Klinisk nutrition
|Klinisk nutrition |
|1 |Nutritional properties of liquid oats as affected|
| |by processing and storage |
|Huanmei Zhang (1), Gunilla Önning (1), Rickard Öste (2) |
|Biomedicinsk nutrition, Tillämpad biokemi, Kemicentrum, Lunds universitet,|
|Box 124, 221 00 Lund (1).Industriell näringslära och livsmedelskemi, |
|Kemicentrum, Lunds universitet, Box 124, 221 00 Lund (2). |
|As a new way of consumption of oats and application of the |
|cholesterol-lowering effect, liquid oats have been commercialized as |
|beverages and shown to have retained the effect. To produce liquid oats, |
|steam-heated dehulled oat groats are subjected to flaking, wet-milling, |
|enzyme hydrolysis, decanting, formulation, ultra-high-temperature (UHT) |
|treatment and aseptically packaging followed by extended storage. The |
|overall aim of the present study was to gain new knowledge about the |
|consequences of processing and storage on the nutritional properties of |
|liquid oats. |
| |
| |
| |
|The retention of vitamins, minerals, phenols (including avenanthramides), |
|and the protein quality (evaluated in growing rats) were followed during |
|processing and storage. The effect of phytase treatment, citric acid |
|addition and iron fortification employed to liquid oats alone or in |
|combination on the non-heme iron absorption in humans were also |
|investigated. |
|A large part of the native minerals were lost during the decanting step. |
|The supplemented vitamins A, B1, B2, B3, B6 and folate exhibited good |
|stability after the UHT treatment while the vitamin D3 content were |
|reduced. Most of the vitamins were stable during a year of ambient |
|storage. Phenols were lost to various extents after amylase treatment and |
|the decanting caused further losses. Refrigerating temperature favored the|
|stability of the avenanthramides. |
| |
|Amylase treatment with heating and the subsequent decanting process |
|reduced the protein content of liquid oats leading to a slightly decreased|
|biological value of the proteins, whereas neither UHT treatment nor a year|
|of ambient storage changed the protein quality. Phytase treatment of |
|liquid oats reduced the inositol phosphates to undetectable levels leading|
|to a significantly improved non-heme iron absorption in humans. |
|Fortification of iron as ferric pyrophosphate or ferric ammonium citrate |
|gave similar iron absorption rates but adding the latter may bring about |
|undesirable sensory attributes. |
| |
|Overall this study showed that decanting changes the relative proportions |
|of proteins, vitamins, minerals and phenols and that direct UHT treatment |
|was applicable for good retention of most vitamins and proteins. Ambient |
|storage of a year does not affect protein quality. Further, results |
|suggest that iron bioavailability of UHT liquid oats can be improved by |
|phytase treatment. |
|Klinisk nutrition |
|2 |Relationships between blood glucose level, |
| |abdominal obesity and biomarker of oxidative |
| |stress and inflammation in subjects with type 2 |
| |diabetes mellitus |
|Elisabet Rytter (1), Bengt Vessby (1), Rikard Åsgård (2), Anders Sjödin |
|(1), Lilianne Abramsson Zetterberg (3), Lennart Möller (2), Samar Basu (1)|
|Clinical Nutrition and Metabolism, Department of Public Health and Caring |
|Science, Uppsala University, Sweden (1).Department of BioSciences and |
|Nutrition, Karolinska Institute, Sweden. (2).National Food |
|Administration, Uppsala, Sweden. (3). |
|Subjects with diabetes mellitus (DM) have been shown to have an increased |
|oxidative stress caused by overproduction of oxidative agents and |
