Www.hist.lu.se | Historia



LUNDS UNIVERSITETHISTORISKA INSTITUTIONENHIS A22, tematisk f?rdjupning 1ht 2016Harald GustafssonLivsv?rldar i det tidigmoderna EuropaKursinfo och lite hj?lp vid inl?sningenV?lkommen till det tidigmoderna Europa!Det ?r 1604 i Vadstena och Hans Skr?ddare p?tr?ffas h?ngd i sitt hus. Var det mord eller sj?lvmord? Var han tr?tt p? livet eller var hans dotter tr?tt p? honom? M?jligen kommer vi inte fram till hela sanningen p? kursen men fallet kommer att hj?lpa oss f?rst? mer om hur m?nniskor levde och t?nkte under tidigmodern tid i Europa.M?ls?ttningen med denna kurs ?r att vi ska f? kunskap om, insikter i och tr?ning att reflektera ?ver tidigmodern europeisk historia, s?rskilt fr?gor kring vanliga m?nniskors livsvillkor – deras livsv?rldar. Vi kommer att l?sa en grundbok som ger de stora dragen av utvecklingen och ett antal forskningstexter som g?r i n?rkamp med s?rskilda problem. Kursen kommer att ge inblick i forskningens verkstad – vilka ?r de stora fr?gorna, vilka teorier och metoder kommer till anv?ndning, hur g?r man f?r att kritiskt bed?ma forskningsm?ssigt underbyggda p?st?enden? Och kanske kan texterna ge uppslag till B- eller kandidatuppsatser.Som grundbok anv?nder vi en engelsk ?versikt ?ver tidigmodern forskning, The European World 1500-1800 (Kümin (red.)). Den ska finnas att k?pa p? Akademibokhandeln och den finns att best?lla fr?n Adlibris eller Bokus; skaffa den genast! Om ni k?per den antikvariskt, observera att det ska vara andra upplagan. Den skiljer sig fr?n det ni l?st p? grundkursen framf?r allt genom att presentera och diskutera aktuell forskning och i sina perspektiv ligga n?ra forskningsfronten. Den ger st?rst utrymme ?t socialhistoria och kulturhistoria – hur m?nniskor levde och t?nkte – medan den traditionella politiska historien spelar en mindre roll. De sistn?mnda avsnitten l?ser vi bara kursivt.Vi konkretiserar de stora linjerna genom att l?sa empiriska studier. De flesta finns p? n?tet. De som ?r publicerade i Historisk tidskrift och Scandia ?r fritt tillg?ngliga p? tidskrifternas hemsidor (historisktidskrift.se respektive tidskriftenscandia.se). F?r de ?vriga m?ste man i de flesta fall logga in som student genom Universitetsbiblioteket (lub.lu.se) d?r man kan s?ka dem p? lubsearch. N?gra texter kommer att tillhandah?llas i ett kompendium. Annika Sandéns bok Missd?dare, som vi l?ser stora delar av, ?r best?lld till Akademibokhandeln och finns att k?pa p? n?tet.Undervisningen kommer att ha seminarieform: Vi l?ser texter och diskuterar dem tillsammans. Det ?r n?dv?ndigt att ha l?st p? f?rhand! Examinationen sker i tre steg: l?pande genom seminariediskussioner (d?rf?r ?r n?rvaro p? undervisningen obligatorisk), en skriftlig uppgift som delas ut p? slutet och en recension av en valfri monografi (boken v?ljs i samr?d med l?raren utifr?n ditt eget ?mnesintresse; det kommer en lista med f?rslag). B?rja g?rna genast t?nka p? vad du skulle vilja f?rdjupa dig i! Mer information om de skriftliga uppgifterna kommer under kursens g?ng. Betygskriterier se l?ngst bak i detta h?fte!I det h?r infopaketet finns litteraturlistan, ett schema med rubriker p? tr?ffarna och angivelse av den litteratur du ska ha l?st