

|tiden. Intaget motsvarar 90 respektive 84% av beräknat energibehov. |

|Andelen energi från fett, protein, kolhydrater och alkohol var 29/30, |

|16/16, 51/53 and 2/3 E% hos kvinnor/män. Andelen mättat fett var 12±0.7 E%|

|och minskade under perioden. Kostfiberintaget var i genomsnitt 23g/d, |

|motsvarande 2.6g/MJ för kvinnor och 2.2g/MJ för män. Medelintaget av |

|vitaminer var A: 1200±200ug, B1: 2.0±0.3mg, B12: 5±0.6ug, folat: 278±34ug,|

|C: 124±13mg, D: 4.6±0.6ug, E: 8±0.7mg. |

|Intaget av folat och kostfiber ökade under perioden men var lägre än |

|rekommenderat intag (RI). Dagligt intag av järn var över RI hos män med |

|18±3mg men under RI hos kvinnor med 13±2mg, och andelen kvinnor med |

|järnintag under genomsnittsbehovet 10mg ökade från 10% före 1996 till 40% |

|efter 1999. Kvinnor åt mer frukt & grönt än män, men endast 30 respektive |

|23% av kvinnor/män kom upp till rekommenderade 500g per dag. |

| |

|Medicinarnas energiintag var stabilt 1994-2006. Matvanorna är generellt |

|något bättre än i befolkningen i övrigt och tycks förbättras något över |

|tiden, även om de inte riktigt följer Nordiska Näringsrekommendationer. |

................
................

In order to avoid copyright disputes, this page is only a partial summary.

Google Online Preview   Download