|decreased efficiency of inhibitory and scavenger systems. High glucose |
|level in tissues and plasma can lead to an increased production of free |
|radicals. Besides oxidative stress, inflammation is also involved in the |
|development of complications of type 2 diabetes mellitus (T2DM). |
|COX-related low-grade inflammation is suggested, both as an early event as|
|well as a later process in the development of DM. |
|If and how inflammation and oxidative stress are related to each other; if|
|inflammation is a manifestation of oxidative stress or if oxidative stress|
|is a later process in the development of T2DM, secondary to inflammation, |
|is still to be clarified. |
|The aim of this study was to investigate the associations between |
|metabolic factors including glucose control and levels of oxidative stress|
|and inflammation in subjects with T2DM. |
|Baseline data from subjects with T2DM that took part in an intervention |
|study were used. In total 56 persons (age 62.3±7.0 years, HbA1c 6.1±0.9 %,|
|BMI 28.3±3.8 kg/m2, waist 99.6±11.1 cm) were included in the |
|investigation. Metabolic variables (weight, BMI, waist, blood glucose, |
|HbA1c, insulin, blood lipids), biomarkers related to oxidative stress |
|(8-oxo-dG, comet assay, MDA, 8-iso-PGF2-alpha, frequence of micronucleated|
|erythrocytes, nitrotyrosine) and inflammatory markers (hsCRP, IL-6, |
|15-keto-dihydro-PGF2-alpha) were measured. |
|8-iso-PGF2-alpha correlated positively with HbA1c (r=0.29, p=0.03) and |
|glucose (r=0.33,p=0.01). Nitrotyrosine and HbA1c correlated positively |
|(r=0.43, p=0.009). Waist correlated positively with HsCRP (r=0.39, |
|p=0.003). Positive correlations between HsCRP and IL-6 (r=0.59, pSciences and Society (1).Department of |
|Neurobiology,caring sciences and Siciety (2).Department of |
|Neurobiology,Caring Sciences and Society (3).Department ofNeurobiology, |
|Caring Sciences and Society (4).Dept Medicine, Karolinska Institutet, |
|Karolinska University Hospital Huddinge (5).Dept Neurobiology, Caring |
|Sciences and Society, Karolinska Institutet, Karolinska University |
|Hospital, Huddinge (6).Inst. för folkhälso- och vårdvetenskap/Klinisk |
|nutrition och metabolism, (7).Klinisk Nutrition o metabolism, inst för |
|folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet (8). |
|Omega-3 fatty acids (w3 FA), e.g. EPA and DHA, ameliorate inflammatory |
|reactions and possibly also neuro-inflammation in Alzheimer’s disease |
|(AD). Here we determined effects of 6 months of a DHA enriched w3 FA |
|supplementation on release of cytokines and growth factors from peripheral|
|blood mononuclear cells (PBMC) from patients with mild AD. |
|In a randomised, double-blind controlled trial 174 AD patients received |
|either 1.7 g DHA and 0.6 g EPA daily (w3 group) (Pronova) or placebo |
|(linoleate) for 6 months. Cytokine concentrations in supernatants from |
|PBMC stimulated with 10 ng LPS/mL for 22 hrs were analysed from the first |
|21 randomized patients prior to and after 6 months of treatment. Plasma |
|fatty acid levels were analysed. |
|w3 FA treatment was associated with significantly lower values of IL-1B, |
|IL-6 (but not of TNF-alpha), whereas the placebo group displayed no |
|changes. These results confirm what others have reported with EPA. There |
|were no differences in released IL-8 and IL-10 levels. However, G-CSF |
|release induced by LPS was lower (p=0.02) in the w3 FA group compared with|
|the placebo group. No measurable levels of VEGF, EGF, bFGF were found. |
|Plasma DHA and EPA levels increased in w3 FA patients and plasma linoleic |