in till varje g?ng, samt en hj?lp f?r inl?sningen med en del diskussionsfr?gor till texterna f?r var g?ng. Paketet och eventuell annan information som delas ut p? papper finns ?ven p? kursens sida p? institutionens hemsida (under ”Kurser terminsvis”). ?r det mer du undrar ?ver ?r du mycket v?lkommen att kontakta mig p? harald.gustafsson@hist.lu.se!V?l m?tt!HaraldLektionsplanDe markerade texterna SKA vara inl?sta till varje g?ng!All undervisning 15.15-17.00 i sal B3391. M?n 29 aug: Introduktion2. Tis 30 aug: Den lilla v?rlden; bondehush?llet Kümin 1-223. Tor 1 sep: Bondehush?llet i den stora v?rldenKümin 48-68, Harnesk4. Tis 6 sep: Sociala och ekonomiska n?tKümin 79-88, Ogilvie5. Tor 8 sep: Sex och ?ktenskapKümin 37-47, Bearnstein & Christophoulos, Lennartsson6. M?n 12 sep: I samh?llets marginalerKümin 69-77, Sandén7. Ons 14 sep: ReligionKümin 89-156, Malmstedt, Scribner8. Fre 16 sep: Folkkultur, v?ld och platsKümin 192-203, 214-235, Hassan Jansson, Laitinen9. Tis 20 sep: Politik underifr?nKümin 252-263, 298-307, 317-326, Beik, Gustafsson10. Tor 22 sep: Avslutande diskussion. Utdelning av tentamensuppgiftenKümin 343-351Alla skriftliga uppgifter ska vara l?raren tillh?nda per mail senast tisdag 27 sep 17.00.LitteraturlistaGrundbok:The European World 1500-1800. An Introduction to Early Modern History, red. Beat Kümin, 2:a uppl., London-New York 2014, ISBN 0-415-43252-9 (Adlibris 342 kr) (364 s. tot; 216 sidor l?ses intensivt enl. l?rarens anvisningar; se lektionsplanen) F?rdjupningslitteratur:Bearnstein, P Renée & John Christophoulos, ”Interpreting the Body in Early Modern Italy. Pregnancy, Abortion and Adulthood”, Past & Present May 2015 (No 223), s. 41-75 (35 s.)*Beik, William, ”Popular Protest and Rebellions”, Europe, 1450 to 1789: Encyclopedia of the Early Modern World, 2004, tillg?nglig p? n?tet p? : (16 s.)*Gustafsson, Harald, Makt och m?nniskor. Europeisk statsbildning fr?n medeltiden till franska revolutionen, G?teborg-Sthlm 2010, s. 146-182 (37 s.)**Harnesk, B?rje, ”Rika b?nder och fattiga. H?lsingland p? 1500-talet”, Scandia 2000:2, s. 191-213 (23 s.)*Hassan Jansson, Karin, ”V?ld som aggression eller kommunikation? Hemfridsbrott 1550-1650”, Historisk tidskrift 2006:3, s. 429-451 (22 s.) *Laitinen, Riita, ”Nighttime street fighting and the meaning of place. A homicide in a seventeenth-century Swedish provincial town”, Journal of Urban History 33, 2007, s. 602-619 (18 s.)*Lennartsson, Malin,”Barnhustrur eller mogna brudar? Nya perspektiv p? gifterm?lsm?nster i svensk stormaktstid”, Scandia 2012:1, s. 86-127 (42 s.)*Malmstedt, G?ran, Bondetro och kyrkoro. Religi?s mentalitet i stormaktstidens Sverige, Lund 2002, s. 146-162 (17 s.)**Ogilvie, Sheilagh, ”The Economic World of the Bohemian Serf”, The Economic History Review vol. 54:3 (2001), s. 430-453 (24 s.)*Sandén, Annika, Missd?dare. Brott och m?nnisko?den i Sverige omkring 1600, Sthlm 2014, ISBN 978-91-7353-665-3 (Adlibris 47 kr), s. 7-118, 181-241 (173 s.)Scribner, R. W., Popular culture and popular movements in reformation Germany, London 1987, s. 54-69 (16 s.)*** Tillg?nglig p? n?tet via lubsearch p? lub.lu.se (artiklar ur Scandia och Historisk tidskrift p? tidskrifternas hemsidor). **Kompendium Totalt 639 s. + egen bok vald i samr?d med l?raren, total c:a 900 s.Till hj?lp vid inl?sningenI. Introduktion(Inga f?rberedelser.)II. Samh?llet utifr?n hush?llet; den lilla v?rlden och den stora Kümin 1-22Kümin ger s. 1-9 en allm?n introduktion till boken och diskuterar vad ”early modern” kan vara. L?gg m?rke till fr?gan s. 3 ”wether there was such a thing as ’Europe’” – kan man prata om ett n?gorlunda enhetligt tidigmodernt Europa? Butters har s. 13-22 en diskussion om vad som pr?glade Europa under medeltiden och fram mot ?r 1500. K?nns den bilden igen fr?n grundkursen? Vi kommer att diskutera grundl?ggande drag i det tidigmoderna samh?llet utifr?n hush?llets perspektiv.III. Ekonomi och social skiktningKümin s. 48-68; HarneskVi forts?tter diskussionen fr?n f?rra g?ngen om samh?llet utifr?n hush?llen och vidgar nu deras livsv?rld. Se Hindles p?st?ende s. 55: ”Life chances depended fundamentally on the access to land” – vad inneb?r det? ?r det verkligen riktigt att beroendet av v?dret, som styrde lantbruket, var ett lika stort bekymmer f?r alla i samh?llet? Vad ?r det f?r ”feodala” f?rh?llanden som Hindle menar ?nnu pr?glade stora delar av Europa? Vad betyder ”feodal”? Vad brukar man mena med det ”v?stelbiska” och ”?stelbiska” Europa? St?derna f?r en st?rre roll hos Kümin ?n vad vi kanske ofta ger dem i svensk historia – ?r det motiverat? Hur stor del av befolkningen levde i st?derna? Hur tror du livsvillkoren d?r skilde sig fr?n landsbygden?Hindle talar om ”a highly differentiated rural population” – den f?rs?ker Harnesk studera f?r svenskt vidkommande. H?r kommer vi s? n?ra 1500-talets bondehush?ll som k?llorna till?ter. Att l?sa Harnesk blir en ?vning i att f?lja med hur en historievetenskaplig unders?kning ?r uppbyggd. Harnesk bygger upp sin text mycket metodiskt, med en tydlig forskningsfr?ga som kommer fr?n forskningsl?get: Var bondesamh?llet egalit?rt eller differentierat? Och hur var det med det i H?lsingland – hur uppfattar du Harnesks svar? F?lj hans resonemang, hans avstamp i forskningsl?get, hans val av k?llor och tolkning av dem, hans slutsatser – och se om de h?ller!IV. Hush?ll, demografiKümin s. 79-88, OgilvieHindle tecknar ?versiktligt det tidigmoderna Europas ekonomi. Vilka tycker du ?r de viktigaste dragen. ?r det r?tt att ekonomin under hela perioden var ”fundamentally agrarian” (79)? Vad betydser ”yield-seed-ratio” (80) och varf?r var den s? viktig? Vilka stora konjunktursv?ngningar upplevde Europa under perioden? Vad karakt?riserade enligt Hindle ”industry” under tidigmodern tid (och hur skulle du ?vers?tta ordet?)? Vad ?r ”the putting-out system” (83)? Vad tror du drev den ekonomiska utvecklingen i Europa – vilka faktorer kan man resonera med som m?jliga drivkrafter? Sheilagh Ogilvies artikel tar oss till ett gods i nuvarande Tjeckien. Hon tar avstamp i en traditionell bild av bondesamh?llet, s?rskilt det gamla ?steuropeiska – k?nner du igen den? Vad ?r det hon vill visa med sin artikel? Blir du ?vertygad om att de livegna b?nderna egentligen ville ha en marknadsekonomi? F?r v?r del ?r det kanske inte hennes tes om ekonomiskt t?nkande som ?r mest intressant utan alla de aktiviteter utanf?r g?rden som hon visar att