|acid was marginally enhanced in placebo patients. - Correlation analyses |
|showed that the more DHA increased, the more IL-1B and IL-6 releases |
|decreased (p=0.02 and p=0.0009). |
|w3 FA exert changes in pro-inflammatory cytokines and growth factors which|
|were related to the DHA levels. |
|Klinisk nutrition |
|4 |Energiintag hos patienter på sjukhus |
|Maria Sundberg Hjelm (1), Lena Åkerlind (2), Sigrid Wegener (2), |
|Kristina Rickdorff (2), Per Ihre (2), Christine Leo-Swenne (2) |
|Akademiska sjuhuset (1).Akademiska Sjukhuset (2). |
|Malnutrition på sjukhus och vårdinrättningar är vanligt förekommande. Ett |
|flertal svenska studier visar problematiken (SoS rapport 2000:11.I |
|december 2005 genomfördes en 24-h registrering av energiintaget på två |
|stora divisioner på sjukhuset. Efter mätningen har ett antal |
|utbildningsinsatser med fokus på nutrition genomförts. En ny mätning |
|gjordes i april 2007. Tjugosju vårdavdelningar från tre divisioner deltog.|
|Syftet var dels att se hur väl uppmätt energiintag svarade mot beräknat |
|behov samt att vara ett underlag för nutritionsarbetet på sjukhuset, dels |
|att se om utförda insatser haft någon effekt. |
|Metoden var att studera beräknat energibehov jämfört med uppmätt |
|energiintag under en dag hos samtliga inneliggande patienter på |
|avdelningar inom kirurgi, onkologi, thorax, geriatrik, medicin, |
|special-och akutmedicin. Patienterna var inskrivna på samma vårdenhet |
|under den aktuella 24-timmarsperioden. Exklusionskriterier var operation |
|under mätdygnet och patienter i terminalt skede. Energibehovet beräknades |
|enligt 30 kcal/kg/dygn 70 år. Bakgrundsdata |
|var kön, ålder, BMI och typ av näringstillförsel. När enteral eller |
|parenteral tillförsel skett beräknades energibehovet enligt 25 |
|kcal/kg/dygn. Rapporteringen av data gjordes via en webb baserad enkät, |
|vilket möjliggjorde en snabb återrapportering. |
|Antal inkluderade patienter var 337. Mätningen visar att förekomsten av |
|undernutrition var fortsatt hög. Huvuddelen av patienterna fick i sig |
|50-75% av beräknat energibehov och så stor andel som 24% låg under 50%. I |
|de fall resultaten kunnat jämföras med föregående mätning sågs ingen |
|större skillnad, dock har andelen patienter med mycket stora energiintag |
|minskat från föregående mättillfälle. |
|På Akademiska sjukhuset har två 24-h registreringar av energiintaget hos |
|patienter genomförts. Flera avdelningar inom skilda discipliner deltog. |
|Efter den första mätningen har insatser genomförts, bl a undervisning inom|
|nutrition. Resultaten visade vid båda mättillfällena att huvuddelen av |
|patienterna tillgodosåg 50-75% av sitt energibehov. En betydande del |
|tillgodosåg mindre än 50%. I de fall en jämförelse kunnat göras mellan |
|mätningarna sågs ingen större skillnad. |
|Slutsats: Den första mätningen har lett till önskvärda spinn-off-effekter |
|genom önskemål om undervisning och projekt inom nutritionsområdet. Riktade|
|insatser ex genom datorstödd nutritionsscreening, monitorering och |
|åtgärdsprogram kan förhoppningsvis på sikt ge en avgörande förändring. |
|Klinisk nutrition |
|5 |Nutritionssituationen på ett universitetssjukhus |
| |– en ögonblicksbild |
|Jeanette Sjölander (1), Maria Danielsson (3), Carin Andersson (2), Åke |
|Nilsson (2), Rosemarie Klevsgård (6), Kerstin Ulander (5), Albert |
|Westergren (4) |
|Avd. för Klinisk Nutrition, Universitetssjukhuset i Lund (USiL) (1).Avd. |
|för Klinisk Nutrition, USiL (2).Insitutionen för Hälsa, Vård och Samhälle,|
|Lunds Universitet (3).Inst. för Hälsovetenskaper, Högskolan Kristianstad |
|(4).Institutionen för hälsovetenskaper, Högskolan i Kristianstad |