b?nderna ?r delaktiga i. B?nder gjorde tydligen l?ngt mer ?n bara s?dde och sk?rdade. Kan du ge ett antal exempel fr?n texten p? bondehush?llets externa aktiviteter? Hur vanliga tror du s?dana var, t.ex. i Sverige?V. Sex och ?ktenskapKümin 37-43; Lennartsson, Bearnstein & Christopoulos En forskningsbakgrund om familj och demografi ges hos Lennartsson s. 86-92. Vad ?r det man har kallat ”det v?steuropeiska gifterm?lsm?nstret”? Hur passar den bakgrunden med Capps syn p? familjen? Vi har tidigare pratat om hush?llet, Capp skriver om ”family” – skillnad? Capp inleder med ett genusperspektiv, ger det nya insikter j?mf?rt med tidigare under kursen? Genus pr?glade ”almost every sphere” (37); vad finns det i samh?llet som det inte pr?glade? Kan man se hush?llet som en modell f?r hela samh?llet, eller fanns det andra s?tt att organisera m?nniskor? Hur ska man se (hetero)sexualiteten – som en konstant faktor, som det g?llde att tygla, eller n?got f?r?nderligt? Varf?r var det s? viktigt att kontrollera sexualiteten?Lennartsson tar utg?ngspunkt i fr?gan n?r en ?verg?ng fr?n ett traditionellt till ett modernare gifterm?lsm?nster intr?ffade i Sverige. Varf?r unders?ker hon just ton?rsgifterm?l? Vilka olika k?llor anv?nder hon i de olika delunders?kningarna? Hon argumenterar f?r att det hon ser bara ?r ”toppen p? ett isberg” – kan vi vara s?kra p? det? Vad menar du ?r det starkaste intrycket av hennes unders?kning? Var det vanligt eller ovanligt att flickor giftes bort i mycket ung ?lder? Och vad innebar det f?r deras position?Bearnstein & Christopoulos behandlar ett missfall i en italiensk furstefamilj1569. Ur det vill de l?sa uppfattningar om kroppen, om genus och om vuxenhet. Kan man dra generella slutsatser av ett enda fall? Vad har de f?r k?llor? Vad menar de med en ”culturally constructed body” (42)? Efter en ganska l?ng inledning som egentligen bara talar om vad som sedan kommer (41-46) delar de upp studien efter de tre huvudpersonerna: Francesco, Constanza och det d?df?dda fostret. P? vad s?tt skulle Francesco representera ”failed manhood” (51)? Kan man tro p? att Constanza inte visste att hon hade haft samlag och var gravid? Hur samspelar tidens medicinska vetande och st?ndshierarkin med hur m?nniskorna uppfattade kroppen? Vad s?ger fostret om kyrkans syn p? havandeskap och abort? Tycker du att f?rfattarna ger en trov?rdig tolkning av hur de tv? unga makarna i sin livsv?rld kan ha uppfattat situationen?VI. I samh?llets marginalerKümin 69-77, SandénI Kümin skriver Penny Roberts om marginella grupper. ”All societies identify as suspect and threatening certain typs of behaviour” (69); ?r det riktigt? Hon skriver sedan om olika grupper som hon anser vara marginaliserade p? dessa grunder. Sandéns approach ?r n?rmast omv?nd; hon utg?r fr?n en lokal gemenskap och ser vad som h?nder med dem som hamnar p? marginalen i den. Hur uppfattar du skillnaden?Vi kan b?rja i de empiriska kapitlen hos Sandén. En allm?n fr?ga om alla hennes fallbeskrivningar ?r vad de kan s?ga om n?got st?rre. Vilka allm?nna insikter om tiden tycker du man kan f? genom dessa enskilda livs?den? N?gra punkter som kan vara s?rskilt v?rda att t?nka p? ?r t.ex: Vilken syn p? d?den framkommer i