|(5).Sjukhusledningen USiL (6). |
|Det är välkänt att betydande nutritionsproblem finns inom slutenvården. |
|Som ett led i pågående nutritionellt kvalitetssäkringsarbete på USiL |
|genomfördes en punktprevalensstudie avseende malnutrition inom 23 |
|verksamhetsområden den 27:e mars 2007. |
|En modifierad version av ett enkätformulär som tidigare använts i liknande|
|omfattande kartläggning på särskilda boenden och mindre sjukhus i Skåne |
|nyttjades (Westergren et al). Studien genomfördes under en dag av personal|
|och studenter på respektive avdelning. Totalt ingick 47 avd. Totalt 81 % |
|(n=624) av tillfrågade patienter valde att deltaga. Fördelning mellan män |
|och kvinnor var jämn (52 % respektive 48 %) och medelåldern var 65 år. |
|Medelvårdtiden vid tillfället för bedömningen var 6 dagar. |
| |
|Tre kriterier användes för att bedöma om risk för undernäring förelåg: (1)|
|Ofrivillig viktförlust (oavsett tid & omfattning); (2) Ätsvårigheter |
|(t.ex. nedsatt aptit, sväljning, ork, motoriska störningar); (3) Body Mass|
|Index, BMI 70 år) |
|På USiL förelåg måttlig eller hög risk för undernäring hos 36 % av |
|patienterna, 35 % hade ofrivillig viktminskning, 20 % hade lågt BMI samt |
|45 % hade ätsvårigheter. Förekomst av övervikt var 38 % medan 42 % hade |
|normalt BMI. Inom USiL förekom stora variationer. Specialitéer med störst |
|risk för undernäring var kirurgi (54 %), onkologi (56 %), lungsjukdom (58 |
|%), urologi (60 %) och hematologi (70 %). Användning av protein- och |
|energität kost (3 %) samt användning av näringsdrycker/berikningsprodukter|
|(22 %) var låg. Näringsdrycker hade mellan 0 och 43 % av patienterna |
|(vanligast inom njurmedicin). Samtliga verksamhetsområden hade färre än 10|
|% med protein- och energität kost. Flest patienter med behov av hjälp för |
|att äta fanns inom neurologin (36 %). |
|Både övervikt och risk för undernäring är vanligt förekommande på |
|universitetssjukhuset i Lund. Mindre än hälften av patienterna har t.ex. |
|ett BMI som ligger inom normalgränserna. Protein- och energität kost samt |
|användning av näringsdrycker/berikningsprodukter är underutnyttjat när det|
|ställs i förhållande till antalet patienter med risk för undernäring. |
|Studien ger således viktig information för att belysa problemen och ge |
|underlag för fortsatt nutritionellt kvalitetssäkringsarbete. |
|Klinisk nutrition |
|6 |Distribution av energirikt kosttillskott till |
| |geriatriska patienter i samband med |
| |medicindelning - acceptans och effekter på |
| |energiintag |
|Gerd Faxén Irving (2), Tommy Cederholm (1) |
|Institutionen för folkhälso-& vårdvetenskap, klinisk nutrition och |
|metabolism, Uppsala universitet (1).Neurobiologi, vårdvetenskap och |
|samhälle (NVS) (2). |
|Omkring hälften av alla geriatriska patienter har allvarliga |
|nutritionsproblem som bidrar till sjuklighet och ökat vårdbehov. Intaget |
|av mat och dryck är ofta lågt hos denna patientgrupp under vistelse på |
|sjukhus och energiintaget motsvarar sällan uppskattat energibehov. Detta |
|får negativa konsekvenser för deras nutritionstillstånd på sikt. Vi har |
|genomfört en pilotstudie på ett energirikt kosttillskott där vi studerat |
|acceptans och distributionssätt. Syftet med denna studie var att studera |
|möjliga effekter av detta tillskott på energiintag och aptit i en |
|randomiserad studie. |
|Geriatriska patienter, >65 år, med förväntad vårdtid >1 vecka samt med |
|erhållet informerat samtycke deltog i studien vars design var öppen, |
|randomiserad och kontrollerad. Patienter med BMI >30, pankreatit, sjukdom |
|med fettmalabsorption eller annan allvarlig sjukdom exkluderades. Calogen |