fallet med Hans Skr?ddare (25 ff)? Varf?r var det s? viktigt att ta reda p? hur han dog? Hur visar fallet att olika platser kunde ha olika mening? ”M?nniskor bodde t?tt” (59); vad ?r den djupare meningen i detta konstaterande? I fallet Anders i Jersl?tt (57 ff) kommer ?rans stora betydelse fram (?ven i de andra fallen) – hur ska man se p? begreppet ?ra i ?ldre tid? Hur skiljer det sig fr?n idag, b?de vad man menar med ordet och vilken samh?llelig betydelse det har? I Anders fall skymtar vi en st?rre, rikspolitisk kontext. Hur menar Sandén att den stora politiken och den lilla livsv?rlden h?r samspelar? Visar hans fall till slut att ”brott l?nar sig inte” eller visar den tv?rtom hur lokala sm?p?var hade ganska fritt spelrum i lagens utmarker?Karin i Str? och de andra kvinnorna i detta kapitel (85 ff) – ska man se dem som offer eller aktiva subjekt? Hur kan de ha t?nkt kring sina relationer med m?n? St?mmer det att kvinnans ?ra framf?r allt var kopplad till sexualiteten? Fanns det n?got socialt skyddsn?t p? den h?r tiden? Vad h?nde med dem som hamnade utanf?r? H?r kan man ocks? fundera p? synen p? egendom och st?ld. Anders M?nssons omv?xlande livs?de (181 ff) kan ?ppna f?r en diskussion om social och geografisk r?rlighet – hur r?rligt var det tidigmoderna samh?llet? Vad var det som ?ppnade m?jligheter f?r Anders? Var det, som Sandén skriver, en fr?ga om timing eller kunde detta h?nda ocks? i andra tider? Fallet v?cker ocks? fr?gor om symboliskt kapital (vad ?r det?), kontakter ?ver st?ndsgr?nser och v?ld och mansideal.Se s? p? Sandéns inledning och avslutning. Kan du sammanfatta hennes bok i n?gra teser? ?r det riktigt att m?nniskor alltid har str?vat efter att f?rb?ttra sin situation? Vad inneb?r den mikrohistoriska metoden Sandén pl?derar f?r? ?r mikrohistoria en metod – ett s?tt att se det stora i det lilla – eller ?r det ett m?l i sig att ”se m?nniskan” i sin livsv?rld? Hur lyckas hon, i b?da avseenden?Om vi ?terv?nder till Roberts marginella grupper, vad tycker du ?r s?rskilt intressant hos henne? De grupper hon n?mner, ?r de j?mf?rbara? Kan man ?ver huvud taget tala om sexuella avvikare under denna tid? Vilken roll spelade de fattiga i det tidigmoderna samh?llet – vad var ”r?tta” och ”or?tta” fattiga? Ger Roberts en annan bild av samh?llet ?n Sandén?VII. Religion Kümin 89-156, Malmstedt, ScribnerReformationen tar ofta st?rre plats i internationella framst?llningar ?n i svenska – med r?tt eller or?tt? Kümin & Marshall polemiserar mot en ?ldre protestantisk syn p? den senmedeltida katolska kyrkan – k?nns den synen igen fr?n Sverige? Observera en del begrepp som anv?nds h?r, som ”l?nga reformationen”, ”reformert” (eng. ”reformed”), ”konfessionalisering” och ”ortodoxi” (anv?nds inte s? mycket p? engelska men mycket i Sverige) – vad st?r de f?r? Kan man tala om en katolsk reformation? Vad menar Marshall med skillnaden mellan ”toleration” och ”tolerance”? Vilken roll spelade andra religioner i Europa? Pr?glades det tidigmoderna Europa mest av att vara djupt religi?st f?rankrat, eller mest av en utveckling mot privatiserad tro, individualism, ”avf?rtrollning” (eng. ”disenchantment”, s. 137 (fr?n tyska Entzauberung)) och minskat kyrkligt grepp om samh?llet?Scribner ?r en engelsk historiker som betytt mycket f?r den moderna synen p? reformationen; vi l?ser ett litet utdrag ur en av hans b?cker. Hur menar han att nya tankar och idéer spreds bland vanliga m?nniskor? Hur ser han p? f?rh?llandet mellan muntlighet och skriftkultur? Vilka typer av platser och n?tverk menar han anv?ndes f?r spridningen av reformationen? Vad har han f?r k?llor till detta? Fanns det n?got s?dant som en ”public opinion” under tidigt 1500-tal, och kan man i s? fall rekonstruera den?Vi l?ser ett litet utdrag ur G?ran Malmstedts bok om svenskt religi?st liv p? 1600-talet. Vilken bild ger han av f?rh?llandet mellan elitens och breda gruppers religiositet? Hur s?g man t.ex. p? kyrkog?rden och kyrkorummet? Vad anv?nder han f?r k?llmaterial? Hur f?rh?ller sig hans bild till grundbokens?VIII. Folkkultur, v?ld och platsKümin 192-203, 214-235; Hassan Jansson, LaitinenB?rja g?rna med att l?sa Capps avsnitt s. 226-235 om folklig kultur. Varf?r st?r det ”Culture(s)” i rubriken? Vilken betydelse har egentligen ”kultur” generellt i boken? Peter Burkes studier av folklig kultur och elitkultur och f?rh?llandet mellan dem har varit v?ldigt inflytelserika; se s. 227. Kan man tala om tv? olika kulturer i Europa? Kanske ?nnu fler? Det kan vara b?de sociala och geografiska uppdelningar (s. 228). Vad avser Capp med ”popular political culture” (s. 231)? Gick Europa under tidigmodern tid ?ver fr?n en muntlig kultur till en skriftkultur (s. 192-203) (jfr Scribner f?rra g?ngen)? Boken har ocks? ett speciellt kapitel om h?xprocesserna (s. 214-225); varf?r tror du dessa s?rbehandlas och ?r s? popul?ra i forskningen?Hassan Jansson och Laitinen ger exempel p? vanliga infallsvinklar i nordisk kulturhistorisk forskning. Hur skiljer sig de fr?n bilden som ges av brittisk och kontinental forskning i boken?Hassan Jansson tar utg?ngspunkt i domb?cker (r?tteg?ngsprotokoll); vad menar hon att de kan ber?tta f?r oss om (s. 433f)? Hennes ?vergripande tes ?r att v?ldet har kulturell mening – tycker du hon lyckas visa det i studien av hemfridsm?l? Vilka ?r hennes viktigaste bel?gg f?r det kulturella elementet (meningen) i hemfridsbrotten? Vad ?r det f?r idealbild av mannen som domb?ckerna f?rmedlar? Det finns stora ber?ringspunkter mellan Hassan Jansson och Laitinen men kanske ocks? skillnader – vilka? Laitinen problematiserar sj?lva platsen; vad menar hon att en gata i en f?rmodern stad ?r f?r slags plats? Vad ?r privat och vad ?r offentligt – jfr Hassan Jansson? Vad h?nde egentligen den d?r natten 1642 d? Peter Bruun dog? Hur mycket ?r det m?jligt att rekonstruera med de k?llor som finns? Manlig ?ra, status och territorium ?r sammanfl?tade, menar Laitinen – hur d?? Ger hon samma bild av den tidigmoderna mannen som Hassan Jansson? Vilken roll spelade synen p? olika sociala grupper i denna olyckliga historia? Tror du det fanns en s?rskild urban livsv?rld, eller ?r det som Hassan Jansson och Laitinen visar ocks? n?got som kunde f?rekomma p? landet?VIII. PolitikKümin 252-263, 298-307, 317-326, Beik, Gustafsson Vad ?r politik? Vad kan politisk historia vara, generellt och f?r tidigmodern tid? Och vilken plats hade vanliga m?nniskor i politiken under tidigmodern