|som är en fettemulsion baserad på raps- och solrosolja (466 kcal/100ml) |
|gavs i 30 ml doser i samband med medicinronder 07.00, 14.00 och 20.00. |
|Intaget registrerades på protokoll. Intag av mat och dryck registrerades |
|dag 2-3 och 8-9 i båda grupperna (interventions- och kontrollgrupp). |
|Patienterna fick svara på frågor om aptit med hjälp av visuell analog |
|skala (VAS 0-10) dag 2 och dag 8. I samband med utskrivning besvarade |
|Calogen-gruppens deltagare frågor om acceptans av produkten(poäng 1-7). |
|Nutritionsstatus bedömdes med Nutritional risk screening (NRS). |
|Av 61 randomiserade patienter var det 37 som fullföljde studien; 15 i |
|interventionsgruppen (IG, 81 ± 6,6 år, 67% kvinnor) och 22 i kontroll |
|gruppen (KG, 85 ± 6,8 år, 45% kvinnor). Medelvårdtiden var 8 dagar (5-20).|
|NRS antydde att 65% av patienterna var riskpersoner för malnutrition. Mat-|
|och vätskeregistreringarna visade en signifikant skillnad i energiintag |
|mellan grupperna dag 2-3 (1857±292 kcal i IG vs. 1409±425 kcal i KG, |
|P=0,001) och dag 8-9 (1990±394 kcal i IG vs.1518 ±393 kcal i KG, P=0,01). |
|Enligt VAS skalan noterades en positiv effekt på aptiten i IG (från 1.8 |
|till 4.0), dock ingen signifikant skillnad jämfört med KG (från 2.4 till |
|2.2). Medelvärdet på acceptans av produkten var 5 poäng (2-7). |
|Geriatriska patienter som fick energirikt kosttillskott i samband med |
|medicinronder 3 gånger per dag under sjukhusvistelse ökade sitt totala |
|energiintag. Rutinen accepterades väl av vårdpersonalen. |
|Klinisk nutrition |
|7 |Beräkning av KOL patientens energibehov – hur |
| |nära kan vi komma? |
|Frode Slinde (5), AnneMarie Grönberg (1), Sven Larsson (4), Daniel |
|Arvidsson (2), Lena Hulthén (3) |
|Avd för invärtesmedicin/lungmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset |
|(1).Avd för klinisk näringslära, Sahlgrenska akademin (2).Avd för klinisk |
|näringslära, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet |
|(3).Avdelningen för invärtesmedicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs |
|universitet (4).Instutitionen för vård och natur, Högskolan i Skövde (5). |
|En förutsättning för att få önskade resultat av nutritionsbehandling hos |
|patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kvantifiering av|
|patientens energibehov. Avsaknad av kliniskt tillämpliga metoder gör att |
|detta i dagens sjukvård oftast görs med beräkningar av basal |
|ämnesomsättning (BMR) samt en faktor för fysisk aktivitet. ActiReg är ett |
|instrument som genom att mäta patientens rörelsemönster kvantifierar |
|energiförbrukning, och har i en studie på patienter med KOL bedömts vara |
|valid jämfört med standardmetoden dubbelmärkt vatten. Syftet med studien |
|var att se hur väl rutinmässiga beräkningar av energibehov stämmer överens|
|med uppmätt energiförbrukning hos patienter med KOL. |
|Patienter (n=29) med klinisk stabil KOL rekryterades från Lungmottagningen|
|vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Tre olika |
|beräkningsmodeller av energibehov gjordes utifrån ESS-gruppens |
|rekommendationer i ”Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg”: 1) |
|Beräknat BMRx1,45; 2) Beräknat BMRx1,65; 3) 30 kcal x kg kroppsvikt. |
|Mätning av BMR gjordes med indirekt kalorimetri. Patienterna bar |
|ActiReg-utrustningen under sju dygn. |
|Patienterna (18 kvinnor och 11 män) var i genomsnitt 65 år och ett BMI på |
|21,2 kg/m2. Av de tre beräkningsmodellerna var modell 3 (genomsnitt (SD) |
|1759 (337) kcal) den ende som inte skiljde sig statistiskt signifikant |
|från ActiReg-mätningen (1836 (305) kcal). Modell 1 resulterade i ett |
|genomsnittligt energibehov på 1917 (227) kcal (p=0,03, parvis t-test) |
|medan modell 2 resulterade i ett genomsnittligt energibehov på 2182 (258) |
|kcal (p < 0,01, parvis t-test). På individnivå däremot gav modell 1 det |
|bästa resultatet med en individuell skillnad mellan metoderna som |
|varierade från -400 kcal till +200 kcal. Resultatet från modell 3 gav |
|individuella skillnader mellan metoderna från -600 kcal till +650 kcal. |
|Beräkningar av energibehov med kända modeller (30 kcal x kg kroppsvikt) |
|kan uppskatta grupper av KOL-patienters energibehov. Det bör dock noteras |
|att energibehovet hos enskilda patienter kan felskattas. För att utvärdera|
|effekten av nutritionsbehandling krävs därför fasta rutiner för |
|uppföljning med mätning av kroppsvikt, då resultatet av energiobalans är |
|förändrad kroppsvikt. |
|Klinisk nutrition |
|8 |Medicinarnas matvanor |
| |- en sammanställning av 1737 kostregistreringar |
| |hos läkarstuderande 1994-2006 |
|Marja Tengvall (2), Lars Ellegård (1) |
|Sektionen för Klinisk nutrition, Sahlgrenska universitetssjukhuset, |
|Göteborg (1).Sektionen för Klinisk Nutrition, Sahlgrenska |
|Universitetssjukhuset/Sahlgrenska (2). |
|Tredagars skattad kostregistrering har använts i läkarutbildningen i |
|Göteborg sedan många år. Kostintaget under åren 1983-1993 har tidigare |
|rapporterats. |
|Syftet med denna studie var att undersöka kostintaget hos läkarstuderande |
|sedan 1993, värdera absoluta förändringar över tid, samt värdera |
|kvalitativa skillnader mellan könen. |
| |
|Sammanställning av kostregistreringar från 1737 läkarstuderande 1994-2006 |
|i Göteborg. |
|Registrerat intag av energi var 7.8±0.5 MJ för kvinnor och 10.9±0.8 MJ för|
|män, motsvarande 128 respektive 145 kJ/kg, utan klara förändringar över |
|tiden. Intaget motsvarar 90 respektive 84% av beräknat energibehov. |
|Andelen energi från fett, protein, kolhydrater och alkohol var 29/30, |
|16/16, 51/53 and 2/3 E% hos kvinnor/män. Andelen mättat fett var 12±0.7 E%|
|och minskade under perioden. Kostfiberintaget var i genomsnitt 23g/d, |
|motsvarande 2.6g/MJ för kvinnor och 2.2g/MJ för män. Medelintaget av |
|vitaminer var A: 1200±200ug, B1: 2.0±0.3mg, B12: 5±0.6ug, folat: 278±34ug,|
|C: 124±13mg, D: 4.6±0.6ug, E: 8±0.7mg. |
|Intaget av folat och kostfiber ökade under perioden men var lägre än |
|rekommenderat intag (RI). Dagligt intag av järn var över RI hos män med |
|18±3mg men under RI hos kvinnor med 13±2mg, och andelen kvinnor med |
|järnintag under genomsnittsbehovet 10mg ökade från 10% före 1996 till 40% |
|efter 1999. Kvinnor åt mer frukt & grönt än män, men endast 30 respektive |
|23% av kvinnor/män kom upp till rekommenderade 500g per dag. |
| |
|Medicinarnas energiintag var stabilt 1994-2006. Matvanorna är generellt |
|något bättre än i befolkningen i övrigt och tycks förbättras något över |
|tiden, även om de inte riktigt följer Nordiska Näringsrekommendationer. |
................
................
In order to avoid copyright disputes, this page is only a partial summary.
To fulfill the demand for quickly locating and searching documents.
It is intelligent file search solution for home and business.
Related searches
- liquid cane sugar nutrition starbucks
- starbucks iced green tea nutrition facts
- starbucks nutrition menu pdf
- starbucks medicine ball nutrition facts
- starbucks medicine ball tea nutrition facts
- medicine ball nutrition facts
- nutrition fun facts
- rice ball nutrition facts
- starbucks nutrition chart
- nutrition facts white rice
- coffee bean and tea leaf nutrition pdf
- starbucks drink nutrition calculator