tid? En grundl?ggande fr?ga om det tidigmoderna Europa kan vara hur stark staten var; var det en allt starkare apparat som f?rtryckte stora grupper, eller var den tv?rtom ganska svag och beroende av unders?tarnas samtycke? Dominerade konflikt eller konsensus i politiken – hur besvaras denna implicita fr?ga i de olika avsnitten? Vilka former f?r styrelse av l?nder dominerade i Europa? Vad var politiskt ”centrum” respektive ”periferi” p? denna tid (298 ff)? Vad menar Hindle och Kümin med att ”[m]ost Europeans enjoyed considerable political influence” (305)? Hur ska man f?rst? upplopp och uppror – som toppen p? ett isberg av missn?je eller som ovanliga avvikelser fr?n en relativt harmonisk samlevnad?Beik ger en kort skiss ?ver hur synen p? uppror har f?r?ndrats i forskningen – vad ?r de viktigaste f?rskjutningarna? Vad menar han med att man s?ker ”an international language of gestures” i upproren? (Jfr Hassan Jansson och Laitinen om synen p? v?ld som meningsb?rande.) Vilka menar han ?r de viktigaste upprorstyperna i Europa? Varf?r har han ett eget avsnitt om kvinnor?Kapitlet ur Gustafssons (undertecknads) bok driver tesen att den tidigmoderna staten delvis byggdes underifr?n. Tycker du den h?ller? Gustafsson disponerar framst?llningen efter ett antal s?tt (kanaler, arenor) som han menar att unders?tarna hade inflytande p? – sex eller sju olika s?tt (beroende p? om man skiljer p? olika sorters uppror). Vilka ?r de? Vad menar han med ”politik i administrativa kanaler” och ”politik i juridiska kanaler” – kan du f?rest?lla dig vad f?r slags agerande som avses? ?r allt Gustafsson tar upp verkligen ”politik”? Hur behandlar Gustafsson upproren, j?mf?rt med Beik? Vad ?r po?ngen med det sista avsnittet (f?re sammanfattningen), ”Legitimitet och politiska visioner”? H?ller du med om att allt Gustafsson presenterar kan ses som inflytandem?jligheter? Eller ?verbetonar hanunders?tarnas inflytande?X. Avslutande diskussionKümin s. 343-351Tycker du, efter att ha l?st kursen, att det ?r rimligt att se dessa ?rhundraden i Europas historia som en epok? Argument f?r och mot? G? g?rna tillbaka till grundbokens inledning, d?r Kümin p? s. 7-8 st?ller upp fem punkter han menar karakt?riserar dessa 300 ?r. H?ller du med om dem? Har dessa punkter relevans i m?nniskors livsv?rldar? ?r epokbeteckningen bara relevant f?r europeisk historia eller ?r den global?Slutet av perioden, 1700-talet, ses ibland som slutet p? det gamla, ibland mer som b?rjan p? det nya (det moderna). Tycker du bokens framst?llning av 1700-talet mer pekar bak?t eller fram?t? N?r slutar egentligen tidigmodern tid? F?re franska revolutionen? Med revolutionen? Eller f?rst in p? 1800-talet? Man kan ocks? fr?ga sig n?r den b?rjar – finns det egentligen en gr?ns bak?t, eller ska man bara tala om ”f?rmodern” historia?Hur samspelade de stora samh?llsstrukturerna med vanliga m?nniskors livsv?rldar? Vilka ”stora” h?ndelser och processer tror du var viktiga och m?rktes i m?nniskors vardag, vilka gick antagligen f?rbi utan att den stora majoriteten uppfattade dem?Och till sist den kanske viktigaste fr?gan: Har din egen uppfattning av perioden f?r?ndrats av kursen? Ger det nya insikter att f?rs?ka se historien fr?n vanliga m?nniskors perspektiv?BetygskriterierExaminationen p? kursen best?r av tre moment: l?pande seminariediskussioner, en text om en valfri bok och skriftligt besvarande av en obligatorisk fr?ga (hemtentamen). De tre momenten v?ger lika tungt.F?ljande listning av betygskriterier utg?r fr?n de av kursplanens l?randem?l som ?r s?rskilt aktuella p? denna kurs (?terges i kursiv). F?r betyg G g?ller att dessa ska vara tillr?ckligt uppfyllda, f?r VG att de ska vara mycket v?l uppfyllda; vad det kan inneb?ra utvecklas nedan. Betygskriterierna ?r relevanta vid alla tre examinationsmomenten.F?r betyg G ska studentenvisa kunskap om och f?rst?else av politiska, kulturella, ekonomiska och socialatillst?nd och f?r?ndringar inom valda problemomr?den. Det inneb?r att vara orienterad om centrala utvecklingslinjer under tidigmodern tid, s?rskilt de som r?r vanliga m?nniskors livsvillkor.visa insikter i aktuell historisk forskning inom valda problemomr?den. K?nna till de viktigaste forskningsriktningar som presenteras inom kursen.visa f?rst?else f?r att historiskt vetande ?r m?nniskoskapat. Visa insikt om hur samtidens forskningsintressen och samh?llsfr?gor har p?verkat synen p? denna period.kunna redog?ra f?r och diskutera n?gra f?r historieforskningen relevantabegrepp och metoder. K?nna till n?gra centrala begrepp och metoder som f?rekommer i kurslitteraturen. kunna kritiskt bed?ma p?st?enden om historia och problematisera vetenskapligatexter. Delta i kritisk diskussion av kurslitteraturen och i de skriftliga uppgifterna tydligt ?terge argumentationen i de behandlade texterna.kunna diskutera olika tolkningar av historiska problem. Uppfatta de olika tolkningar som uttrycks i kurslitteraturen.F?r betyg VG ska studentenvisa kunskap om och f?rst?else av politiska, kulturella, ekonomiska och socialatillst?nd och f?r?ndringar inom valda problemomr?den. Det inneb?r att vara orienterad om centrala utvecklingslinjer under tidigmodern tid, s?rskilt de som r?r vanliga m?nniskors livsvillkor, och kunna sj?lvst?ndigt diskutera dessa.visa insikter i aktuell historisk forskning inom valda problemomr?den. K?nna till de viktigaste forskningsriktningar som presenteras inom kursen och ha ett kritiskt perspektiv p? dem.visa f?rst?else f?r att historiskt vetande ?r m?nniskoskapat. Visa insikt om hur samtidens forskningsintressen och samh?llsfr?gor har p?verkat synen p? denna period och visa sj?lvreflexion p? detta f?lt.kunna redog?ra f?r och diskutera n?gra f?r historieforskningen relevantabegrepp och metoder. K?nna till n?gra centrala begrepp och metoder som f?rekommer i kurslitteraturen samt att kunna ta st?llning till och kritiskt diskutera dem.kunna kritiskt bed?ma p?st?enden om historia och problematisera vetenskapligatexter. Delta i kritisk diskussion av kurslitteraturen och i de skriftliga uppgifterna tydligt ?terge argumentationen i de behandlade texterna samt ta egen, underbyggd st?llning till dem.kunna diskutera olika tolkningar av historiska problem. Kunna ta sj?lvst?ndig st?llning till historiska tolkningar och driva en egen tolkning. ................
................

In order to avoid copyright disputes, this page is only a partial summary.

Google Online Preview   Download